Quantcast
Channel: Lärarnas tidning
Viewing all 5229 articles
Browse latest View live

Hårt skruvat för pojkarna

$
0
0

Bild: Colourbox

Rapp i munnen och måttligt intres­serad av studierna, särskilt de teoretiska. Det är kännetecken för elever på fordonsprogrammet, enligt forskaren Katarina Kärnebro.

Hon har doktorerat vid Umeå universitets institution för språkstudier med avhandlingen »Plugga stenhårt eller vara rolig».

Särskilt pojkarna ställer hårda krav på varandra. När de pratar ska de vara konfronterande, direkta och skämtsamma — annars anses de feminina, vilket inte uppskattas i kamratkretsen. Flickornas frihet är i det sammanhanget något större.


Delaktighet bra för elevhälsan

$
0
0

Om elever tycker sig vara delaktiga i klassrummet fördubblas sannolikheten för att de också upplever sig ha bra hälsa.

Lika viktigt för att må bra är att känna starkt stöd från läraren och att ofta prata med föräldrarna.

Det visar doktorsavhandlingen »Där eleverna är — ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för hälsa«. Den har skrivits av folkhälsovetaren Maria Warne vid Mittuniversitetet och baseras på en undersökning bland 1 500 grund­skoleelever och 50 gymnasister i Östersund.

Hon menar att lärare kan främja elevernas hälsa genom att låta sitt arbetssätt präglas av demokrati, samarbete och kommunikation.

Kräkfriska lärare lediga med lön

$
0
0

Anställda i kommun och landsting får vara hemma med full lön i två dagar efter att de tillfrisknat från kräksjukan. Detta står klart efter en överenskommelse mellan SKL och fackförbunden.

Illustration: Max Entin

Personer som tillfrisknat från vinterkräksjukan kan smitta andra i flera dagar efteråt. Därför vill skolor och förskolor att barnen stannar hemma en eller två extra dagar.

Nu får lärarna smaka på sin egen medicin, så att säga.Sveriges kommuner och landsting (SKL) har nämligen kommit överens med facken om att anställda med kräksjuka ska vara hemma två dagar efter sista symptom. Med full lön. Tanken är att detta ska minska smittspridningen och sjukfrånvaron.

Eftersom den anställde erbjuds lön i stället för sjukpenning får arbetsgivaren rätt att beordra en medarbetare att stanna hemma i upp till två dagar.

Erik Hallsenius är ombudsman på Lärarförbundet med ansvar för arbetsmiljöfrågor. Han är positiv till överenskommelsen.

– Rätt använt kan detta stoppa mycket smittspridning. Det är helt rimligt att en arbetsgivare som månar om sin verksamhet tar den kostnaden. Utan kunskap om detta är risken att man är hemma på egen bekostnad i stället för på arbetsgivarens, säger Erik Hallsenius.

Niklas Arevik

Dokumentation som förändrar

$
0
0

Det blir stora förändringar när förskollärare under längre tid dokumenterar barnens lärande och utveckling. Det har Karin Alnervik kommit fram till genom att studera fyra förskole­enheter.

Personalen börjar diskutera hur barnen lär sig saker och hur de själva ska bete sig och förbättra pedagogiken. Det i sin tur leder till motsättningar som i sinom tid får till följd att verksamheten ändras för att bättre stämma med de nya idéerna.

Rönen presenteras i avhandlingen »Men så kan man ju också tänka!«, som hon skrivit på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Order skapar inte ordning

$
0
0

Ordning och reda i klass­rummet — hur svårt kan det vara att ordna det?

Det beror helt på hur lära­ren gör, framgår av Joakim Larssons avhandling »Disciplin och motstånd« som just lagts fram vid pedagogiska institutionen vid Karlstads universitet.

Att införa ordning genom ordergivning är problematiskt, för eleverna kräver numera inflytande och medbestämmande även i fråga om vilket beteende som är acceptabelt.

Får de bara vara med och bestämma har eleverna inget intresse av att skapa kaos, de vill precis som ­läraren ha en lugn och trevlig arbetsmiljö.

Hårt skruvat för pojkarna

$
0
0

Bild: Colourbox

Rapp i munnen och måttligt intres­serad av studierna, särskilt de teoretiska. Det är kännetecken för elever på fordonsprogrammet, enligt forskaren Katarina Kärnebro.

Hon har doktorerat vid Umeå universitets institution för språkstudier med avhandlingen »Plugga stenhårt eller vara rolig».

Särskilt pojkarna ställer hårda krav på varandra. När de pratar ska de vara konfronterande, direkta och skämtsamma — annars anses de feminina, vilket inte uppskattas i kamratkretsen. Flickornas frihet är i det sammanhanget något större.

Fler elever klarar gymnasiet på tre år

$
0
0

Våren 2013 fick 71 procent av gymnasiets avgångselever ett slutbetyg inom tre år. De senaste nio åren har motsvarande andel legat mellan 68 och 69 procent.

Skolverkets betygsstatistik för gymnasieskolan visar på ett plötsligt, men tydligt trendbrott.

Enligt Karin Darin på Skolverket kan en tänkbar förklaring till att en större andel nu klarat gymnasiet på tre år är att dessa elever var den sista kullen inom den gamla gymnasieskolan.

– Om de måste läsa ett år till blir det med de nya kursplanerna. För att slippa det har dessa elever kanske varit mer motiverade att klara gymnasiet på tre år och skolorna har kanske satt in extra resurser, säger hon.

I övrigt visar betygstatisktiken för gymnasieskolan inga trendbrott. Precis som tidigare visar statistiken att elever med utländsk bakgrund oftare läser vidare på högskolan jämfört med elever med svensk bakgrund.

Liksom föregående år är det eleverna på de naturvetenskapliga utbildningarna som oftast läser vidare på högskolan direkt efter gymnasiet.

Skolverkets rapport visar också att föräldrarnas utbildning fortfarande har stor betydelse för betygen.

 

Linda Kling

Skolåret 2013 med Berglin och Entin

$
0
0

Bildspel med Lärarnas tidnings mycket uppskattade originalserier "Far & jag" av Jan och Maria Berglin samt "Magister Max" av Max Entin. Från 2013.

Serien "Far & Jag" av Jan och Maria Berglin har publicerats i Lärarnas tidning sedan 1996 och "Magister Max" av Max Entin sedan 2011. Båda serierna finns med i varje nummer av papperstidningen. Nu publiceras de för första gången på webben.


Psykologer kräver tak för gruppstorlek

$
0
0

Det behövs en övre gräns för barngruppernas storlek i förskolan. Risken är annars att kommunerna prioriterar ekonomin före barnens behov. Det hävdar företrädare för Sveriges skolpsykologer

Bild: Colourbox.

Tidigare fanns det en rekommendation för gruppernas storlek i förskolan på 15 barn. I Skolverkets nya allmänna råd är detta riktmärke borttaget.

Detta bekymrar företrädare för Yrkesföreningen psykologer i förskola och skola (Psifos). I ett öppet brev till utbildningsminister Jan Björklund, förskoleminister Maria Arnholm samt barn- och äldreminister Maria Larsson kräver de nu ett tak för barngruppernas storlek.
Ett av Skolverkets motiv till att avskaffa den befintliga rekommendationen var att den ändå inte följdes av kommunerna.    

Men enligt Psifos har riktmärket bidragit till att gruppernas storlek inte ökat de senaste tio åren. Nu finns risken att de börjar växa igen, skriver de.

Niklas Arevik

Fack the Teachers: Tror att många lärare känner igen sig

$
0
0

På tre dygn har You Tube-videon ”Lärarnas fel” setts av närmare 26.000 tittare. – Vi ville på ett humoristiskt sätt fånga en känsla som vi tror att många lärare känner igen sig i, säger en av upphovspersonerna.

De kallar sig den fria teatergruppen Fack the Teachers. Men gruppen som står bakom You Tube-succén ”Lärarnas fel” består egentligen av tre lärare från västra Sverige. Mer än så vill de inte berätta om sig själva.

Låten, som är en omarbetning av Grotescos ”Bögarnas fel”, har legat och grott inom upphovsmännen under en tid. Men när Pisa-resultaten presenterades och debatten blossade, kunde de inte hålla den inom sig längre.

– Det har blivit tuffare att vara lärare. De krav vi har på oss idag ligger så långt ifrån de resurser och möjligheter som vi har till förfogande. Men istället för att grotta ner oss och bli bittra valde vi att ge utlopp för våra känslor på ett humoristiskt sätt, säger en av medlemmarna i Fack the Teachers.

Videon lades upp för tre dagar sedan och hittills har den närmare 26.000 tittningar.

Vad säger du om det genomslaget?
– Det är överrumplande.

Vad har ni fått för kommentarer?
– De flesta tycker att den är rolig och uppmuntrande. Jag tror att det är många lärare som känner igen sig.

Tror du att den kommer att få några politiska följder?
– Nej, man får väl hoppas att det demokratiska samhället får stå för det, inte en video på You Tube.

 

Linda Kling

Lärare sågar styrda IUP

$
0
0

Individuella utvecklingsplaner är illa sedda på toppstyrda skolor — men gillas där lärarna själva får utforma dem.

Många lärare jublar över att den nya skollagen inte längre ställer krav på individuella utvecklingsplaner, IUP, för elever i årskurs 6 till 9, och att de yngre eleverna bara be­höver få en plan per år.

Men det gäller att inte slänga ut barnet med badvattnet, tycker Åsa Hirsh som doktorerat i frågan.

– Det kan bli så att man drar en lättnadens suck på högstadiet. Men lärarna ska även i fortsättningen hålla utvecklingssamtal.

– Där representerar de kanske 14 andra lärare och förväntas berätta hur det går i alla ämnen. Då krävs skriftlig dokumentation.

Åsa Hirsh har i sin forskning läst 379 utvecklingsplaner och intervjuat 15 lärare. Hon ser både för- och nackdelar med planerna. För många lära­re har de inneburit en orimlig arbetsbörda, där skrivandet enligt fastlagda mallar tagit tid från undervisningen.

För andra har de blivit ett användbart pedagogiskt verktyg för att kontinuerligt och tillsammans med eleverna sätta och pricka av mål i undervisningen.

De lärare som fastnat i ­arbetet med planerna har förutom tiden framhållit två problem.

För det första tycker de att det är svårt att hitta ett språk som följer överordnades direk­tiv om att det ska vara ­»professionellt« och samtidigt förstås av både elever och för­äldrar.

För det andra är det ett bekymmer att IUP har dubbla syften: att stämma av hur långt eleven kommit och bestämma hur vägen framåt ska se ut.

– Lärare som ålagts att ­använda betygsliknande symboler tycker ofta att barnen och föräldrarna bara ser dem och missar det framåtblickande.

Där de individuella utvecklingsplanerna inte fungerat är förklaringen enligt Åsa Hirsh just den hårda styrningen, från nationell nivå via huvud­män som köper in färdiga datorprogram för planerna till lärarna, som känner sig maktlösa och ut­arbetade.

– Det handlar om lärarnas autonomi. Där de själva fått bestämma hur de ska arbeta har planerna ofta fungerat bra.

Sten Arndt

Fritidspedagoger får legg i ämnen

$
0
0

Alla fritidspedagoger kan få lärarlegitimation i skolämnen. Så tolkar Skolverket de nya reglerna. Nu återstår frågan om legitimation i fritidspedagogik.

Den 1 december trädde de nya övergångsreglerna för lärarlegitimationsreformen i kraft. Reglerna öppnar helt nya möjligheter för fritidspeda­goger med äldre examen att få lärarlegitimation med rätt att undervisa i skolämnen.

Skolverket har gjort en generös tolkning när myndigheten har översatt examina från äldre fritidspedagog­utbildningar.

Fritidspedagogerna kan därför söka lärarlegitimation som ger behörighet att undervisa i olika skolämnen i årskurserna 1–3 eller 1–6.

– Det är utmärkt. Självklart ska alla fritidspedagoger och lärare i fritidshem få legitimation i skolämnen de har erforderlig utbildning i, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Till exempel får fritids­pedagoger med examen 1977–1993 behörighet att undervisa i följande skolämnen i årskurs 1–3: bild, biologi, musik, samhällskunskap, idrott och hälsa. För att bli behörig även i årskurs 4–6 behövs kompletteringar i vissa ämnen.

För att få reda på vilken behörighet en äldre fritidspedagogutbildning ger har Skolverket tagit fram en ­poängnyckel (se tabell 1 nedan). En motsvarande poängnyckel finns ­sedan tidigare för alla lärare och ämnen (se tabell 2 nedan).

Skolverket har dock bara översatt examina fram till 2001. För utbildningen ­mellan 2001–2011 skiljer sig behörigheterna mellan olika lärosäten. De som utbildar sig till grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem får ­legitimation i de skolämnen som ingår i examen.

För Lärarförbundets ämnesråd i fritidspedagogik kom det som en överraskning att alla fritidspedagoger med högskoleexamen efter 1977 får ­lärarlegitimation i de skol­ämnen de har läst.

– Vi har jobbat länge med frågan och visste att något var på gång. Men vi visste inte att beskedet skulle bli så här ­positivt. Det här är en moralisk upprättelse för fritids­pedagogerna, säger Ewy ­Dahlin, ordförande i ämnesrådet.

Även om Ewy Dahlin ser beskedet från Skolverket som glädjande tycker hon samtidigt att det var »en självklarhet«.

– Det hade varit ett enormt resursslöseri att inte ta till vara den ämneskompetens som fritidspedagoger har, säger hon.

Men är det inte konstigt att en fritidspedagog som läst en biologikurs på några veckor för flera decennier sedan plötsligt blir behörig att under­visa i det ämnet?

– Samma sak gäller ju för alla lärargrupper. Jag är övertygad om att både fritidspedagoger och rektorer kan hantera det här på ett klokt sätt.

Alla fritidspedagoger kan nu alltså räkna med att få ­lärarlegitimation i skolämnen. Men de får fortfarande inte legitimation i sin huvudsakliga yrkesverksamhet, det vill säga undervisning i fritidshemmet.

– Nästa mål är att fritidspedagogerna ska få legitimation i sin huvudverksamhet. Det är inte bara halva delen av elevernas utbildning som ska räknas, säger Ewy Dahlin.

Detta kommer dock inte att bli aktuellt så länge utbildningsminister Jan Björklund får bestämma. Han anser att fritidspedagoger bara ska ha rätt till lärarlegitimation i skolämnen.

– Fritidspedagogik är inget ämne i skolan, därför kan man heller inte få lärarlegitimation i det, säger Jan Björklund till Lärarnas tidning.

Niklas Arevik Stefan Helte Enikö Koch

Fem frågor till Lisa Bengter ...

$
0
0

… musiklärare på Måsöskolan i Haninge, som protesterar mot att fritidspedagoger kan få lärarlegitimation i musik.

Vad är det du ogillar?

– Att både musiklärarnas och fritidspedagogernas värde devalveras. De blir inte legitimerade i sin specialitet — att lära eleverna genom lek utan tunga kunskapskrav – och min fyra och ett halvt år långa utbildning nedvärderas när andra får undervisa efter fem eller tio veckors musikstudier.

Är fler lärare upprörda?

– Ja, jag lade ut en protestlista på nätet. Efter 16 timmar hade 400 lärare skrivit under.

Vad tror du förändringarna får för konsekvenser?

– För fritidspedagoger kan det bli otroligt mycket merarbete. De ska planera och genomföra musiklektioner — inklusive att dokumentera, bedöma och betygsätta eleverna i årskurs sex. Hoppas de är medvetna om det innan de söker legg.

Och för musiklärarna?

– Det kan bli färre jobb. Det är också synd om eleverna som inte får den undervisning de har rätt till.

Något annat du oroar dig för?

– Att det blir motsättningar mellan lärare och fritidspedagoger. Vi står egentligen på samma sida och är båda förlorare. På mitt jobb har vi ett jättebra samarbete och de är väl värda legitimation, men som fritidspedagoger.

Sten Arndt

Fritidspedagoger får legg i ämnen

$
0
0

Alla fritidspedagoger kan få lärarlegitimation i skolämnen. Så tolkar Skolverket de nya reglerna. Nu återstår frågan om legitimation i fritidspedagogik.

Den 1 december trädde de nya övergångsreglerna för lärarlegitimationsreformen i kraft. Reglerna öppnar helt nya möjligheter för fritidspeda­goger med äldre examen att få lärarlegitimation med rätt att undervisa i skolämnen.

Skolverket har gjort en generös tolkning när myndigheten har översatt examina från äldre fritidspedagog­utbildningar.

Fritidspedagogerna kan därför söka lärarlegitimation som ger behörighet att undervisa i olika skolämnen i årskurserna 1–3 eller 1–6.

– Det är utmärkt. Självklart ska alla fritidspedagoger och lärare i fritidshem få legitimation i skolämnen de har erforderlig utbildning i, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Till exempel får fritids­pedagoger med examen 1977–1993 behörighet att undervisa i följande skolämnen i årskurs 1–3: bild, biologi, musik, samhällskunskap, idrott och hälsa. För att bli behörig även i årskurs 4–6 behövs kompletteringar i vissa ämnen.

För att få reda på vilken behörighet en äldre fritidspedagogutbildning ger har Skolverket tagit fram en ­poängnyckel (se tabell 1 nedan). En motsvarande poängnyckel finns ­sedan tidigare för alla lärare och ämnen (se tabell 2 nedan).

Skolverket har dock bara översatt examina fram till 2001. För utbildningen ­mellan 2001–2011 skiljer sig behörigheterna mellan olika lärosäten. De som utbildar sig till grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem får ­legitimation i de skolämnen som ingår i examen.

För Lärarförbundets ämnesråd i fritidspedagogik kom det som en överraskning att alla fritidspedagoger med högskoleexamen efter 1977 får ­lärarlegitimation i de skol­ämnen de har läst.

– Vi har jobbat länge med frågan och visste att något var på gång. Men vi visste inte att beskedet skulle bli så här ­positivt. Det här är en moralisk upprättelse för fritids­pedagogerna, säger Ewy ­Dahlin, ordförande i ämnesrådet.

Även om Ewy Dahlin ser beskedet från Skolverket som glädjande tycker hon samtidigt att det var »en självklarhet«.

– Det hade varit ett enormt resursslöseri att inte ta till vara den ämneskompetens som fritidspedagoger har, säger hon.

Men är det inte konstigt att en fritidspedagog som läst en biologikurs på några veckor för flera decennier sedan plötsligt blir behörig att under­visa i det ämnet?

– Samma sak gäller ju för alla lärargrupper. Jag är övertygad om att både fritidspedagoger och rektorer kan hantera det här på ett klokt sätt.

Alla fritidspedagoger kan nu alltså räkna med att få ­lärarlegitimation i skolämnen. Men de får fortfarande inte legitimation i sin huvudsakliga yrkesverksamhet, det vill säga undervisning i fritidshemmet.

– Nästa mål är att fritidspedagogerna ska få legitimation i sin huvudverksamhet. Det är inte bara halva delen av elevernas utbildning som ska räknas, säger Ewy Dahlin.

Detta kommer dock inte att bli aktuellt så länge utbildningsminister Jan Björklund får bestämma. Han anser att fritidspedagoger bara ska ha rätt till lärarlegitimation i skolämnen.

– Fritidspedagogik är inget ämne i skolan, därför kan man heller inte få lärarlegitimation i det, säger Jan Björklund till Lärarnas tidning.

Niklas Arevik Stefan Helte Enikö Koch

Fem frågor till Lisa Bengter ...

$
0
0

… musiklärare på Måsöskolan i Haninge, som protesterar mot att fritidspedagoger kan få lärarlegitimation i musik.

Vad är det du ogillar?

– Att både musiklärarnas och fritidspedagogernas värde devalveras. De blir inte legitimerade i sin specialitet — att lära eleverna genom lek utan tunga kunskapskrav – och min fyra och ett halvt år långa utbildning nedvärderas när andra får undervisa efter fem eller tio veckors musikstudier.

Är fler lärare upprörda?

– Ja, jag lade ut en protestlista på nätet. Efter 16 timmar hade 400 lärare skrivit under.

Vad tror du förändringarna får för konsekvenser?

– För fritidspedagoger kan det bli otroligt mycket merarbete. De ska planera och genomföra musiklektioner — inklusive att dokumentera, bedöma och betygsätta eleverna i årskurs sex. Hoppas de är medvetna om det innan de söker legg.

Och för musiklärarna?

– Det kan bli färre jobb. Det är också synd om eleverna som inte får den undervisning de har rätt till.

Något annat du oroar dig för?

– Att det blir motsättningar mellan lärare och fritidspedagoger. Vi står egentligen på samma sida och är båda förlorare. På mitt jobb har vi ett jättebra samarbete och de är väl värda legitimation, men som fritidspedagoger.

Sten Arndt

Fritidspedagoger får legg i ämnen

$
0
0

Alla fritidspedagoger kan få lärarlegitimation i skolämnen. Så tolkar Skolverket de nya reglerna. Nu återstår frågan om legitimation i fritidspedagogik.

Den 1 december trädde de nya övergångsreglerna för lärarlegitimationsreformen i kraft. Reglerna öppnar helt nya möjligheter för fritidspeda­goger med äldre examen att få lärarlegitimation med rätt att undervisa i skolämnen.

Skolverket har gjort en generös tolkning när myndigheten har översatt examina från äldre fritidspedagog­utbildningar.

Fritidspedagogerna kan därför söka lärarlegitimation som ger behörighet att undervisa i olika skolämnen i årskurserna 1–3 eller 1–6.

– Det är utmärkt. Självklart ska alla fritidspedagoger och lärare i fritidshem få legitimation i skolämnen de har erforderlig utbildning i, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Till exempel får fritids­pedagoger med examen 1977–1993 behörighet att undervisa i följande skolämnen i årskurs 1–3: bild, biologi, musik, samhällskunskap, idrott och hälsa. För att bli behörig även i årskurs 4–6 behövs kompletteringar i vissa ämnen.

För att få reda på vilken behörighet en äldre fritidspedagogutbildning ger har Skolverket tagit fram en ­poängnyckel (se tabell 1 nedan). En motsvarande poängnyckel finns ­sedan tidigare för alla lärare och ämnen (se tabell 2 nedan).

Skolverket har dock bara översatt examina fram till 2001. För utbildningen ­mellan 2001–2011 skiljer sig behörigheterna mellan olika lärosäten. De som utbildar sig till grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem får ­legitimation i de skolämnen som ingår i examen.

För Lärarförbundets ämnesråd i fritidspedagogik kom det som en överraskning att alla fritidspedagoger med högskoleexamen efter 1977 får ­lärarlegitimation i de skol­ämnen de har läst.

– Vi har jobbat länge med frågan och visste att något var på gång. Men vi visste inte att beskedet skulle bli så här ­positivt. Det här är en moralisk upprättelse för fritids­pedagogerna, säger Ewy ­Dahlin, ordförande i ämnesrådet.

Även om Ewy Dahlin ser beskedet från Skolverket som glädjande tycker hon samtidigt att det var »en självklarhet«.

– Det hade varit ett enormt resursslöseri att inte ta till vara den ämneskompetens som fritidspedagoger har, säger hon.

Men är det inte konstigt att en fritidspedagog som läst en biologikurs på några veckor för flera decennier sedan plötsligt blir behörig att under­visa i det ämnet?

– Samma sak gäller ju för alla lärargrupper. Jag är övertygad om att både fritidspedagoger och rektorer kan hantera det här på ett klokt sätt.

Alla fritidspedagoger kan nu alltså räkna med att få ­lärarlegitimation i skolämnen. Men de får fortfarande inte legitimation i sin huvudsakliga yrkesverksamhet, det vill säga undervisning i fritidshemmet.

– Nästa mål är att fritidspedagogerna ska få legitimation i sin huvudverksamhet. Det är inte bara halva delen av elevernas utbildning som ska räknas, säger Ewy Dahlin.

Detta kommer dock inte att bli aktuellt så länge utbildningsminister Jan Björklund får bestämma. Han anser att fritidspedagoger bara ska ha rätt till lärarlegitimation i skolämnen.

– Fritidspedagogik är inget ämne i skolan, därför kan man heller inte få lärarlegitimation i det, säger Jan Björklund till Lärarnas tidning.

Niklas Arevik Stefan Helte Enikö Koch

Fem frågor till Lisa Bengter ...

$
0
0

… musiklärare på Måsöskolan i Haninge, som protesterar mot att fritidspedagoger kan få lärarlegitimation i musik.

Vad är det du ogillar?

– Att både musiklärarnas och fritidspedagogernas värde devalveras. De blir inte legitimerade i sin specialitet — att lära eleverna genom lek utan tunga kunskapskrav – och min fyra och ett halvt år långa utbildning nedvärderas när andra får undervisa efter fem eller tio veckors musikstudier.

Är fler lärare upprörda?

– Ja, jag lade ut en protestlista på nätet. Efter 16 timmar hade 400 lärare skrivit under.

Vad tror du förändringarna får för konsekvenser?

– För fritidspedagoger kan det bli otroligt mycket merarbete. De ska planera och genomföra musiklektioner — inklusive att dokumentera, bedöma och betygsätta eleverna i årskurs sex. Hoppas de är medvetna om det innan de söker legg.

Och för musiklärarna?

– Det kan bli färre jobb. Det är också synd om eleverna som inte får den undervisning de har rätt till.

Något annat du oroar dig för?

– Att det blir motsättningar mellan lärare och fritidspedagoger. Vi står egentligen på samma sida och är båda förlorare. På mitt jobb har vi ett jättebra samarbete och de är väl värda legitimation, men som fritidspedagoger.

Sten Arndt

Fritidspedagoger får legg i ämnen

$
0
0

Alla fritidspedagoger kan få lärarlegitimation i skolämnen. Så tolkar Skolverket de nya reglerna. Nu återstår frågan om legitimation i fritidspedagogik.

Den 1 december trädde de nya övergångsreglerna för lärarlegitimationsreformen i kraft. Reglerna öppnar helt nya möjligheter för fritidspeda­goger med äldre examen att få lärarlegitimation med rätt att undervisa i skolämnen.

Skolverket har gjort en generös tolkning när myndigheten har översatt examina från äldre fritidspedagog­utbildningar.

Fritidspedagogerna kan därför söka lärarlegitimation som ger behörighet att undervisa i olika skolämnen i årskurserna 1–3 eller 1–6.

– Det är utmärkt. Självklart ska alla fritidspedagoger och lärare i fritidshem få legitimation i skolämnen de har erforderlig utbildning i, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Till exempel får fritids­pedagoger med examen 1977–1993 behörighet att undervisa i följande skolämnen i årskurs 1–3: bild, biologi, musik, samhällskunskap, idrott och hälsa. För att bli behörig även i årskurs 4–6 behövs kompletteringar i vissa ämnen.

För att få reda på vilken behörighet en äldre fritidspedagogutbildning ger har Skolverket tagit fram en ­poängnyckel (se tabell 1 nedan). En motsvarande poängnyckel finns ­sedan tidigare för alla lärare och ämnen (se tabell 2 nedan).

Skolverket har dock bara översatt examina fram till 2001. För utbildningen ­mellan 2001–2011 skiljer sig behörigheterna mellan olika lärosäten. De som utbildar sig till grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem får ­legitimation i de skolämnen som ingår i examen.

För Lärarförbundets ämnesråd i fritidspedagogik kom det som en överraskning att alla fritidspedagoger med högskoleexamen efter 1977 får ­lärarlegitimation i de skol­ämnen de har läst.

– Vi har jobbat länge med frågan och visste att något var på gång. Men vi visste inte att beskedet skulle bli så här ­positivt. Det här är en moralisk upprättelse för fritids­pedagogerna, säger Ewy ­Dahlin, ordförande i ämnesrådet.

Även om Ewy Dahlin ser beskedet från Skolverket som glädjande tycker hon samtidigt att det var »en självklarhet«.

– Det hade varit ett enormt resursslöseri att inte ta till vara den ämneskompetens som fritidspedagoger har, säger hon.

Men är det inte konstigt att en fritidspedagog som läst en biologikurs på några veckor för flera decennier sedan plötsligt blir behörig att under­visa i det ämnet?

– Samma sak gäller ju för alla lärargrupper. Jag är övertygad om att både fritidspedagoger och rektorer kan hantera det här på ett klokt sätt.

Alla fritidspedagoger kan nu alltså räkna med att få ­lärarlegitimation i skolämnen. Men de får fortfarande inte legitimation i sin huvudsakliga yrkesverksamhet, det vill säga undervisning i fritidshemmet.

– Nästa mål är att fritidspedagogerna ska få legitimation i sin huvudverksamhet. Det är inte bara halva delen av elevernas utbildning som ska räknas, säger Ewy Dahlin.

Detta kommer dock inte att bli aktuellt så länge utbildningsminister Jan Björklund får bestämma. Han anser att fritidspedagoger bara ska ha rätt till lärarlegitimation i skolämnen.

– Fritidspedagogik är inget ämne i skolan, därför kan man heller inte få lärarlegitimation i det, säger Jan Björklund till Lärarnas tidning.

Niklas Arevik Stefan Helte Enikö Koch

Fem frågor till Lisa Bengter ...

$
0
0

… musiklärare på Måsöskolan i Haninge, som protesterar mot att fritidspedagoger kan få lärarlegitimation i musik.

Vad är det du ogillar?

– Att både musiklärarnas och fritidspedagogernas värde devalveras. De blir inte legitimerade i sin specialitet — att lära eleverna genom lek utan tunga kunskapskrav – och min fyra och ett halvt år långa utbildning nedvärderas när andra får undervisa efter fem eller tio veckors musikstudier.

Är fler lärare upprörda?

– Ja, jag lade ut en protestlista på nätet. Efter 16 timmar hade 400 lärare skrivit under.

Vad tror du förändringarna får för konsekvenser?

– För fritidspedagoger kan det bli otroligt mycket merarbete. De ska planera och genomföra musiklektioner — inklusive att dokumentera, bedöma och betygsätta eleverna i årskurs sex. Hoppas de är medvetna om det innan de söker legg.

Och för musiklärarna?

– Det kan bli färre jobb. Det är också synd om eleverna som inte får den undervisning de har rätt till.

Något annat du oroar dig för?

– Att det blir motsättningar mellan lärare och fritidspedagoger. Vi står egentligen på samma sida och är båda förlorare. På mitt jobb har vi ett jättebra samarbete och de är väl värda legitimation, men som fritidspedagoger.

Sten Arndt

Alla lärare uppmanas ge läsinsikt

$
0
0

Var fjärde svensk elev kan inte läsa ordentligt. Läsningen måste lyftas fram i alla skolämnen, anser lärarutbildaren Barbro Westlund. – Det är inte bara svensklärarens uppgift, säger hon.

I Sverige saknar 23 procent av tonåringarna grundläggande kunskaper i läsförståelse, enligt den senaste Pisa-undersökningen. Av de 34 OECD-länderna är Sverige det land som tappat mest i läsning.

– Ytterst är det ett demokratiproblem. Det är oerhört viktigt att unga människor kan ta till sig texter för att förstå det samhälle de lever i, säger Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap vid Malmö högskola.

Svenska elever har kontinuerligt skrivit sämre på läsproven, även i andra stora undersökningar som Pirls för yngre elever.

LärarutbildarenBarbro Westlund vid Stockholms universitet har i en färsk avhandling jämfört Sverige med Kanada, där eleverna är mycket bra på att läsa. Där hittade hon en stark läskultur.

– Hela samhället är otroligt inriktat på att du ska läsa mycket. På en av skolorna jag besökte fanns en regel: När föräldrarna lämnar barnen ska de sätta sig och läsa högt en stund innan de går, säger hon.

Tonåringarnas kunskaper har rasat även i matematik och naturvetenskap. Men tappet i läsförståelse visar hur eleverna klarar av samtliga ämnen, enligt Barbro Westlund, som pekar på ämneslärarnas ansvar.

– Alla lärare måste bli en läs- och skrivlärare kopplad till sitt eget ämne. Lärarna måste bearbeta texten tillsammans med eleverna för att hitta kunskaperna. I den svenska skolan har eleverna lämnats att själva klara av de svåra texterna, säger hon.

Även Ann Boglind, ordförande i Svensklärarföreningen, vill se att fler lärare arbetar med läsning.

– De som undervisar äldre barn är gärna specialister inom sitt område och tänker inte så mycket på språkets betydelse, säger hon.

Att kunskaper i läsande är en nyckel även till andra ämnen är självklart, anser Magnus Persson. Han vill ända lyfta fram svenskundervisningen, och framför allt den skönlitterära läsningen.

– Det behövs ostörd lästid som inte avbryts av att eleverna ska svara på kontrollfrågor om texten. Har man ingen bas är det svårt att knäcka koden för hur språket används i kemi, säger han.

Sofia Tanaka/TT
Viewing all 5229 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>