Privatiseringstakten varierar kraftigt mellan Sveriges kommuner. I dag bedrivs totalt sett 17 procent av välfärdstjänsterna, med bland annat skola och förskola, i privat regi.

Det är Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) som gjort en sammanställning av hur hög andel av kommunernas välfärdstjänster som privatiserats.

I allmänhet privatiserar befolkningsrika kommuner mer än andra. Medianbefolkningen i de tio kommuner som har privatiserat mest är 53.000 invånare jämfört med 6.000 invånare i de tio kommuner som har privatiserat minst.

Ännu större betydelse har dock den politiska majoriteten. Exempelvis har borgerligt styrda Årjängs kommun med knappt 10.000 invånare samma privatiseringsandel (20 procent) som vänsterstyrda Göteborg med närmare 530.000 invånare.

Högst andel privatisering har Täby kommun med 54 procent, medan Pajala har lägst med 1 procent.

Anställda i kommun och landsting får vara hemma med full lön i två dagar efter att de tillfrisknat från kräksjukan. Detta står klart efter en överenskommelse mellan SKL och fackförbunden.

Personer som tillfrisknat från vinterkräksjukan kan smitta andra i flera dagar efteråt. Därför vill skolor och förskolor att barnen stannar hemma en eller två extra dagar.

Nu får lärarna smaka på sin egen medicin, så att säga. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har nämligen kommit överens med facken om att anställda med kräksjuka ska vara hemma två dagar efter sista symptom. Med full lön. Tanken är att detta ska minska smittspridningen och sjukfrånvaron.

Tidigare har det funnits möjlighet att stanna hemma med sjukersättning. Men eftersom den anställde nu erbjuds lön i stället för sjukpenning får arbetsgivaren rätt att beordra en medarbetare att stanna hemma i upp till två dagar utan att först förhandla med facket.

Erik Hallsenius är ombudsman på Lärarförbundet med ansvar för arbetsmiljöfrågor. Han är positiv till överenskommelsen.

– Rätt använt kan detta stoppa mycket smittspridning. Det är helt rimligt att en arbetsgivare som månar om sin verksamhet tar den kostnaden. Utan kunskap om detta är risken att man är hemma på egen bekostnad i stället för på arbetsgivarens, säger Erik Hallsenius.

… musiklärare på Måsöskolan i Haninge, som protesterar mot att fritidspedagoger kan få lärarlegitimation i musik.

Vad är det du ogillar?

– Att både musiklärarnas och fritidspedagogernas värde devalveras. De blir inte legitimerade i sin specialitet — att lära eleverna genom lek utan tunga kunskapskrav – och min fyra och ett halvt år långa utbildning nedvärderas när andra får undervisa efter fem eller tio veckors musikstudier.

Är fler lärare upprörda?

– Ja, jag lade ut en protestlista på nätet. Efter 16 timmar hade 400 lärare skrivit under.

Vad tror du förändringarna får för konsekvenser?

– För fritidspedagoger kan det bli otroligt mycket merarbete. De ska planera och genomföra musiklektioner — inklusive att dokumentera, bedöma och betygsätta eleverna i årskurs sex. Hoppas de är medvetna om det innan de söker legg.

Och för musiklärarna?

– Det kan bli färre jobb. Det är också synd om eleverna som inte får den undervisning de har rätt till.

Något annat du oroar dig för?

– Att det blir motsättningar mellan lärare och fritidspedagoger. Vi står egentligen på samma sida och är båda förlorare. På mitt jobb har vi ett jättebra samarbete och de är väl värda legitimation, men som fritidspedagoger.

Anställda i kommun och landsting får vara hemma med full lön i två dagar efter att de tillfrisknat från kräksjukan. Detta står klart efter en överenskommelse mellan SKL och fackförbunden.

Personer som tillfrisknat från vinterkräksjukan kan smitta andra i flera dagar efteråt. Därför vill skolor och förskolor att barnen stannar hemma en eller två extra dagar.

Nu får lärarna smaka på sin egen medicin, så att säga. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har nämligen kommit överens med facken om att anställda med kräksjuka ska vara hemma två dagar efter sista symptom. Med full lön. Tanken är att detta ska minska smittspridningen och sjukfrånvaron.

Tidigare har det funnits möjlighet att stanna hemma med sjukersättning. Men eftersom den anställde nu erbjuds lön i stället för sjukpenning får arbetsgivaren rätt att beordra en medarbetare att stanna hemma i upp till två dagar utan att först förhandla med facket.

Erik Hallsenius är ombudsman på Lärarförbundet med ansvar för arbetsmiljöfrågor. Han är positiv till överenskommelsen.

– Rätt använt kan detta stoppa mycket smittspridning. Det är helt rimligt att en arbetsgivare som månar om sin verksamhet tar den kostnaden. Utan kunskap om detta är risken att man är hemma på egen bekostnad i stället för på arbetsgivarens, säger Erik Hallsenius.

Om fyra-fem år vill regeringen att svenska 6-åringar ska börja i ettan i stället för i förskoleklass. Därför ska man införa en tioårig skolplikt och förlänga grundskolan. Enligt utbildningsminister Jan Björklund (FP) kommer det att krävas fortbildning av förskollärare och fritidspedagoger, som i dag jobbar i förskoleklass.

Regeringen vill förlänga grundskolan och införa tioårig skolplikt. Svenska sexåringar kommer att börja i första klass redan om fyra-fem år ifall regeringen får igenom sina förslag.

– Det är vår preliminära bedömning men det kan ta längre tid. Sexåringarna finns redan i hög grad i skolan i dag, men den här typen av organisatoriska förändringar handlar inte bara om lagändringar.  Det ska vidareutbildas lärare och lokaler ska ordnas i många skolor, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).

När den nioåriga skolan infördes 1962 startade utredningen sitt arbete redan 1946, konstaterar han. Så den här typen av reformer tar tid.

Hela förslaget presenterades vid en pressträff på onsdagsförmiddagen av partiledarna i regeringen. Förutom tioårig skolplikt föreslås även ett extra år i grundskolan för de elever som inte når målen efter nionde klass men man vill även införa en obligatoriskt sommarskola.

I dag arbetar både förskollärare och grundskollärare i förskoleklass. Och så vill Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, att det ska förbli. På så vis behåller man den specialkompetens som personalen som arbetar med sexåringarna har.

– Förskoleklassens unika pedagogik är väldigt viktig att man nu tar till vara för det här handlar om små barn, säger Eva-Lis Sirén.

Hon välkomnar att skolstarten föreslås bli obligatorisk för alla sexåringar, trots att 95-96 procent redan i dag går i förskoleklass, enligt Skolverkets statistik.

– För det är just de som står utanför verksamheten i dag som kanske bäst behöver den, fortsätter hon.

Men hon betonar att det är viktigt att förslagen utreds ordentligt. Och regeringspartierna föreslår också att den kommande Grundskoleutredningen ska få den uppgiften. De ska även titta på vilken behörighet som ska krävas för de som undervisar.

Kostnaden för reformerna är inte beräknad. Hur stor den blir beror, enligt Björklund, på vilken ambitionsnivå man har vid införandet.

– Om det inte bara ska bli en fortsättning av dagens sexårsverksamhet utan en del av lågstadiet så krävs fortbildning av de lärare som arbetar där i dag. Detta eftersom sexårsverksamheten skiljer sig väldigt mycket åt i olika kommuner, säger Jan Björklund.

Men han hävdar att det kommer att handla om miljardsatsningar.

Ibrahim Baylan, (S) skolpolitisk talesman är förvånad:
– Efter den allvarliga rapport som vi fick i december med Pisa så trodde jag att vi nu skulle få se rejäla investeringar i lärarna och i tidiga insatser för barnen från regeringens sida. Det här är bra förslag, som vi även själva föreslagit, men det räcker inte enbart med dessa, säger han.

I en klar majoritet av Europas länder så börjar eleverna i skolan vid sex års ålder. Sverige har fram till nu valt en annan väg med en frivillig förskoleklass från sex år där lek och lärande legat som grund.

Tror du som utbildningsminister att era förslag i regeringen kan stoppa kunskapsraset bland eleverna i den svenska skolan?
– Som en av många åtgärder. Mer tid för undervisningen är centralt men det räcker absolut inte. Det är minst lika viktigt att höja kvaliteten. Så det kommer att krävas fler förslag framöver, säger Jan Björklund.

Att använda molntjänster i skolan kan strida mot Personuppgiftslagen, varnar Datainspektionen som riktat kritik mot två kommuner för användningen. – Tjänsterna är viktiga för att kunna höja betyg och resultat, säger skolutvecklaren Edward Jensinger.

Allt fler skolor arbetar med så kallade molntjänster, tjänster över internet där allt sker och sparas på en tjänsteleverantörs servrar.

De kan bland annat ge eleverna möjlighet att samarbeta på nya sätt, och lärarna bättre insikt i skrivprocessen, berättar Edward Jensinger, utvecklingschef för Skol- och Fritidsförvaltningen i Helsingborg som tidigare varit med om att införa molntjänsten Google Apps for Education i Malmö.

– Tänk dig att du har fyra gymnasieelever som ska göra ett arbete tillsammans. Istället för att dela upp det på fyra stycken som sedan inte hänger ihop kan de med molntjänsten skriva tillsammans i realtid, oavsett var i landet de befinner sig. Läraren kan också gå in och se vem som skrivit vad och ge feedback under skrivprocessen, säger han.

Enligt Datainspektionens (DI) jurist Ingela Alverfors förekommer användning av molntjänster i så gott som alla skolor. Men nu varnar DI för att det kan strida mot personuppgiftslagen, PUL.

Vad är problemet med att använda molntjänster i skolan?

– Avtalen med leverantörerna är ofta luddiga. Skrivningarna är så öppna att leverantören lämnas utrymme att behandla personuppgifter för sina egna ändamål, i strid mot Personuppgiftslagen (PUL), säger hon.

Vad är det för slags personuppgifter det kan handla om när tjänsterna används i undervisning?

– Du kanske får i uppgift att skriva något personligt, och delar då genast med dig av mer information än vad som är harmlöst.

Det kan även handla om att man berättar om andra personer, säger Ingela Alverfors. Men det förekommer även att skolor använder molntjänster för sin e-post.

– Då är det kanske ingen som berättar för eleverna att de inte får mejla till sin lärare att de har problem hemma eller är sjuka, till exempel. Det är ju väldigt känslig information.

I kommunala skolor är det utbildningsnämnden eller motsvarande som är ansvarig för personuppgiftshanteringen.

– Det blir skevt när en molntjänstleverantör får frihet att behandla personuppgifter på ett sätt som strider mot PUL, men ansvarig är nämnden, eller på friskolor styrelsen, säger Ingela Alverfors.

Salem och Sollentuna kommun har kritiserats av DI för sin användning av Google Apps och Google Apps for Education.

I Malmö gjorde stadsjuristen i mars 2013 bedömningen att Google Apps for Education var möjligt att använda utan att bryta mot PUL.

– Det som är viktigt när man startar ett arbete med att införa molntjänster på skolorna är att man har juristerna med sig, och att man gör en risk- och konsekvensanalys, säger Edward Jensinger.

Han tycker inte man bör avstå, trots DI:s varningar.

– Jag blir provocerad över att vi i världens kanske mest digitala land inte kommit förbi den här puckeln. De här verktygen är viktiga för att höja både betyg och resultat i skolan, säger han.

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tagit fram en vägledning för skolor som vill använda sig av molntjänster. Bland annat handlar det om risk- och sårbarhetsanalyser. Men det är inte nog, anser Ingela Alverfors.

– SKL:s riktlinjer är en bra utgångspunkt där man får en grundläggande kunskap. Men med den granskning vi gjort kan vi inte komma fram till annat än att användande av Google Apps inte är förenligt med PUL, säger hon.

Enda sättet att kunna öppna för en användning av molntjänster i skolan är att leverantörerna gör om sina tjänster och avtal så att de är förenliga med PUL, anser Ingela Alverfors.

Edward Jensinger tycker inte att det är rimligt.

– Vi kan inte räkna med att ett så stort företag ska ha särskilda kontrakt för varje land, säger han.

I stället skulle han önska ett konstruktivt samarbete mellan DI och SKL för att hitta en lösning.

Regeringens förslag att göra om förskoleklassen till ett obligatoriskt år 1 har mötts med blandade reaktioner. Åsa Sandén, lärare i förskoleklass, är försiktigt positiv. – Får vi samma villkor och anställningsform som övriga lärare, med ferietjänst och planeringstid, är det jättebra. Men det får inte bli för skolifierat.

När förslaget att omvandla förskoleklassen till år ett lanserades meddelade utbildningsminister Jan Björklund först att enbart lågstadielärare skulle vara behöriga att undervisa i den nya årskursen. Senare förtydligade han att de förskollärare som idag arbetar i förskoleklassen kan jobba kvar om de kompletterar sin utbildning med bland annat läs- och skrivinlärning.

– Det är mycket bra att Björklund backar så snabbt angående förskollärarnas roll i den nya förstaklassen. Det viktigt att även framtidens sexåringar får ta del av den unika pedagogik som idag finns i förskoleklassen, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Åsa Sandén är utbildad förskollärare och arbetar i förskoleklass på Blackebergsskolan i Stockholm. Hon instämmer i att förskoleklassen har en viktig funktion som en övergång mellan förskola och skola.

– Vi förskollärare har pedagogiken som dessa små barn behöver – där är vi specialister. Det får inte bli för skolifierat.

Åsa Sandén betonar vikten av att rektorerna inte bara väljer att anställa grundskollärare till dessa tjänster.

– De är inte specialiserade på de små barnen. Många elever är inte mer än fem och ett halvt när de börjar, de är inte mogna att sitta vid en bänk en hel skoldag.

I grunden är hon dock positiv till förslaget, eftersom hon menar att förskoleklassens personal i dag ofta hamnar mellan stolarna och har en otydlig roll i organisationen.

– För det första så har vi en annan anställningsform än övriga lärare, utan reglerad planeringstid. Om vi ska ha ett möte måste annan personal komma och ta över ”våra” barn. Dessutom har vi två yrkesroller, lärare på förmiddagarna och ”fritidsfröken” på eftermiddagarna. Om vi får ett mejl om att ”alla lärare ska göra det här” vet vi aldrig om det även gäller oss, säger Åsa Sandén.

Hon upplever att övriga lärare och fritidspersonal inte alltid förstår hur det är att jobba i förskoleklass, med två verksamheter att planera för och med en ny grupp elever och föräldrar att skola in och lära känna varenda höst.

– Jobbet som lärare i förskoleklass är utan jämförelse det slitigaste jag gjort. När man styrt upp sin klass – då är det dags att börja skola in 25 nya barn med olika behov och egenheter. Så om det här förslaget innebär att vi får samma villkor och anställningsform som övriga lärare, med ferietjänst och planeringstid, är det jättebra, säger Åsa Sandén.

Hon är även positiv till möjligheten att komplettera sin behörighet.

– För egen del skulle det vara jätteroligt att vidareutbilda mig och få möjligheten att följa mina elever över flera årskurser. Det skulle kanske också förbättra statusen för oss lärare i förskoleklassen, säger Åsa Sandén.

För första gången har en skolhuvudman dömts att betala vite för brister i verksamheten. Det är de två bolagen bakom Energigymnasiet i Upplands Väsby respektive Täby som döms att betala 300 000 kronor vardera.

Skolinspektionen har slagit ned på en rad brister vid Energigymnasiet i Täby och Upplands Väsby och förvaltningsrätten ger inspektionen rätt på samtliga punkter. Enligt domstolen har skolorna inte gjort tillräckligt för att leva upp till kraven bland annat vad gäller arbetet mot kränkande behandling, särskilt stöd och systematiskt kvalitetsarbete.

Även skolornas bibliotek får underkänt. Huvudmännen har sagt att fler böcker ska köpas in och att eleverna ska få tillgång till de kommunala biblioteken. Men vid Skolinspektionens uppföljning fanns varken skolbibliotek eller avtal med de kommunala biblioteken.

Skolorna har inte heller kunnat visa att eleverna får tillräckligt mycket undervisningstid. De poängplaner och scheman som huvudmännen visat upp innehåller flera oklarheter och motstridiga uppgifter enligt domstolen.  

Eftersom skolorna inte har rättat sig efter Skolinspektionens föreläggande så dömer förvaltningsrätten de två ägarbolagen att betala 300 000 kronor vardera i vite till staten.

Hallå där, Andrea Wallenberg, bloggare på Familjebloggen, som skrivit ett uppmärksammat blogginlägg med rubriken ”Tack för att ni finns!" för att uppmärksamma alla goda insatser inom förskola, skola och fritidshem.

Varför skrev du inlägget?

– Det var helt spontant, jag satt på kvällen och funderade på morgondagens skolstart. Det är så lätt att vi föräldrar tycker att vi tackat ordentligt efter en termin, med en julblomma. Men precis som blomman behöver vatten så behöver ju alla ”vattnas” regelbundet så att man inte vissnar. Det glömmer vi alla allt som oftast, tror jag. Jag tänkte att det skulle vara kul att ge en pepp inför terminsstarten.

Över 30 000 har läst inlägget, och många förskollärare och lärare har kommenterat det och tackar dig och är rörda över att få positiv uppmärksamhet. Vad tänker du om reaktionerna?

– Jag blev förvånad, det var oväntat. En lärare skrev att hon ska spara mitt inlägg och läsa det en av de där dagarna då hon behöver uppmuntran lite extra. Det är roligt att ha skrivit något som någon blir glad av och att texten kan komma till användning vid fler tillfällen.

Tror du att lärare är extra svältfödda på positiv feedback?

– Egentligen inte, jag tror att människor är det över lag. Det är lättare att tycka till när vi reagerar mot något än när vi är nöjda. Det gäller även i relationer och i uppfostran av våra barn. Vi borde bli bättre på att ta för vana att tacka för det positiva, till exempel att man som förälder tackar för en bra vecka och säger att barnen verkar ha haft det roligt.

För att göra det lättare att jämföra skolor med varandra ska det bli möjligt att ranka dem utifrån deras bidrag till elevernas kunskapsutveckling. Skolverket arbetar nu med att ta fram en sådan modell.

Skolorna ska bedömas genom så kallade value added-mått. Begreppet ”value added” kan översättas som mervärde eller ”förädlingsvärde” och används bland annat inom ekonomin för att definiera den förbättring eller det mervärde ett företag ger en produkt eller tjänst innan den hamnar hos konsumenten.

I detta sammanhang skulle det kunna beskrivas som mervärdet i form av kunskap och måluppfyllelse en skola erbjuder en elev jämfört med andra skolor. Om det genomsnittliga meritvärdet för samtliga elever i en årskurs är 200 poäng när de börjar på en skola och 225 poäng när de slutar, så är mellanskillnaden i det här fallet skolans förädlingsvärde. Detta kan sedan jämföras med andra skolor.

Modellen har möjliggjorts av att betygssättning och nationella prov nu genomförs både i tidigare årskurser och i fler ämnen. Genom att elevernas betyg och resultat på nationella prov när de börjar på en skola jämförs med när de slutar kan Skolverket få fram förädlingsvärdet. Detta ska sedan vara ett stöd för elever och föräldrar när de väljer skola.

– Syftet är att ge en mer nyanserad bild i skoljämförelser än bara betygsresultaten. Vi vet i dag att föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar stor roll för elevernas resultat, men vill även kunna se hur den enskilda skolans ackumulerade bidrag till resultaten ser ut, säger, Christina Sandström, enhetschef på Skolverket.

Men hon anser ändå inte att man kan kalla det för ett kvalitetsmått.

– I teorin skulle det kunna vara det, men i praktiken är det inte säkert att mätvärdet representerar elevernas skolgång, bland annat eftersom det händer att elever byter skola eller program.

Skolverkets modell för förädlingsvärde kan börja tillämpas tidigast 2015.

– När vi ska utveckla en ny modell vill vi titta på nya färska data. 2015 har vi tillgång till data för de första som gått ut i den nya gymnasieskolan. I grundskolan dröjer det ytterligare, till när de första eleverna som fick betyg i år 6 går ut nian, säger Christina Sandström.

Friskolekommittén har även föreslagit att det ska bli möjligt att jämföra skolornas ekonomiska situation. Men enligt Skolverket är det varken ”möjligt eller rimligt” att kräva av huvudmännen att lämna ekonomisk information för varje enskild skola.

– Huvudmännen har helt enkelt inte den detaljerade bokföring som behövs. Det skulle kräva både regelförändringar och nya rutiner för att detta ska bli möjligt, säger Christina Sandström.

Det är bara lärarfacken och IFAU som tycker att Skolinspektionen ska få tvinga skolor att öka lärartätheten. Skolinspektionen, Skolverket, friskolebranschen och Sveriges kommuner och landsting avstyrker förslaget från Friskolekommittén.

När kvalitetsbrister är så allvarliga att de minskar elevernas förutsättningar att nå målen anser friskolekommittén att Skolinspektionen ska kunna ålägga skolan att öka antalet lärare.

Rätt, tycker Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

IFAU hänvisar till egen forskning som visat att lärartäthet i termer av klasstorlek är viktigt för elevers studieprestationer.

Men de andra remissinstanserna håller inte med. De skriver ungefär som Sveriges kommuner och landsting: ”Det finns inget givet samband mellan lärartäthet och måluppfyllelse.”

Enligt Skolverket skulle förelägganden om ökade lärarresurser strida mot den ansvarsfördelning som råder mellan staten och kommuner/friskolor i Sverige.

Ett lagstöd som garanterar att friskolors ägare stannar länge och återinvesterar överskott. Det efterlyser flera tunga remissinstanser i sina svar på Friskolekommitténs betänkande. Men det utlovade tilläggsdirektivet om riskkapitalbolagens vara eller inte vara i skolan dröjer. Frågan splittrar alliansen.

I augusti presenterade Friskolekommittén sitt betänkande ”Friskolorna och framtiden” med förslag om reglerna för fristående skolor. I uppdraget ingick att utreda om det behövs fler sanktioner för att förhindra att friskoleägare tar ut stora vinster på bekostnad av skolornas kvalitet.

Lärarnas tidning har läst svaren från 22 av de tyngsta remissinstanserna (se faktaruta). Alla, utom företrädarna för de vinstdrivna friskolorna, håller med Friskolekommittén om att det behövs en prövning av ägarnas lämplighet och långsiktighet. Frågan har skickats vidare till den pågående ägarprövningsutredningen som undersöker vilka krav som bör ställas på de som äger och driver företag inom välfärdssektorn.

Lärarförbundet skriver att det bör göras en ägarprövning som säkerställer att avsikten är att långsiktigt bedriva utbildningsverksamhet.  I förbundets yttrande står det också:

”Höga kvalitetskrav, behov av buffertar för långsiktig stabilitet och medel till investeringar för verksamhetsutveckling gör det nödvändigt att huvuddelen av överskottet stannar i verksamheten. Om detta på ett ändamålsenligt sätt kan inrymmas i ett regelverk bör analyseras.”

Flera remissinstanser går längre. Lärarnas riksförbund skriver uttryckligen att de vill stoppa riskkapitalbolag som skolägare. Andra kräver lagstöd som garanterar att överskott återinvesteras i verksamheten (Skolledarförbundet, Idéburna skolors riksförbund, Malmö kommun).

I direktiven till ägarprövningsutredningen står det att mångfalden med olika ägarformer ska bevaras och att det inte får bli svårare än nödvändigt för bolagen.

I efterdyningarna av JB Educations konkurs har dock både utbildningsminister Jan Björklund och finansminister Anders Borg, deklarerat att modellen med riskkapitalbolagsägda skolor visat sig vara olämplig.

Och i början på november meddelade regeringen att det skulle komma ett tilläggsdirektiv om att utreda krav på ett varaktigt ägande.

Men direktivet har inte kommit än och därför är det inte klart hur det ”varaktiga  ägandet” ska definieras. Frågan splittrar alliansen. Varken Centerpartiet eller Kristdemokraterna vill förbjuda riskkapitalbolag som skolägare.

När en utredning får tilläggsdirektiv brukar den nya delen få längre tid. Alternativt skjuts slutdatum för hela utredningen fram.

Ärendet är under beredning, enligt Victoria Ericsson, pressekreterare på finansdepartementet.

– Direktivet ska presenteras i närtid. Vi kan inte säga något om innehållet, om det kommer i januari eller när utredningen ska vara klar, säger hon.

Ägarprövningsutredningens nuvarande slutdatum är satt till den 28 februari.

Lärarförbundet har under lång tid försökt få kommunen att ta till krafttag mot den höga arbetsbelastningen inom skolor och förskolor i Örebro. Idag lämnade förbundet över 2400 namnunderskrifter till kommunen vid en manifestation på Stortorget.

En arbetsmiljöundersökning har visat att en stor del av Örebro kommuns lärare har allvarliga psykiska och fysiska symtom från den arbetsbelastning de utsätts för, uppger Lärarförbundet.

– Vi har haft en bra dialog med kommunen men känner inte att vi nått ända fram, säger Pia Rizell, vice ordförande i Lärarförbundets lokalavdelning i Örebro.

I en skrivelse till kommunen listar förbundet 18 åtgärdspunkter för att komma till rätta med problemen. Sammantaget handlar det om mer resurser till alla skolformer.

Det är många punkter. Vad har ni för hopp om att få igenom dem?

– Vi har nått en bit på väg och fått arbetsgivaren att fundera över vissa saker. Men vi är inte främmande för att göra en framställan enligt arbetsmiljölagen om man inte tar det på allvar.

Pia Rizell tror ändå att det är mer framgångsrikt att titta på specifika arbetsplatser och jobba för förbättringar där det är som sämst.

– Det är också viktigt att uppmärksamma medlemmarna på att de alla har ett ansvar att lyfta frågan när det inte fungerar på arbetsplatsen, och att själva försöka hitta lösningar.

I oktober förra året fick förskolläraren Anki Jansson och hennes kollega Malin Hörlin nog och startade Förskoleupproret, som väckt engagemang långt utanför Örebro. Gruppens Facebookgrupp har över 5000 medlemmar och har bidragit till att sätta fokus på arbetsmiljöproblemen.

– Vi har fått ett bra engagemang bland medlemmarna och uppmärksamhet i media i och med Förskoleupproret, men stressen är värst i grundskolan och gymnasiet, säger Pia Rizell. Därför handlar dagens manifestation om alla skolformer.

… musiklärare på Måsöskolan i Haninge, som protesterar mot att fritidspedagoger kan få lärarlegitimation i musik.

Vad är det du ogillar?

– Att både musiklärarnas och fritidspedagogernas värde devalveras. De blir inte legitimerade i sin specialitet — att lära eleverna genom lek utan tunga kunskapskrav – och min fyra och ett halvt år långa utbildning nedvärderas när andra får undervisa efter fem eller tio veckors musikstudier.

Är fler lärare upprörda?

– Ja, jag lade ut en protestlista på nätet. Efter 16 timmar hade 400 lärare skrivit under.

Vad tror du förändringarna får för konsekvenser?

– För fritidspedagoger kan det bli otroligt mycket merarbete. De ska planera och genomföra musiklektioner — inklusive att dokumentera, bedöma och betygsätta eleverna i årskurs sex. Hoppas de är medvetna om det innan de söker legg.

Och för musiklärarna?

– Det kan bli färre jobb. Det är också synd om eleverna som inte får den undervisning de har rätt till.

Något annat du oroar dig för?

– Att det blir motsättningar mellan lärare och fritidspedagoger. Vi står egentligen på samma sida och är båda förlorare. På mitt jobb har vi ett jättebra samarbete och de är väl värda legitimation, men som fritidspedagoger.

Det går inte att basera en skolpolitik på Pisa-rapportens tolkningar av de deltagande ländernas kunskapsresultat. Det anser ekonomiforskarna Gabriel Heller Sahlgren, Philip Booth och Henrik Jordahl.

I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver de att Pisarapporterna inte kan användas för att visa på orsakssamband och att det därför rent av kan vara skadligt att basera skolpolitiken på dem.

De tre forskarna skriver att ”Pisastudien är ett fyrverkeri av korrelationer som i slutändan inte säger någonting om de bakomliggande orsakssambanden”. De hävdar att det krävs mycket bättremetoder än de som används i OECD:s rapport för att avgöra vad som orsakar vad.

Exempel på områden där forskningen kommit till andra slutsatser än Pisa-rapporten är enligt skribenterna friskolor och graden av autonomi i skolornas förhållande till staten.

Hallå där Per Kornhall, skolstrateg i Upplands Väsby kommun, som tillsammans med tio andra medlemmar i Vetenskapsakademiens skolarbetsgrupp lämnat över ett förslag till regeringen för att öka antalet lärare i NO-ämnen och matematik på högstadiet. Bland annat föreslås en ettårig betald lärarutbildning för disputerade naturvetare.

Vad är problemet med att locka lärare till de här ämnena?

– Det sorgliga är att det här är ämnen som är fantastiskt roliga att lära ut. Många ungdomar skulle också gärna bli lärare. Men det har misskötts och det krävs kraftfulla åtgärder.

Ert förslag har bemötts från fackligt håll bland annat med att det inte är nog, på grund av dåliga arbetsförhållanden på högstadiet samt att inte tillräckligt många kommuner ännu inrättat lektorstjänster. Vad säger du om det?

– Vårt förslag är bredare än så. Jag inser att man inte kommer att fylla behovet genom att disputerade får en kortare betald utbildning, det möter bara behovet lite grand. Staten behöver skicka en väldigt tydlig signal till ungdomar att det är ett viktigt arbete att bli lärare, så att fler väljer det i första hand.

Ni föreslår att de disputerade naturvetarna ska få betalt under lärarutbildningen. Vilken lönenivå handlar det om?

– Ungefär motsvarande en doktorandlön, alltså en bra bit under en riktig lärarlön.

Ett annat förslag är en översyn av lärarutbildningen per ämne. Varför är det så viktigt?

– Därför att man inte har gjort det. Det är hemskt när man ser Skolverkets siffror som visar hur låg andel som är behöriga i varje ämne. Det är inte särskilt svårt att förutsäga hur många lärare man behöver framöver i varje ämne. Med kravet på legitimation blir det än viktigare att dimensionera utbildningarna rätt, men för att kunna göra det måste man ha en bild av hur det ser ut.

Gör om er till aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning eller låt kommunen ta över. Det är Vänsterpartiets besked till riskkapitalister och andra vinstdrivna friskoleägare. – Om riskkapitalbolagen är kloka börjar de planera för reträtten, säger partiets ledare Jonas Sjöstedt.

Redan i juni 2012 deklarerade Jonas Sjöstedt i en intervju i Lärarnas tidning att vinsterna i välfärden skulle bli Vänsterpartiets viktigaste fråga i valet 2014. Strategin spikades under partiets kongress som avslutades på söndagen.

V vill gärna vara med i en ny rödgrön regering, men inte till vilket pris som helst. Villkoret är att partiet får genomslag för sin linje när det gäller välfärdvinsterna – en politik som man än så länge är ensam om.

– Vi kräver två saker: att överskott återinvesteras och att kommunerna bestämmer vilka som ska få del av skattepengar, säger Jonas Sjöstedt.

Friskolor som ägs och drivs av stiftelser och personal- och föräldrakooperativ ska vara tillåtna även i fortsättningen i partiets modell. Liksom aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, så kallade svb-bolag.

Svb är en bolagsform som den förra socialdemokratiska regeringen införde 2006 och som bara tillåter ägarna att ta ut statslåneräntan plus en procent på insatt kapital. Bolagsformen fick ett eget kapitel i aktiebolagslagen, var tänkt för skola, vård och omsorg men har knappt använts.

Jonas Sjöstedts besked till de aktiebolag som äger skolor är att de ska ombilda sig till svb-bolag om de vill fortsätta. Alternativet är att kommunen eller ideella krafter tar över.

– Eftersom det inte kommer finnas några riskkapitalbolag i välfärden i framtiden lär mycket gå tillbaka till samhället, säger han och tillägger att är det uppenbart att opinionen har svängt åt partiets håll.

– Till exempel är alliansen numera djupt oenig i frågan. Jag tror att riskkapitalbolagen har börjat tänka på reträtten, säger Jonas Sjöstedt.

Hallå där, Andrea Wallenberg, bloggare på Familjebloggen, som skrivit ett uppmärksammat blogginlägg med rubriken ”Tack för att ni finns!" för att uppmärksamma alla goda insatser inom förskola, skola och fritidshem.

Varför skrev du inlägget?

– Det var helt spontant, jag satt på kvällen och funderade på morgondagens skolstart. Det är så lätt att vi föräldrar tycker att vi tackat ordentligt efter en termin, med en julblomma. Men precis som blomman behöver vatten så behöver ju alla ”vattnas” regelbundet så att man inte vissnar. Det glömmer vi alla allt som oftast, tror jag. Jag tänkte att det skulle vara kul att ge en pepp inför terminsstarten.

Över 60 000 har läst inlägget, och många förskollärare och lärare har kommenterat det och tackar dig och är rörda över att få positiv uppmärksamhet. Vad tänker du om reaktionerna?

– Jag blev förvånad, det var oväntat. En lärare skrev att hon ska spara mitt inlägg och läsa det en av de där dagarna då hon behöver uppmuntran lite extra. Det är roligt att ha skrivit något som någon blir glad av och att texten kan komma till användning vid fler tillfällen.

Tror du att lärare är extra svältfödda på positiv feedback?

– Egentligen inte, jag tror att människor är det över lag. Det är lättare att tycka till när vi reagerar mot något än när vi är nöjda. Det gäller även i relationer och i uppfostran av våra barn. Vi borde bli bättre på att ta för vana att tacka för det positiva, till exempel att man som förälder tackar för en bra vecka och säger att barnen verkar ha haft det roligt.

Skolfrågan fortsätter vara viktigaste valfrågan, visar en ny undersökning som Aftonbladet låtit analysföretaget United Minds genomföra. 43 procent anser att det är en av de viktigaste frågorna.

– Pisa-rapporten var på riktigt för många. Många är i grunden oroade över tillståndet i den svenska skolan. Det går inte att komma ifrån. De flesta har ju barn i skolan ­eller kommer att ha det, säger Carl Melin, analyschef på United Minds, till Aftonbladet.

Gapet mellan de båda blocken har ökat, enligt undersökningen. 49,8 procent skulle rösta på S/MP/V och 37,9 procent på Alliansen om det vore val idag.

Carl Melin spår att skolfrågan kan vara avgörande för många mittenväljare, och därmed för valresultatet.

41,7 procent anser att en S-ledd regering skulle göra det bästa jobbet för bra skola och utbildning, medan 29,4 procent anser att en M-ledd regering skulle göra det.

Här kan du utforska opinionsläget i några av valfrågorna.

Grafik: Aftonbladet

En skolkommission med internationella forskare ska granska svensk skola utifrån Pisa-undersökningen. Dessutom inrättas ett utbildningsvetenskapligt råd med svenska skolforskare, och det tidigare aviserade Skolforskningsinstitutet får nu även i uppdrag att bedriva egen forskning. Det berättade utbildningsminister Jan Björklund på en presskonferens på tisdagen.

Skolkommissionen ska ligga under OECD på begäran av den svenska regeringen och kommer bestå av internationella forskare och experter.

– Det är några av världens främsta skolexperter, så vi kommer inte styra hur de ska jobba, säger Jan Björklund.

Kommissionen tillsätts inom några månader och kommer att få ett år på sig att skriva en rapport.

– De ska också kunna säga obekväma sanningar, säger Jan Björklund.

Svenska skolforskare kommer också att samlas, i ett utbildningsvetenskapligt råd som ska bedöma behov i den svenska skolan och rapportera till regeringen. Rådet tillsätts inom en månad.

Tidigare har Jan Björklund aviserat att ett skolforskningsinstitut ska tillsättas för att sammanställa svensk skolforskning och föra ut den i klassrummen. Idag utvidgas deras uppdrag till att även bedriva egen forskning. Institutet blir en egen myndighet och professor Per Thullberg blir ordförande i institutets styrelse. 

Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesman Ibrahim Baylan är nöjd med regeringens besked.

– Det är jättebra att regeringen backar också på de här punkterna. Vi har ju föreslagit en kommission och ett forskningsråd men fått nej på det tidigare. Det är helt uppenbart att Socialdemokraterna är motorn i svensk skolpolitik, säger han till TT.

Miljöpartiet har visserligen krävt en skolkommission, men det som Jan Björklund nu tillsätter har inga likheter med det förslaget – mer än namnet, anser språkröret Gustav Fridolin.

– Vi behöver en riktig skolkommission där man samlar professionen, den pedagogiska forskningen och politiken för att gemensamt se över skolsystemet och lägga fram förslag för hur det ska förändras. Vi behöver inte mer forskning för att få reda på att elever behöver mer tid med sina lärare. Vi behöver en utbildningsminister som för en politik som ser till att elever får mer tid, säger han.

Och utomstående ögon har redan granskat den svenska skolan, lägger han till:

– Det kallas för Pisa-undersökningen.

Lärarförbundet välkomnar Jan Björklunds besked. ”Utmärkt! Äntligen vill Björklund lyssna på forskarna. Det är inte en dag för tidigt. Lärarförbundet har länge hävdat att politikerna måste ta till sig vetenskap och professions kunskaper, därför är det välkommet att sådana förslag nu presenteras”, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i en skriftlig kommentar.

Att Sverige tar hjälp av utländska experter att granska den svenska skolan är ovanligt men inte unikt. Förutom Grekland har även Norge, Danmark, USA och Skottland låtit sina utbildningssystem på motsvarande vis granskas av utländska experter, enligt uppgifter från utbildningsdepartementet och Skolverket.

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström säger att Pisa-undersökningarna är en väldigt viktig kunskapskälla om läget i skolan och att de är välgjorda och gedigna.

– OECD har en stor kompetens som självklart ska användas. Jag ser enbart positivt på detta. Resultaten i Pisa-undersökningen är så allvarliga att det krävs så breda och djupa analyser som möjligt. Det vore synd att inte nyttja den internationella kompetensen.