Quantcast
Channel: Lärarnas tidning
Viewing all 5229 articles
Browse latest View live

Fem frågor till Lisa Bengter ...

$
0
0

… musiklärare på Måsöskolan i Haninge, som protesterar mot att fritidspedagoger kan få lärarlegitimation i musik.

Vad är det du ogillar?

– Att både musiklärarnas och fritidspedagogernas värde devalveras. De blir inte legitimerade i sin specialitet — att lära eleverna genom lek utan tunga kunskapskrav – och min fyra och ett halvt år långa utbildning nedvärderas när andra får undervisa efter fem eller tio veckors musikstudier.

Är fler lärare upprörda?

– Ja, jag lade ut en protestlista på nätet. Efter 16 timmar hade 400 lärare skrivit under.

Vad tror du förändringarna får för konsekvenser?

– För fritidspedagoger kan det bli otroligt mycket merarbete. De ska planera och genomföra musiklektioner — inklusive att dokumentera, bedöma och betygsätta eleverna i årskurs sex. Hoppas de är medvetna om det innan de söker legg.

Och för musiklärarna?

– Det kan bli färre jobb. Det är också synd om eleverna som inte får den undervisning de har rätt till.

Något annat du oroar dig för?

– Att det blir motsättningar mellan lärare och fritidspedagoger. Vi står egentligen på samma sida och är båda förlorare. På mitt jobb har vi ett jättebra samarbete och de är väl värda legitimation, men som fritidspedagoger.

Sten Arndt

Sätta betyg i sexan — en webbkurs

$
0
0

Nu finns det en webbaserad kurs i bedömning och betygsättning i årskurs 4—6. Det är Skolverket som har tagit fram kursen som riktar sig till lärare och skolledare och motsvarar en studietid på cirka 30—40 timmar.

Tanken är att deltagarna ska lära sig att använda bedömning för att utveckla både eleverna och det egna arbetet. Dessutom förs en diskussion om hur elevernas kunskaper ska vägas samman till betyg i årskurs 6.

Kursen innehåller teoretiska avsnitt med filmer och texter som varvas med praktiska moment som lärarna genomför i sin praktik. Efter avslutad kurs får deltagarna ett intyg från Karlstads universitet.

Boktips för dem som boktipsar

$
0
0

En bok med 111 färdigskrivna boktips utformade för att väcka läslusten hos barn och ungdomar. Det hittar man i »Handbok för bokpratare« skriven av bibliotekarien Susann Funck.

Varje boktips består av några rader som introducerar berättelsen utan att avslöja för mycket. Tanken är att också lärare som har ont om tid ska kunna tipsa om många böcker med hjälp av färdiga tips.

Susann Funck beskriver också sin metod för att ge boktips till en hel klass och ger handfasta råd om hur många böcker man ska ta med sig, hur lång tid som ska ägnas varje bok och hur böckerna ska fördelas mellan eleverna efteråt.

Så gör vi: Skakar loss till Youtube

$
0
0

På Nättrabyskolan i Karlskrona förvandlas klassrummen till dansgolv när fritids drar i gång på eftermiddagen och vid hämtningen har föräldrarna svårt att få hem sina danstokiga barn. Det berättar fritidspedagog Anna Cabezas.

— Senast körde de järnet i en och en halv timma.

Det är Wii-spelet Just Dance som ligger bakom danstrenden. Eleverna strömmar klipp från spelet som ligger upplagda på Youtube till storbildsskärmen i klassrummet. Sedan börjar de härma de animerade figurernas danssteg och snart är det fullt drag.

— Det ingår i läroplanen att eleverna ska få pröva olika uttrycksformer men dans har vi varit dåliga på. Det är svårt att få in ­naturligt och ska gärna vara spontant och opre­tentiöst, säger Anna ­Cabezas.

Till en början var eleverna skeptiska och undrade om de verkligen var tvungna att dansa. Anna Cabezas svarade att de i vart fall måste testa.

— 90 procent valde att vara kvar och dansa. När många deltar blir varje person ganska anonym och då släpper de loss.

Enligt Anna Cabezas är det jämn könsfördelning bland dem som dansar.

— Senast var det ett gäng killar som var de sista tappra kvar på dansgolvet. Just de killarna som annars bara sitter i byggrummet och bygger.

Per Hagström

Fritids lär ettor nätvett

$
0
0

Barnen övar på att bli en bra chatt-kompis och att hantera kränkande förslag.

Silverfärgade surfplattor ligger och väntar på bänkarna när 16 förstaklassare ramlar in från rasten på Sågtorpsskolans skolgård. Det är dags för ett nybörjarpass på skolans fritids som en gång i veckan jobbar med IKT — informations- och kommunikationsteknik. Grundläggande säkerhet­stänkande på internet står först på agendan.

– Då slår vi in det hemliga lösenordet, säger läraren Linnea Malmsten. Ni vet det där som ni inte får avslöja för någon.

»IKT« skriver hon sedan med stora bokstäver på whiteboarden.

– I som i information. Vad är det för något?

Eleverna verkar osäkra.

– Men är det någon av er som brukar googla?

Åtta händer skjuter upp i luften.

Bild: Maja Brand

Sedan tre år tillbaka driver Linnea Malmsten IKT-fritids på Sågtorpsskolan i Nacka tillsammans med kollegan och fritidspedagogen Stina Hedlund. Här gör eleverna filmer med sina surfplattor, spelar onlinespel, chattar i sociala medier eller just bara googlar. De båda pedagogerna är med för att hjälpa barnen att tackla de problem som kan dyka upp.

– Det räcker att googla på kattunge så hamnar du lätt på vad vi kallar vuxensidor. Några elever skrev in det ­lokala ­fotbollslagets förkortning och hamnade på en sida för ut­manande underkläder, berättar Stina Hedlund.

Hon vill förbereda barnen på att internet fungerar så, att det inte är deras fel och att de inte behöver skämmas. Att hålla barnen borta från nätet är inget alternativ, bättre då att förebereda dem för vad som kan hända, tycker Stina Hedlund.

– Ja, för det vi ser är att internetanvändningen hela tiden går ner i åldrarna.

När Linnea Malmsten och Stina Hedlund drog i gång IKT på fritids förstod de snart att det barnen helst ville göra var att spela onlinespel. Populära spel är Minecraft och Moviestarplanet där man skapar sin egen »gubbe« (avatar) och spelar med andra kända eller okända spelare över nätet.

I spelen finns möjlighet att chatta och det som skrivs är inte alltid så trevligt.

Bild: Maja Brand

– Linnea spelade Movie­starplanet med några tvåor. Plötsligt kom det en avatar och frågade en av pojkarna om de skulle gå in i ett rum i spelet och knulla, säger Stina Hedlund.

Pojken valde att visa vad som hänt på den stora skärmen i klassrummet och kompisarna gav honom råd. De kom fram till att det bästa vore att blockera den andra spelaren från chatten och Linnea Malmsten passade på att visa hur man gör det.

Målsättningen är att varje tillfälle ska inledas med en diskussion om en säkerhets- eller värdegrundsfråga. Det kan handla om hur mycket man ska berätta om sig själv i sociala medier eller hur man är en bra kompis på nätet.

– I början när vi frågade barnen vad de gör om någon säger något elakt i ett chattforum så sa de att de svarar likadant eller värre. Då kunde vi markera att det inte är okej och förklara att de i stället kan prata med någon vuxen eller blockera den som kränker, säger Stina Hedlund.

De två pedagogerna deltar själva i onlinespelen med sina egna avatarer och det har blivit ett nytt sätt att kommunicera med eleverna.

Bild: Maja Brand

– Barn som alltid säger att allt är bra kan ha lättare för att skriva om sina problem på en chatt, säger Stina Hedlund.

Hur gör man då för att komma i gång med en sådan här verksamhet? Enligt Linnea Malmsten är svaret enkelt.

– Sätt dig bara ner bredvid ett barn och häng med. Vi har vår värdegrund, och ett samtal kring den kommer att starta naturligt.

Per Hagström

Klasskillnaderna ökar

$
0
0

Den kunskap som erbjuds elever på yrkesprogrammen är alltför bristfällig. Det skriver två debattörer.

Bild: Marie Kassman

Debatten om yrkesutbildningarna i anslutning till 2011 års gymnasiereform har än så länge missat en av de mest centrala frågorna: Vilken kunskap erbjuds vilka elever?

I den nya gymnasieskolan ­erbjuds elever inom yrkes­programmen en smal, »nytto­inriktad« kunskap som i hög grad är anpassad till ett tilltänkt yrkesliv. De erbjuds därmed i betydligt mindre utsträckning än övriga elever en kunskap som ökar möjligheten att delta i samtal om de strukturer och det samhälle som den enskilde medborgaren är en del av.

Snarare än att minska skillnader mellan elever, riskerar den nya gymnasieskolan att öka klasskillnaderna i det svenska samhället.

Med grund i förenklade antaganden om att yrkes­elever vill ägna sig åt »praktik« och inte »teori«, har innehållet organiserats om i 2011 års gymnasieskola.

Tanken om en gemensam gymnasieskola som ska fostra demokratiska medborgare, redo att möta ett föränderligt arbetsliv — likväl som livet i stort — har kommit på skam. Den har ersatts av tanken om en uppdelad skola där yrkeselever snarare ska skolas till »anställningsbara« medborgare, redo att möta ett tilltänkt specifikt yrkessammanhang.

Ovanstående trendbrott kan exempelvis ses i den kunskap som erbjuds olika elever inom gymnasieskolans allmänteoretiska ämnen. För yrkesprogrammen har dessa ämnen minskat i omfattning och kursplanerna ser i flera fall annorlunda ut än på andra program (tidigare var kursplanerna gemensamma).

Yrkesprogrammens kursplaner är tänkta att vara betydligt mer anpassade till det yrke som eleverna utbildar sig för. I samhällskunskap ska ­exempelvis yrkeselever utveckla kunskap om privatekonomi, men inte samhällsekonomi (något som övriga elever har som obligatorium) där frågor om ekonomiska strukturer, resursanvändning och resursfördelning ingår.

Yrkeselever erbjuds inte heller kunskap om olika politiska ideologier. Detta är anmärkningsvärt, inte minst mot bakgrund av det ökade stödet för högerpopulistiska partier bland elever på vissa yrkesprogram.

Kanske tycks denna upp­delning av olika typer av kunskap mellan olika program vara oproblematisk. Men lägger vi därtill en analys av vilka elever som går på olika program blir frågan mer komplicerad.

Val av utbildning och yrke har ett tydligt samband med klassbakgrund, och elever med arbetarklassbakgrund är kraftigt överrepresenterade vid yrkesprogrammen. Att då främst erbjuda elever på yrkes­program smal »nytto­inriktad« kunskap torde ytterligare bidra till att reproducera klassmönster i det svenska samhället, snarare än att minska skillnader mellan elever.

Med ovan sagda vill vi peka på att även om kunskaps­frågan ofta framhävs av politiker som den viktigaste i samtalet om skolan, så glöms just kunskapsfrågan bort i de debatter som förs om yrkesutbildning. Man talar inte om vilken kunskap och för vem.

Snarare har debatten förenklats till att endast handla om huruvida yrkesprogrammen ska ge högskolebehörighet eller ej. Detta är förvisso en central fråga, men den bör ej osynliggöra den än mer centrala frågan om vilka kunskaper olika elevgrupper erbjuds i den svenska gymnasieskolan.

Andreas Fejes Professor i Vuxenpedagogik vid Linköpings universitet   Mattias Nylund Fil dr i pedagogik verksam vid Göteborgs universitet

Friskolelärare tar plats

$
0
0

Bild: Sten Arndt

Från årsskiftet tillhör lärar­na inom Academedia en egen riksavdelning inom Lärarförbundet. Nästan 2 500 medlemmar inom ett 60-tal lokalavdelningar berörs av förändringen.

– Den stora fördelen är att vi som anställda nu kan förhandla direkt med arbetsgivaren i stället för att gå via ombudsmän ­eller lokalavdelning, säger Conny Olausson, ledamot i den interimsstyrelse som förberett avdelningens bildande.

Framväxten av rikstäckande skolföretag har väckt behovet av ett komplement till Lärarförbundets traditionella indelning i en lokalavdelning per kommun. Med Academedia inräknat har Lärarförbundet nu fyra riksavdelningar.

Valberedningen håller som bäst på att sätta samman ett förslag till ny styrelse och efterlyser fler intresserade kandidater.

– Vi söker särskilt efter representanter från förskolan, säger Johanna Skullered Svensson i valberedningen.

Johanna Skullerud Svensson tror att avdelningen kan ge lärare i fristående skolor en starkare röst inom Lärarförbundet. Friskolornas lärare kan bli bättre representerade på kongressen och bli mer synliga inom förbundet.

– Det blir lättare att göra våra röster hörda.

Årsmötet den 12 mars hålls över videolänk på Lärarförbundets regionkontor runt i landet.

Ingvar Lagerlöf

Dokumentation som förändrar

$
0
0

Det blir stora förändringar när förskollärare under längre tid dokumenterar barnens lärande och utveckling. Det har Karin Alnervik kommit fram till genom att studera fyra förskole­enheter.

Personalen börjar diskutera hur barnen lär sig saker och hur de själva ska bete sig och förbättra pedagogiken. Det i sin tur leder till motsättningar som i sinom tid får till följd att verksamheten ändras för att bättre stämma med de nya idéerna.

Rönen presenteras i avhandlingen »Men så kan man ju också tänka!«, som hon skrivit på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.


Order skapar inte ordning

$
0
0

Ordning och reda i klass­rummet — hur svårt kan det vara att ordna det?

Det beror helt på hur lära­ren gör, framgår av Joakim Larssons avhandling »Disciplin och motstånd« som just lagts fram vid pedagogiska institutionen vid Karlstads universitet.

Att införa ordning genom ordergivning är problematiskt, för eleverna kräver numera inflytande och medbestämmande även i fråga om vilket beteende som är acceptabelt.

Får de bara vara med och bestämma har eleverna inget intresse av att skapa kaos, de vill precis som ­läraren ha en lugn och trevlig arbetsmiljö.

Fritidspedagoger får legg i ämnen

$
0
0

Alla fritidspedagoger kan få lärarlegitimation i skolämnen. Så tolkar Skolverket de nya reglerna. Nu återstår frågan om legitimation i fritidspedagogik.

Den 1 december trädde de nya övergångsreglerna för lärarlegitimationsreformen i kraft. Reglerna öppnar helt nya möjligheter för fritidspeda­goger med äldre examen att få lärarlegitimation med rätt att undervisa i skolämnen.

Skolverket har gjort en generös tolkning när myndigheten har översatt examina från äldre fritidspedagog­utbildningar.

Fritidspedagogerna kan därför söka lärarlegitimation som ger behörighet att undervisa i olika skolämnen i årskurserna 1–3 eller 1–6.

– Det är utmärkt. Självklart ska alla fritidspedagoger och lärare i fritidshem få legitimation i skolämnen de har erforderlig utbildning i, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Till exempel får fritids­pedagoger med examen 1977–1993 behörighet att undervisa i följande skolämnen i årskurs 1–3: bild, biologi, musik, samhällskunskap, idrott och hälsa. För att bli behörig även i årskurs 4–6 behövs kompletteringar i vissa ämnen.

För att få reda på vilken behörighet en äldre fritidspedagogutbildning ger har Skolverket tagit fram en ­poängnyckel (se tabell 1 nedan). En motsvarande poängnyckel finns ­sedan tidigare för alla lärare och ämnen (se tabell 2 nedan).

Skolverket har dock bara översatt examina fram till 2001. För utbildningen ­mellan 2001–2011 skiljer sig behörigheterna mellan olika lärosäten. De som utbildar sig till grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem får ­legitimation i de skolämnen som ingår i examen.

För Lärarförbundets ämnesråd i fritidspedagogik kom det som en överraskning att alla fritidspedagoger med högskoleexamen efter 1977 får ­lärarlegitimation i de skol­ämnen de har läst.

– Vi har jobbat länge med frågan och visste att något var på gång. Men vi visste inte att beskedet skulle bli så här ­positivt. Det här är en moralisk upprättelse för fritids­pedagogerna, säger Ewy ­Dahlin, ordförande i ämnesrådet.

Även om Ewy Dahlin ser beskedet från Skolverket som glädjande tycker hon samtidigt att det var »en självklarhet«.

– Det hade varit ett enormt resursslöseri att inte ta till vara den ämneskompetens som fritidspedagoger har, säger hon.

Men är det inte konstigt att en fritidspedagog som läst en biologikurs på några veckor för flera decennier sedan plötsligt blir behörig att under­visa i det ämnet?

– Samma sak gäller ju för alla lärargrupper. Jag är övertygad om att både fritidspedagoger och rektorer kan hantera det här på ett klokt sätt.

Alla fritidspedagoger kan nu alltså räkna med att få ­lärarlegitimation i skolämnen. Men de får fortfarande inte legitimation i sin huvudsakliga yrkesverksamhet, det vill säga undervisning i fritidshemmet.

– Nästa mål är att fritidspedagogerna ska få legitimation i sin huvudverksamhet. Det är inte bara halva delen av elevernas utbildning som ska räknas, säger Ewy Dahlin.

Detta kommer dock inte att bli aktuellt så länge utbildningsminister Jan Björklund får bestämma. Han anser att fritidspedagoger bara ska ha rätt till lärarlegitimation i skolämnen.

– Fritidspedagogik är inget ämne i skolan, därför kan man heller inte få lärarlegitimation i det, säger Jan Björklund till Lärarnas tidning.

Niklas Arevik Stefan Helte Enikö Koch

Fem frågor till Lisa Bengter ...

$
0
0

… musiklärare på Måsöskolan i Haninge, som protesterar mot att fritidspedagoger kan få lärarlegitimation i musik.

Vad är det du ogillar?

– Att både musiklärarnas och fritidspedagogernas värde devalveras. De blir inte legitimerade i sin specialitet — att lära eleverna genom lek utan tunga kunskapskrav – och min fyra och ett halvt år långa utbildning nedvärderas när andra får undervisa efter fem eller tio veckors musikstudier.

Är fler lärare upprörda?

– Ja, jag lade ut en protestlista på nätet. Efter 16 timmar hade 400 lärare skrivit under.

Vad tror du förändringarna får för konsekvenser?

– För fritidspedagoger kan det bli otroligt mycket merarbete. De ska planera och genomföra musiklektioner — inklusive att dokumentera, bedöma och betygsätta eleverna i årskurs sex. Hoppas de är medvetna om det innan de söker legg.

Och för musiklärarna?

– Det kan bli färre jobb. Det är också synd om eleverna som inte får den undervisning de har rätt till.

Något annat du oroar dig för?

– Att det blir motsättningar mellan lärare och fritidspedagoger. Vi står egentligen på samma sida och är båda förlorare. På mitt jobb har vi ett jättebra samarbete och de är väl värda legitimation, men som fritidspedagoger.

Sten Arndt

Psalmer på avslutningen kan bli tillåtet

$
0
0

Regeringen vill ändra i skollagen så att det återigen blir tillåtet att sjunga psalmer på skolavslutningar i kyrkan. Föreningen Humanisterna är starkt kritisk.

Bild: Colourbox

– Vill man göra det i olika skolor, så ska det vara klart tillåtet, rektorer ska inte behöva känna att de begår en brottslig handling, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) till Svenska Dagbladet.

Han uppger att en präst får vara med och "utföra vissa konfessionella handlingar, som att läsa Julevangeliet". Men elever får inte tvingas att delta i kollektiv bön eller trosbekännelse.

Bakgrunden är Skolverkets riktlinjer för skolavslutningar som togs fram förra året, i vilka det direkt förbjuds att ha religiösa inslag som psalmer och evangelium i skolavslutningarna.

Anders Wejryd, ärkebiskop i Svenska kyrkan, är positiv till förslaget och tror att det kommer att underlätta. Tidigare har det rått en osäkerhet i frågan, anser han.

– Om man inte får sjunga "Stilla natt" eller "Nu tändas tusen juleljus" i den lokal där de hör hemma blir det väldigt konstigt. Då tror jag nästan att man som elev kan känna sig inkompetensförklarad, säger Wejryd till TT.
Nu hoppas han att det blir tydligare vad som är tillåtet.

– Vi vet att kyrka och skola är skilda åt Det här handlar om ett kulturarv man ska ha tillgång till, det är inte fråga om något medlemsvärvande för oss.

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström har inga synpunkter på regeringens förslag, men hoppas att det leder till enklare gränsdragningar.

Varför har detta blivit en så laddad fråga?

– Jag vet inte. I dag kan man ha en skolavslutning i en kyrka, men det får inte förekomma någon religionsutövning. Men det fick det inte förut heller, eftersom vi har haft en icke-konfessionell skola sedan tidigt 1900-tal. Men år 2011 blev denna förordning lag och man delade upp skolarbetet i utbildning respektive undervisning. Juridiskt är det väldigt komplicerat, så om det blir en förändring hoppas vi att den nya lagen blir så tydlig som möjligt, framför allt för rektorernas skull, säger Anna Ekström.

Föreningen Humanisterna är starkt kritiska mot regeringens förslag.

– Detta är bara ett populistiskt utspel, men det är både besynnerligt och kontraproduktivt om skolan går bort från att vara icke-konfessionell och om skolledningarna abdikerar från sitt ansvar från att leda skolavslutningarna, säger Christer Sturmark, ordförande i Humanisterna.

Men att sjunga en psalm gör väl ingen skada?

– Det är inte psalmerna som är problemet. Många psalmer är jättevackra. I så fall skulle man förbjuda både Bob Dylan och Madonna. Problemet är om man låter en präst leda avslutningen. I så fall kan man ju lika gärna tänka sig en imam eller någon från hare krishna, men det är ju inte det som är tanken.

Jan Björklund tycker att det handlar om att föra vidare ett kulturarv.

– Jag håller helt med om att psalmerna är en visskatt, men jag förstår inte upptagenheten med det religiösa ledarskapet, varför det måste vara en präst. På skolavslutningarna borde prästen få ledigt, säger Christer Sturmark.

TT

Skolinspektionen överklagar Lundsbergs-dom

$
0
0

I november fastslog Kammarrätten att Skolinspektionen inte hade laglig rätt att stänga Lundsbergs internatskola. Nu vill Skolinspektionen att Högsta förvaltningsrätten prövar ärendet.

I sin dom från november skriver Kammarrätten att Skolinspektionen inte kan anses ha tillsynsansvar över elevhemmet i anslutning till Lundsbergs skola. Därför har Skolinspektionen inte laglig rätt att stänga skolan på grund av brister på elevhemmet, enligt rätten.

Men Skolinspektionen delar inte kammarrättens bedömning och överklagar därför domen till Högsta förvaltningsrätten.

– Vi menar att rektor och huvudman enligt skollagen har ansvar att förebygga och förhindra kränkningar av elever, både i och i samband med utbildningen. Skolinspektionen har tillsyn över hur de tar detta ansvar, säger Marie Axelsson, rättschef på Skolinspektionen, i ett uttalande.

För att få ett ärende prövat i Högsta förvaltningsdomstolen krävs prövningstillstånd.

Skolinspektionen menar att en prövning av fallet är av vikt för alla rektorer och huvudmän i Sverige.

Myndigheten skriver i sitt i sitt överklagande till Högsta förvaltningsdomstolen att Kammarrättens dom skapar stor osäkerhet bland all personal i skolan om hur långt ansvaret för att förebygga kränkande behandling sträcker sig.

 

Linda Kling

Miljonvinster med särskilt stöd

$
0
0

Kommuner skulle kunna tjäna miljoner på bara några år genom att ge särskilt stöd till elever i låg- och mellanstadiet. Men frånvaron av ekonomiska uppföljningssystem gör att få kommunstyrelser insett det, rapporterar Sveriges radio Ekot.

– Det mest mänskliga och ekonomiskt kloka för kommunen är att satsa på barnen tidigt. Men för en skolchef med ett budgetansvar är det en dålig affär, säger nationalekonom Ingvar Nilsson till Ekot.

Tillsammans med bland andra kollegan Anders Wadeskog har han skrivit en rapport till regeringen om hur skolans kostnader längre fram blir till antingen vinst eller förlust i andra delar av kommunens budget.

– Sparar man in på de tämligen billiga insatserna under låg- och mellanstadiet får man ohyggligt höga kostnader i tonårstiden. Men de drabbar socialtjänsten i ett helt annat konto vid en helt annan tidpunkt, säger Ingvar Nilsson.

Unga med någon fysisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är överrepresenterade bland arbetslösa som behöver stödåtgärder efter skolan, enligt Försäkringskassan och Socialdepartementet.

Ingvar Nilsson menar att tiden det kan ta att nå jobb efter skolan kostar samhället och kommunerna mycket mer än stödet i lågstadiet.

– Låt oss leka med tanken att det är en ung kille som har någon form av kognitiv inlärningssvårighet som man kan hantera med tekniska hjälpmedel. Vi har sett att kostnaderna för en sådan investering är ungefär 25.000 kronor.  Det vill säga en fyrtiondedel av vad det kostar om vi misslyckas, säger Ingvar Nilsson till Ekot.

Detta är inget nytt för de som jobbar med barn och unga, eller ens politiker i utbildningsnämnderna. Men enligt Ingvar Nilsson har det inte trängt fram till kommunstyrelserna eftersom det saknas styr- och uppföljningsprogram.

 

Linda Kling

Lärare väletablerade på arbetsmarknaden

$
0
0

78 procent av de studenter som tog examen från högskolan läsåret 2009/10 hade etablerat sig på arbetsmarknaden drygt ett år senare. För flera lärargrupper är andelen betydlig högre än så. Det visar en ny rapport från Universitetskanslersämbetet.

Av de drygt 37 000 personer som tog en examen 2010 hade 78,3 procent etablerat sig på arbetsmarknaden under 2011. För specialpedagoger och yrkeslärare är samma siffra på 96 respektive 91 procent.

Lärare i grundskolans tidigare år hamnar dock något under genomsnittet med 76 procent (se faktaruta).

Enligt Anders Viberg, utredare på Universitetskanslersämbetet, skulle lärarna kunna få ännu högre etableringsgrad framöver eftersom yrket numera kräver legitimation.

– Legitimationsyrken har generellt högre etableringsgrad än andra. Det skulle kunna ge genomslag för läraryrket i framtiden, säger Anders Viberg.

Lärarnas tidning har gått igenom vilka lärosäten som har högst respektive lägst etableringsgrad bland sina lärarstudenter.

I topp ligger Stockholms universitet följt av Södertörns högskola och Uppsala universitet. Lägsta etableringsgraden har lärarstudenterna på de estetiska och praktiska högskolorna samt Luleå tekniska universitet och Högskolan i Gävle (se faktaruta).

Niklas Arevik

Delaktighet bra för elevhälsan

$
0
0

Om elever tycker sig vara delaktiga i klassrummet fördubblas sannolikheten för att de också upplever sig ha bra hälsa.

Lika viktigt för att må bra är att känna starkt stöd från läraren och att ofta prata med föräldrarna.

Det visar doktorsavhandlingen »Där eleverna är — ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för hälsa«. Den har skrivits av folkhälsovetaren Maria Warne vid Mittuniversitetet och baseras på en undersökning bland 1 500 grund­skoleelever och 50 gymnasister i Östersund.

Hon menar att lärare kan främja elevernas hälsa genom att låta sitt arbetssätt präglas av demokrati, samarbete och kommunikation.

Björklund utreder ordning och reda i skolan

$
0
0

Utbildningsminister Jan Björklund tillsätter nu en utredning om ordning och reda i skolan. Det beskedet kommer han att ge när riksdagen i dag debatterar den uppmärksammade Pisa-rapporten som kom nyligen.

Pisa-rapporten visade en dramatisk försämring av utbildningsnivån för svenska 15-åringar. Resultaten har rasat i samtliga tre ämnen, matematik, naturvetenskap och läsförståelse, och placerat Sverige under genomsnittet i OECD.

– Den ska tillsättas direkt efter årsskiftet och arbeta skyndsamt under våren och presenteras till sommaren. Bakgrunden är alla rapporter, och inte minst Pisa, om dålig ordning, sena ankomster och skolk i den svenska skolan, säger Björklund till TT.

– Pisa konstaterar att dåligt klassklimat och dåliga resultat hänger ihop. Och vi toppar ju tyvärr ligan med sena ankomster, säger Jan Björklund.

 

TT

Förde över förbundets pengar till eget konto

$
0
0

En förtroendevald vid en av Lärarförbundets lokalavdelningar har dömts för trolöshet mot huvudman. Enligt tingsrättens dom har hen lagt beslag på över 35.000 kronor av lokalavdelningens pengar.

Vid flera tillfällen har den förtroendevalde tagit ut kontanter från lokalavdelningens kassa och gjort utbetalningar från lokalavdelningens konton till hens egna konton.

Personen nekar till brott och säger att de felaktiga uttagen och utbetalningarna gjorts av misstag, bland annat på grund av okunskap och slarv.

Den förtroendevalde döms av tingsrätten till villkorlig dom och dagsböter, och ska också betala tillbaka pengarna till Lärarförbundet.

 

Ingvar Lagerlöf

MP: Det behövs en skolkommission

$
0
0

En utredning om ordning och reda i skolan. Det blev nyheten från utbildningsminister Jan Björklund när riksdagen debatterade Pisa-rapporten. – Det är inte en kepsutredning utan en skolkommission som behövs, sade miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin.

Alla skyllde på alla när riksdagen på tisdagen debatterade Pisa-rapporten som kom nyligen. Den visade en dramatisk försämring av utbildningsnivån för svenska 15-åringar.
Resultaten har rasat i samtliga tre ämnen, matematik, naturvetenskap och läsförståelse, och placerat Sverige under genomsnittet i OECD.

Utbildningsministern upprepade att rapporten var sista spiken i kistan för den förra utbildningspolitiken och aviserade en snabb utredning om ordning och reda i skolan. Socialdemokraternas Ibrahim Baylan kritiserade Jan Björklund för att skylla ifrån sig.

– Vi vill tillsätta en kriskommission som analyserar och kommer med förslag som vi, gärna över blockgränsen, kan arbeta med. Är du beredd att göra det, Björklund? frågade Baylan.

– Kräv gärna nya forskarrapporter, men läs först de som redan finns, svarade Björklund.

Miljöpartiets Gustav Fridolin gav inte mycket för Björklunds besked om en utredning om ordning och reda.

–I stället för kepsutredning behövs en skolkommission, sade han.

Han efterlyste snabba åtgärder för mer stöd till elever och fler medarbetare i skolan.

Moderaten Tomas Tobé framhöll vikten av stabila statsfinanser men även att det behövs mer lärarledd undervisning. Vänsterpartiets Rossana Dinamarca kritiserade de ökade klassklyftorna i skolan och Sverigedemokraten Rickard Jomshof "massinvandringen", medan kristdemokraten Annika Eclund framhöll att självmorden i alla fall är fler i Sydkorea.

Trots utbytet av kritik så framhöll de flesta att det behövs mer lärarledd undervisning, tidigare stöd till eleverna och bättre lärare.

 

Owe Nilsson/TT

Läxors kvalitet avgörande för kunskapsutvecklingen

$
0
0

Läxors kvalitet avgörs av hur de presenteras och följs upp i undervisningen. Det behövs mer forskning på området, visar en ny avhandling i didaktik.

– Läxor är en del av undervisningen och därför är det lika angeläget att diskutera läxors kvalitet som undervisningens kvalitet. Av läxforskningen kan man dra slutsatsen att lärares introduktion och uppföljning har stor betydelse för om läxorna ska vara meningsfulla eller inte, säger forskaren Max Strandberg i ett uttalande.

Hans avhandling visar att läxor som eleverna får diskutera med sina föräldrar i stor utsträckning bidrar till elevernas lärande – om de utformas på rätt sätt.

– När föräldrar istället för att förhöra läxor får bidra med sina egna livserfarenheter skapas det ett samarbete som bidrar till undervisningens innehåll, säger Max Strandberg.

I avhandlingen kommer han fram till att de läxor som fungerar väl i samarbetet mellan hem och skola är de som innehåller värderingsfrågor och frågor som berör föräldrarnas barndom och skolgång.
När målet är att alla föräldrar oavsett bakgrund ska kunna bidra med sina livserfarenheter måste läxornas frågor utformas så att de kan diskuteras i alla hem, menar han.

 

Linda Kling
Viewing all 5229 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>