Lärarna vågade inte vara kvar på jobbet längre. Till slut stängde de lokala facken gymnasie­skolan Norra Sorgenfri i Malmö.

Huvudskyddsombuden för Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Kommunal i Malmö agerade tillsammans och stängde i mitten av okto­ber Norra Sorgenfri Gymna­sium med hänvisning till arbets­miljölagen.

— Lärarna kände sig otrygga. De ville inte arbeta kvar i den här miljön, berättar Fritz Agger, skyddsombud för Lärar­förbundet på skolan och yrkeslärare på särskolans byggprogram.

Personalen hade under lång tid klagat på olika besvär: Hosta och torra slemhinnor, klåda och svullna läppar. ­Besvär som klingade av under längre ledigheter, när de inte var i skollokalerna.

— Det var fler och fler som rapporterade om besvär. Stänga en skola är inget man gör för skojs skull. Men vi var tvungna att ta det här drastiska steget på grund av ohälsan bland personalen, säger Fritz Agger.

Utbildningsförvaltningen motsatte sig inte huvudskyddsombudens stängning. Kommunen kände till problemen och hade redan beslutat att flytta gymnasiesärskolan och letade ersättningslokaler för byggymnasiet.

Vad personalens hälso­besvär beror på är inte fastslaget. Skolan är byggd på gammal industrimark och en teknisk undersökning har ­visat att det finns stora mängder föroreningar i marken. Provtagningar har visat höga halter av mögelsporer och spår av kemikalier i luften — men bara i vissa lokaler, inte i hela skolan.

Nu har lärare och elever från Norra Sorgenfri Gymnasium fått flytta till provisoriska lokaler, där det är svårt att bedriva praktisk byggundervisning. Om och när skolan kommer att återvända till den skyddsombudsstängda skolan är högst oklart.

— Vi flyttar inte tillbaka om inte hela byggnaden är undersökt och sanerad och friskförklarad. Aldrig någonsin, säger Fritz Agger.

Gamla bildäck, plastmadrasser och avlagda slipers. På förskolor fungerar dessa ibland som leksaker på utegårdarna. Vad få förskolor tänker på är att allt detta kan innehålla skadliga kemikalier, något Naturskyddsföreningen nu varnar för.

– Vi hittade faktiskt inte en enda förskola i hela landet som tittar på miljögifter i dagismiljön, så här krävs snabba krafttag, säger Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson till SVT.

Detta framkom efter en inventering som Naturskyddsföreningen gjort av 129 förskolor i 41 kommuner.

I inventeringen har man tittat på barnens miljö såväl inom- som utomhus. Hälften av de tillfrågade förskolorna sade sig ha leksaker som egentligen inte var avsedda som leksaker, och som kan innehålla farliga ämnen, bland annat kasserade elektronikprylar.

– Det finns en del leksaker som är direkt olämpliga, som datorskärmar och datorer. Vi har sett hur förskolorna fått gamla mobiltelefoner och kasserade datorer. Det ska inte barn sitta och leka med, säger Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson till TT.

– Man ska inte vara orolig eller rädd men uppmärksam på de här problemen. Vissa saker kan åtgärdas ganska enkelt, till exempel att en del förskolor har tagit bort gamla järnvägsslipers från sina gårdar, säger Mikael Karlsson.

Den ombyggda skolan skulle bli både snygg och praktisk. Efter två år stod den klar och de flesta var nöjda. Men allt blev inte lyckat.

På Karl-Oskarskolan arbetar åttorna med arkitektur i ett projekt som spänner över NO, svenska, bild och slöjd.

Måste husen vara fyrkantiga? Skulle de kunna ha någon annan form?

Läraren Mats Nygård förväntar sig inget svar, syftet med frågan är att få eleverna att »tänka utanför boxen«.

Här, i klass 8 orange:1 på Karl-Oskarskolan i Växjö, ska nämligen framtidens stad ta form. Klassen deltar i projektet Future City, en tävling för årskurs 6—9 där deltagarna i lag ska bygga en framtidsstad, med fokus på hållbar utveckling.

Tävlingen består av fyra steg:

• Visualisera staden i Minecraft.
• Beskriva staden i en uppsats.
• Konkretisera den i form av en modell.
• Förmedla den genom en muntlig presentation.

Åttorna på Karl-Oskarskolan är mitt uppe i att spåna fram sin stad i datorspelet Minecraft. Med var sin dator ­sitter eleverna i grupper om fyra till fem personer och spelar tillsammans.

— Vår stad är en modern storstad, där det mesta drivs på biogas, säger Paulina Persson, som med hjälp av datorns tangenter håller på att sätta in glas i fönstren på ett höghus.

Bredvid Paulina sitter Hubbe Rokka. Han planterar växter på husets tak.

— De får vatten härifrån, säger han och pekar med muspilen på en bassäng bredvid takträdgården. Det är en regnvattenreservoar.

Trots att eleverna bara arbetat i Minecraft ett par veckor har de kommit en bra bit på väg med sin stad. De viktigaste samhällsfunktionerna som polisstation, brandstation och sjukhus är på plats, liksom alla stora vägar och en fotbollsarena.

— Det här är jättekul, det känns inte riktigt som att det är skolarbete när man spelar dataspel. Det mesta har vi faktiskt gjort hemifrån. Då har vi diskuterat via Skype samtidigt som vi byggt, berättar Tilda Sandahl.

Karl-Oskarskolan är med i Future City-tävlingen för fjärde gången och har valt att genomföra den som ett ämnesöverskridande projekt i år åtta.

— Vi jobbar främst mot läro­planerna i NO och svenska, men det går att ta in många fler ämnen. Bild och slöjd kommer till exempel in naturligt när den fysiska modellen ska byggas, berättar läraren Christofer Lindberg som tillsammans med kollegan Mats Nygård håller i projektet.

Eftersom de båda är NO-lärare kretsar en stor del av undervisningen kring hållbar utveckling och miljö.

— Eleverna måste ta ställning till allt från avfalls­hantering till drivmedel, ­berättar Mats Nygård.

I samband med att han och Christofer Lindberg drog i gång projektet med årets åttor bjöd de in Växjös stadsarkitekt till en föreläsning. De fick också besök av en arkitekt som berättade om plushus, en byggnad som ­genererar mer energi än det gör av med.

— Det är viktigt att eleverna får en verklighetsförankring innan de börjar, men sedan försöker vi få dem att tänka bortom det, få dem att hitta på nya energikällor till exempel, säger Mats Nygård.

Eleverna brukar lyckas bra med projektet. De flesta når målen och för två år sedan vann Karl-Oskarskolan Future City-tävlingen. I fjol kom de tvåa.

Även årets deltagare verkar ha höga ambitioner.

— Vi ska vinna, säger Paulina Persson.

Mindre eget ansvar och mer katederundervisning. Så ska svenska elever bli bättre på läsförståelse. Nu satsar regeringen 300 miljoner kronor på att fortbilda svenskalärare. Satsningen går under namnet Läslyftet.

Svenska elevers läsförståelse har försämrats under 2000-talet, det visar flera stora undersökningar. Enligt utbildningsminister Jan Björklund beror det framför allt på att skolan lagt för stort ansvar för inlärningen på eleverna själva.

– Under många årtionden har eget ansvar varit den dominerande politiska och pedagogiska trenden. Det har gjort att eleverna halkat efter. Nu måste vi återgå till katederledd undervisning, säger Jan Björklund.

Precis som Mattelyftet ska Läslyftet bygga på kollegialt lärande. Ett antal lärare kommer att få utbildning i effektiva metoder för läs- och skrivutveckling. Dessa kommer sedan att utbilda sina kollegor.

– Tanken är att alla svenskalärare från förskoleklass till gymnasiet ska omfattas, säger Jan Björklund.

Satsningen drar igång vid årsskiftet och regeringens plan är att den ska pågå till 2018.

Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, tycker att Jan Björklund felaktigt skuldlägger lärarna för elevernas dalande läsförståelse.

– Det är alltid bra med lärarfortbildning, men det här kommer inte att förändra skolan i grunden. Det vi verkligen behöver satsa på är mindre klasser för att ge lärarna förutsättning att ta sig an alla elever.

Endast 6 av 28 granskade huvudmän erbjuder undervisning i nationella minoritetsspråk, vilket de enligt lag är skyldiga att göra. Det visar en rapport från Skolinspektionen.

I Sverige finns fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Skolinspektionen har på uppdrag av regeringen granskat hur väl kommuner och friskolor uppfyller lagkravet på att erbjuda undervisning i dessa språk.

Urvalet är 28 huvudmän från hela Sverige, med sammanlagt ansvar för 187 gymnasieskolor med cirka 65 000 elever.

Resultatet visar att 22 av dessa 28 huvudmän inte uppfyller kravet. Vissa av dem hänvisar dock till en undantagsregel.

– Lagkravet gäller endast under förutsättning att huvudmannen får tag i en lämplig lärare. Det krävs dock inte lärarlegitimation, som i de flesta andra ämnen utan det räcker med att ha en ”lämplig utbildning”, säger Johan Pellberg, projektledare på Skolinspektionen till Lärarnas tidning.

En moralisk upprättelse för fritidspedagogerna. Så lyder kommentaren från Ewy Dahlin, ordförande i Lärarförbundets ämnesråd i fritidspedagogik.

Även för ämnesrådet i fritidspedagogik kom det som en överraskning att alla fritidspedagoger med högskoleexamen efter 1977 får lärarlegitimation i de skolämnen de har läst.

– Vi har jobbat länge med frågan och visste att något var på gång. Men vi visste inte att beskedet skulle bli så här positivt.

Ewy Dahlin beskriver beskedet från Skolverket som ”glädjande” – men också som ”en självklarhet”.

– Det hade varit ett enormt resursslöseri att inte ta tillvara den ämneskompetens som fritidspedagoger har.

Kan det inte bli konstigt om en fritidspedagog som läste en biologikurs på några veckor för flera decennier sedan plötsligt blir behörig att undervisa i det ämnet?

– Samma sak gäller ju för alla lärargrupper. Jag är övertygad om att både fritidspedagoger och rektorer kan hantera det här på ett klokt sätt.

Ewy Dahlin ser nyheten som ett första steg i upprättelsen av fritidspedagoger.

– Nästa mål är att fritidspedagogerna ska få legitimation i sin huvudverksamhet. Det är inte bara halva delen av elevernas utbildning som ska räknas.

En kalldusch för hela Skolsverige: Resultaten för svenska elever har rasat på ett sätt som saknar motstycke. Nu höjs röster för en kriskommission – och skolan har seglat upp som en av de hetaste frågorna inför valet 2014.

Hela 65 länder fick på tisdagen besked hur deras 15-åringar klarat OECD:s kunskapsmätning Pisa 2012 (Programme for International Student Assessment).

För svensk del var resultatet mycket dystert: de svenska elevernas resultat försämrades kraftigt i matematik, naturvetenskap och läsning jämfört med Pisa 2009.

Efter att ha legat över OECD-snittet i alla tre ämnen i början av 2000-talet ligger Sverige nu genomgående under snittet. Faktum är att Sverige har den sämsta kunskapsutvecklingen av alla OECD-länder. En skarp kontrast till kinesiska Shanghai som toppar rankningen i alla tre ämnen.

– Det är en kraftig försämring och allvarligt, summerade Skolverkets generaldirektör Anna Ekström rapporten.

Raset är särskilt påtagligt i årets huvudämne matematik. Per Berggren, matematiklärare vid Trädgårdsstadsskolan i Tullinge söder om Stockholm, är inte förvånad:

–Matematik är ett av få ämnen där eleven kan säga "jag kan inte matematik" och det är allmänt accepterat, vilket är lite märkligt.
Det i kombination med en hög andel icke matematikutbildade lärare har bidragit till utvecklingen, anser han.

Chockresultatet fick regeringen, S och MP att hålla presskonferenser. Tonläget var högt.

– Det här är en nationell kris, säger S-ledaren Stefan Löfven.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) betecknade kunskapsraset som "allvarligt för ungdomarna, för svenskt skolväsende och för Sverige". Men han är övertygad om att effekterna av de viktigaste reformerna, som infördes 2011, kommer att synas i Pisamätningarna år 2015.

– Sverige kommer att komma tillbaka, hävdar Björklund.

Flera partier slåss om att vara det främsta skolpartiet inför valet 2014. Trots det höga tonläget finns ett brett stöd för många av skolreformerna.

Oppositionen kräver framförallt mer resurser till skolan. MP vill satsa 23 miljarder kronor mer de närmaste fyra åren. S vill till exempel ha mindre klasser och en "lärarmiljard".

Men Björklund pekar på att Sverige i dag satsar lika mycket på skolan som många av Pisamätningens toppnationer.

Frågan alla ställer sig är naturligtvis varför en måttlig försämring för de svenska eleverna övergått i ett smärre ras. Kanske har svensk skola vant sig vid mediokra resultat, resonerar Ulf Fredriksson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet:

– Det är möjligt att dåliga resultat föder sämre resultat. Både lärare och elever vänjer sig vid en lägre nivå.

Röster höjs nu för en skolans kriskommission.

– Det behövs ett brett grepp, att man vänder och vrider på saker och ting och ser till att man har en verksamhet i klassrummet som ger avtryck i elevernas kunskaper, säger professor Astrid Pettersson vid Stockholms universitet.

Professor Ulf P Lundgren manar politikerna att låta lärarna arbeta i fred:

– Att det går så långt att politiker går in och diskuterar om man ska ha kateder- eller gruppundervisning. Man skulle aldrig göra något sådant med läkare. Intresset för att bli lärare minskar.

Kvaliteten på introduktionsprogrammen skiljer sig stort mellan olika skolor. På många håll får eleverna inte den anpassade undervisning de har rätt till. Det visar en ny granskning från Skolinspektionen.

– Vi ser stor skillnad i skolornas syn på uppdraget, antingen tar man det på stort allvar och har som mål att eleverna ska vidare så snabbt som möjligt, eller så ordnar man en liten utbildning med de lärare som finns till hands. Det är väldigt polariserat, säger Marie-Louise Hultman, utredare på Skolinspektionen.

Enligt läroplanen ska gymnasieskolans introduktionsprogram erbjuda en individuellt anpassad utbildning som gynnar kunskapsutveckling och stimulerar till fortsatta studier eller arbete.

En utgångspunkt för introduktionsprogrammen är att utbildningen ska anpassas efter elevernas behov, förutsättningar och mål.

Skolinspektionens granskning av två av introduktionsprogrammen på tio kommunala skolor visar att flera skolor istället anpassar utbildningen efter skolans behov och förutsättningar.

– Där är det tillgången på lärare som styr. Vi har besökt klasser där elever som har fått godkänt i matte i grundskolan ändå får undervisning i matte för grundskolan. Det är slöseri med elevernas tid, säger Marie-Louise Hultman.

Hon menar att det också finns en betydande skillnad i synen på syftet med utbildningen på introduktionsprogrammen.

En majoritet av eleverna som Skolinspektionen träffade under granskningen uppgav att de hade en god relation till sina lärare.

– Skillnaden ligger i hur lärarna utnyttjade de goda relationerna, säger Marie-Louise Hultman.

På de skolor där utbildningen fick kritik hade lärarna fokus på trygghet här och nu. På de andra skolorna försökte lärarna pusha eleverna att så snabbt som möjligt nå sina mål och komma vidare.

Samtidigt som utbildningsminister Jan Björklund kommenterade PISA-resultaten presenterade han ett nytt skolforskningsinstitut. Myndigheten föreslås inleda verksamheten i september 2014.

I ett pressmeddelande om det nya skolforskningsinstitutet skriver utbildningsdepartementet att "lärare och förskollärare ska ges bättre förutsättningar att kunna omsätta relevanta nationella och internationella forskningsresultat i praktiken".

Professor Per Thullberg ska leda det nya skolforskningsinstitutet som ska starta sitt arbete hösten 2014.

Staten, kommunerna och de fristående skolhuvudmännen har ett stort ansvar för att lärarna nu får tid och utrymme att arbeta med de nya styrdokumenten, anser han.

– Då tror jag att vi ser ljuset i tunneln i slutet av detta decennium.

Sverige rasar i Pisa-mätningarna. De svenska elevernas resultat har försämrats i alla tre ämnen som testats: matte, naturvetenskap och läsförståelse. Lärarnas tidning har frågat tre lärare om deras syn på resultaten.

Varför rasar Sverige i Pisa och hur kan trenden brytas?

Celia Baumann, textillärare årskurs 4-9, Eriksdalsskolan i Stockholm.
– Skolan ser likadan ut trots att samhället förändrats. Björklund vill ha det som när han gick i skolan, men glömmer att allt inte fungerade då heller. Skolan måste följa med tiden, men det finns inte en krona till nya idéer och ny teknik. Barnen har inte blivit mer korkade. De har andra kunskaper, som aldrig mäts.
– Vi måste fundera på vad som är viktigt att lära sig i dag, när det är så lätt att skaffa information. Det måste också löna sig att vara en skicklig pedagog. Man ska inte behöva bli småchef för att få bra betalt.

Anna Grinder, lärare sv/re årskurs 7-9, Eriksdalsskolan.
– Läsförståelsen blir sämre för att eleverna läser allt mindre. Många tycker det är svårt och tråkig. De kräver spänning och direkt belöning, som i ett dataspel. Konstigt nog vill vissa hellre läsa på engelska. Kanske beror det på att de spelar dataspel på engelska och tittar mycket på amerikanska filmer och TV-serier.
– Det är viktigt att eleverna från unga åldrar läser mycket och tillsammans. Vi borde också titta på hur det är i länder som lyckas bättre, som Finland och Kina. Där har lärarna högre status, här ifrågasätts vi hela tiden.

Peter Ljunggren, klasslärare 2A, Eriksdalsskolan.
– Det kan ha att göra med att det är så stora skillnader mellan olika skolor, men det borde ju jämna ut sig i resultatet. Det inverkar också att politikerna är inne och tafsar på skolan hela tiden. Lärarna tappar auktoritet och blir osäkra när skolan hela tiden sägs vara så dålig. Det blir en självuppfyllande profetia.
– Lärarnas självförtroende måste stärkas och lönerna höjas. Mina kolleger gör ett bra jobb – men det är inte det vi får höra. Rektorerna behöver också få tid att vara visionära pedagogiska ledare.

Regeringens ”viktigaste kulturpolitiska reform” – Skapande skola – går i första hand till skolor som redan jobbar mycket med kultur. Det visar en ny utvärdering.

När Skapande skola infördes av regeringen 2008 för att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet, kallade statsminister Fredrik Reinfeldt satsningen för regeringens viktigaste kulturpolitiska reform.

En utvärdering, gjord på initiativ av Myndigheten för Kulturanalys, visar att satsningen idag når cirka 55 procent av alla elever i grundskolan.

Skapande skola är ett bidrag som huvudmannen kan söka. Den nya utvärderingen visar att samtliga kommuner någon gång har sökt och beviljats medel för Skapande skola, men små kommuner söker bidraget i mycket mindre utsträckning än stora kommuner.

Utvärderingen visar också att de skolor som får ta del av kulturen ofta är skolor som fungerar bra och som redan jobbar mycket med kultur.

– Det är viktigt att arbeta med att motivera och stimulera de skolor som har det jobbigt, för det är deras elever som kanske behöver det allra mest, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M), till SVT.

En hörnsten i Skapande skola är att eleverna ska ha inflytande över beslutet om vilken slags kultur kommunen eller friskolan ska söka bidrag för. Utvärderingen visar dock att många elever inte alls känner sig delaktiga i beslutet.

– Det är mycket allvarligt, säger kulturministern till SVT.

Myndigheten för kulturanalys konstaterar att det också finns brister i måluppfyllelsen, nämligen att skapa samverkan mellan skola och kulturliv.

– Även om Skapande skola i dag når hälften av alla skolbarn, är det oklart om kulturen får en långsiktig betydelse i skolan eller om kulturen bara är på tillfälligt besök. I nuläget måste det bli tydligare för rektorer och lärare hur konst och kultur hänger ihop med skolans läroplan och hur kultur kan bidra till elevernas skolresultat, säger Erik Peurell, utredare på Myndigheten för kulturanalys, i ett uttalande.

Den förskolechef i Malmö som åtalats för tjänstefel för att ha väntat en vecka med att slå larm om misstänkta sexuella övergrepp på förskolan frias även av hovrätten.

Chefen för en fristående förskola i Malmö väntade en dryg vecka med att anmäla misstankar om att en flicka utsatts för sexuella övergrepp av en anställd barnskötare. Först när misstankar om att ytterligare ett barn blivit utsatt gjordes en anmälan.

Förskolechefen åtalades för tjänstefel, men friades av tingsrätten som ansåg att tjänstefelet var ringa, vilket inte räcker för fällande dom.

Åklagaren överklagade till hovrätten, som nu också friar förskolechefen, men inte med samma motivering som tingsrätten.

Enligt lagen kan en person bara dömas för tjänstefel om handlingen ägt rum vid myndighetsutövning. Hovrätten slår i sin dom fast att skyldigheten att göra en anmälan enligt socialtjänstlagen inte är någon myndighetsutövning.

En friskolechef som bestraffar en anställd som lämnat uppgifter till media ska kunna dömas till böter eller fängelse. Det föreslår en statlig utredning.

Anställda i kommunala skolor ska kunna kontakta medier och påtala brister i verksamheten utan att riskera att få sparken eller bli degraderade. Nu föreslår en statlig utredning att anställda i friskolor ska få i stort sett lika starkt så kallat meddelarskydd.

Syftet är att det ska bli lättare för personalen att slå larm om missförhållanden. Enligt förslaget ska det bli straffbart för friskolornas chefer att försöka ta reda på vilka anställda som har lämnat uppgifter till media. Det ska inte heller vara tillåtet att utsätta ”läckorna” för grövre repressalier. Med det avses till exempel avsked, uppsägning, utebliven löneförhöjning eller ändrade arbetsuppgifter.

Det är personal inom ”kärnverksamheten” som ska skyddas av den föreslagna lagen. För skolans del handlar det enligt utredaren Margareta Åberg om personalen ”på golvet” som finns där eleverna finns, inte anställda med rent administrativa arbetsuppgifter på exempelvis lönekontoret.

Inte heller personal i ledande ställning skulle omfattas av det förstärkta meddelarskyddet. Med ledande ställning avses personer i bolagsledningen som vd, vice vd och styrelseledamöter. Rektorer skulle med andra ord få ett stärkt meddelarskydd såvida de inte också tillhör bolagsledningen i friskoleföretaget. 

Det förstärkta meddelarskyddet skulle även omfatta inhyrd personal som då även skyddas mot efterforskning och repressalier från bemanningsföretagets sida.  

Stärkt meddelarskydd för privatanställda har föreslagits tidigare i olika utredningar men kritiken från remissinstanserna har varit hård och förslagen har lagts på is. Frågan är om det kommer att gå bättre den här gången? Justitieminister Beatrice Ask menar att det aktuella förslaget skiljer sig från de tidigare eftersom det är begränsat till områdena vård, skola och omsorg och inte gäller privatanställda i stort.

– Det här förslaget gapar inte efter lika mycket. Ibland är det bättre att föreslå något som är någorlunda enkelt att genomföra. Går man för långt så blir det kanske ingenting, säger hon.

I utredningen kan man också läsa att det finns särskilt goda skäl att införa meddelarskydd och på så sätt öka insynen i just vård, skola och omsorg. Verksamheten är till stor del skattefinansierad och vårdtagare och elever befinner sig i en stark beroendeställning till dem som driver verksamheten och har svårt att göra sina röster hörda.  Därför finns det skäl att underlätta för de anställda att slå larm när det behövs.

Förutom anställda inom skolan så omfattar den föreslagna lagen också privatanställda inom skattefinansierad vård och omsorg.

Utredaren föreslår att lagen ska träda ikraft först i juli 2015 så att arbetsmarknadens parter ska hinna anpassa sig.

Lärarnas undervisning, elevernas attityder, valfrihetsreformerna och kommunaliseringen. Det var några av de famlande försöken till svar när experter och beslutsfattare skulle förklara de försämrade svenska Pisaresultaten vid ett dagen-efter-seminarium.

– Att Sverige tappar så stort i alla de tre uppmätta områdena tyder på att problemet ligger på systemnivå snarare än på ämnesnivå, sade Sverker Härd, chef för Skolverkets utvärderings- och resultatenhet, vid seminariet som arrangerades av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS.

Tänkbara förklaringar som Skolverket tagit upp tidigare är den individualiserade undervisningen, att resursfördelningen till skolorna inte kompenserar tillräckligt mycket och valfrihetsreformerna i början av 1990-talet som kan ha minskat likvärdigheten mellan skolor.

– Nya förklaringar skulle kunna vara förändrade fritidsvanor och värderingar bland eleverna. Skolan ses kanske inte som lika viktig för framtiden längre, sade Sverker Härd.

En fråga som ställdes från publiken är vad som egentligen skiljer Sverige från Norge och Danmark, som nu har signifikant bättre resultat i både läsförståelse, matematik och naturkunskap. De tre ländernas kursplaner och läroplaner liknar varandra och kulturen är i princip densamma.

– Sverige har fritt skolval och en annorlunda skolmarknad, svarade Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

När det gäller friskolornas och det fria skolvalets påverkan var meningarna delade. De är solklara orsaker för Rossana Dinamarca, Vänsterpartiets skoltalesperson, tillsammans med kommunaliseringen, den sjunkande lärartätheten och läxrut.

Men Anders Björklund, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning Stockholms universitet, vill avföra valfrihetsreformerna från dagordningen.

– Min huvudtes är att det är den försämrade kvaliteten på lärarna, lärarutbildningen och undervisningsmetoderna i vid mening som driver den långsiktiga försämringen i Pisa, sade han.

Beskeden om hur lärarnas adminstrativa uppgifter ska minska dröjer. Behovet att rensa bland de nationella proven är akut.

»Alla dessa nationella prov. Snart vill ingen vara lärare i årskurs 6«, sa en kvinna som hade slutat som ­lära­re. ­ ­Tyvärr är hon inte ensam. Hon är en av 38 000 som har lämnat yrket och jobbar med annat. Anledningarna är två: för hög arbetsbelastning och för låg lön.

December är en hektisk månad inom många yrkesgrupper. Jobbåret ska slutföras och summeras, nya lucialinnen och stjärngossestrutar ska inhandlas, adventsfikan ska besökas och julspel bevittnas, julklapparna ska planeras och paketeras och julmaten, släkten och de tindrande ögonen ska på plats. Och du har väl inte glömt att byta däck på bilen?

Är du lärare ska du inte bara hinna med julmyset med den egna familjen, utan också med klassen. Och du ska rätta prov och sätta betyg. En lärare i grundskolans årskurs 7—9 lägger omkring 29 timmar på att sammanställa resultat och sätta betyg.

Det är inte konstigt att vi räknar ned till jul. Men efter jul kommer snart en ny termin. Och efter terminsstarten är det dags för natio­nella prov för lärare i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan, i flera ämnen på gymnasienivå samt sfi. Jag möter lärare som rättar mer än 500 nationella prov. Helt orimligt.

Dessutom finns risken att proven snarare minskar elevernas kunskaper än ökar dem, eftersom lärarna inte hinner med undervisningen.

Tyvärr har vi ännu inte sett något av slutbetänkandet från utredningen om hur lärarnas administrativa arbete ska minska. Utredningen, som presenterades för regeringen den 21 november, väntas föreslå några mindre lättnader, men det kommer inte att vara tillräckligt.

Det måste till förändringar i de nationella proven, och det brådskar. Proven måste bli färre, mer digitaliserade och skolorna måste få mer resurser för att kunna genomföra dem.

Allt som inte hör till lärarnas kärnuppdrag måste ses över.

Lärarförbundet har jobbat hårt för att få regeringen att rensa på lärarnas bord. Det har gett resultat på flera områden. IUP:erna har helt tagits bort i årskurser där eleverna får ­betyg. I övriga årskurser har de halverats.

Vabbintygen är borta. Men listan över administration som fortfarande finns kvar på lärarnas bord är lång. De nationella proven är en tung post. Förändringarna hade behövts i dag — utredningen får inte hamna i långbänk.

I förra numret av Lärarnas Tidning skrev jag om Lärarförbundets larm om anmälningarna till Arbetsmiljöverket som ökar. Det handlar till stor del om stress, arbetsbelastning och psykosociala frågor. Det är allvarligt.

Den civilingenjör som har stressigt på jobbet pratar med sin närmaste chef och får hjälp att prioritera. Som lärare kan du inte få samma hjälp av din chef. Den som har ålagt dig den administrativa bördan är inte din chef, utan politiken. Därför är det politiken som måste ta ansvar och fatta beslut om att minska administrationen.

Fler arbetsuppgifter måste bort. Varje ny reform i skolan ska matchas med resurser. Kraven på skriftliga omdömen i hela grundskolan måste tas bort. Det ska finnas speciallärare för att hjälpa och avlasta. Det måste rensas bland de nationella proven.

Vad väntar regeringen på?

Resultaten i den svenska skolan fortsätter att sjunka. Enligt den senaste PISA-studien ligger nu Sverige under OECD-snittet i både matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Detta är ett kvitto på decennier av misslyckad skolpolitik. Sverige lägger mycket resurser på utbildning jämfört med andra länder, mer än snittet bland OECD. Ändå går kunskapsutvecklingen åt fel håll. Många förklaringar finns till detta, men något som det alldeles för sällan talas om är ordningsproblemen i den svenska skolan.

Enligt organisationen Friends upplever 17 procent av alla grundskoleelever att de blivit kränkta av någon annan elev det senaste året.  I en rapport från Skolverket uppger närmare 20 procent av eleverna att situationen i klassrummet är stökig och otrygg. Dessutom är skolk och ogiltig frånvaro vanligare i Sverige än i andra jämförbara länder.  Detta är djupt oroande.

Skolans uppdrag ska vara att ge alla elever likvärdiga chanser att förverkliga sina livsdrömmar genom ett tydligt fokus på  bildning och kunskap. Om detta ska vara möjligt måste ordning och reda råda i klassrummet. Eleverna ska komma i tid och fokusera på lektionens innehåll. Saker som tar fokus från undervisningen hör inte hemma under lektionstid. Det blir därför problematiskt när Skolverket (SVT Aktuellt 28/11) säger till landets elever att det är helt i sin ordning att sitta med sin mobiltelefon under lektionstid och att ytterkläder hör hemma i lektionssalen.  Istället borde både politiker och myndigheter sända tydliga signaler om att alla former av störande moment ska minimeras genom tydliga normer och regler.

Vad som är bättre är att Skolverket – genom en så kallad åtgärdstrappa - förtydligat vilka disciplinåtgärder som lärarna får vidta när situationen i klassrummet blir ohållbar. Att avvisa elever som inte sköter sig och att flytta mobbare ska vara en självklarhet. Detta är ändå inte tillräckligt.

Den nya skollagen som infördes av Alliansregeringen 2011 är ett steg i rätt riktning mot ett tydligare kunskapsfokus. Men fortfarande är det problematiskt att nästan alla skyldigheter som lagen fastslår åligger lärare, skola och rektor. Utöver skolplikten har elever och föräldrar bara rättigheter. Detta skapar dåliga förutsättningar för en ömsesidig respekt. Därför är det nödvändigt att göra förändringar i skollagen där föräldraansvaret och vilka skyldigheter elever har klargörs.

Det är nu dags att på allvar börja diskutera vilket ansvar elever och föräldrar har för studiemiljön i skolan. Alla problem kan inte skyllas på skolans personal och ordningsproblem kan inte lösas med hjälp av mer resurser, utan ändrade attityder måste till. Sverige kommer att fortsätta halka efter andra länder kunskapsmässigt om den negativa utvecklingen tillåts fortsätta.