Lärare och journalister särskilt viktiga i år

January 23, 2014, 3:53 am

≫ Next: »Lärare måste tala mer om texterna«

≪ Previous: Hotet om fängelse tystade kritisk lärare

$

0

0

Välkommen till ett nytt år med Lärarnas tidning — 2014, det så kallade supervalåret. Det är EU-val, riksdagsval, landstingsval, kommunalval — och för Lärarförbundets medlemmar är det också val och nomineringar inför förbundets kongress i november.

Alla har inte förmånen att leva i ett demokratiskt och fritt land. Inför det nya året hoppas jag att vi som har lyckan att göra det tar vara på våra ­möjligheter att påverka. Jag anser att man i en demokrati kan förvänta sig att medborgarna lyfter blicken, reflekterar, tar ställning och använder sin röst.

Kunskap är makt. Därför har både lärare och journalister viktiga uppgifter inom en demokrati. Som en del av den fria pressen tar Lärarnas tidning sitt demokratiska uppdrag på stort allvar. Vi kommer därför att trappa upp vår ­politiska bevakning och granska hur beslut och vallöften påverkar lärarnas profession och arbetsvillkor.

Som alltid under ett valår kommer det att cirkulera många olika siffror, och statistik kan, som alla vet, tolkas efter eget huvud.

Men det är också ett sifferlöst avtalsår för Lärarförbundets medlemmar. I detta nummer har vår reporter Stefan Helte undersökt varför lärarna fick mer än andra 2012 och hur stor chansen är att de får det igen. Och i så fall, varför? Det är också politik.

Annica Grimlund Chefredaktör Lärarnas tidning

---

»Lärare måste tala mer om texterna«

January 23, 2014, 4:02 am

≫ Next: Bevare mig för att bli superhjälte

≪ Previous: Lärare och journalister särskilt viktiga i år

$

0

0

Svenska barn knäcker läskoden tidigt men får senare problem med att förstå texten. Läsforskaren Caroline Liberg vill vidareutbilda alla lärare.

Redan när Caroline Libergs son var fyra år och gillade vikingar plockade hon fram »Röde Orm«.

Genom sin egen och andras forskning vet hon hur viktigt det är att börja med högläsning för små barn och göra det till en del av vardagen, gärna ända upp i mellanstadiet. Och man ska utmana barnen, säger hon.

— Det räcker inte med Alfons Åberg och bilderböcker. Texter utan bilder stimulerar barnens egna tankar. Barnen skapar egna inre bilder och föreställningar. Det viktigaste är inte att plöja igenom hundratals sidor med barnen utan att få till ett samtal kring texterna.

Professor Caroline Liberg har normalt fulltecknade dagar. Förutom sitt arbete som läsforskare på Uppsala universitet har hon genomfört en rad uppdrag åt Skolverket. Och hon har utvärderat stora internationella kunskapsmätningar som Pirls för tioåriga elever och deltagit i referensgruppen för Pisa för 15-åringar (se ruta).

Men den här dagen har hon lagt allt arbe­te åt sidan. Hennes dotter, som arbetar för Business Sweden i Indien, är hemma under en vecka. Då passar Caroline Liberg på att åka till Stockholm för att umgås med sitt barnbarn Clara som är 1,5 år och även son­sonen Hugo i samma ålder. Och precis som hon har högläst för sina egna barn så läser hon nu för sina barnbarn.

Hur reagerade du när du fick veta att Sverige dalat ytterligare i den nya Pisa-undersökningen i såväl matematik, naturvetenskap som läsförståelse?

— Det var häpnadsväckande. Jag minns hur vi satt i referensgruppen med hakorna nere vid brösten. Det var helt tyst kring bordet. Alla hade kanske tänkt att resultaten skulle kunna fortsätta gå nedåt men att det skulle vara så här illa hade ingen förutspått.

Vad tror du är orsaken till att vi har tappat så mycket i stora internationella kunskaps­mätningar som Pisa och Pirls?

— Tyst läsning har varit dominerande i svensk skola under hela 2000-talet. Och det är en av delförklaringarna vid sidan om bland annat segregering och mycket eget arbete i skolan.

— Det är väldigt lite fokus på att lära ut lässtrategier och arbeta med läsförståelse i den svenska skolan. Och vi har ingen som helst tradition av att föra textsamtal.

Pojkarna har betydligt sämre resultat än flickorna i Pisa när det gäller läsförståelse. Vad behöver skolan göra för att få pojkarna att läsa mer?

— Man behöver känna eleverna och börja i deras egen vardag. Hitta ämnen som engagerar och kanske börja i Zlatanboken. Men inte stanna där, utan även försöka hitta beröringspunkter i elevernas värld som exempelvis gör att »Röda rummet« blir relevant för en 15-åring.

Men är verkligen svenska barn dåliga på att lära sig läsa?

— Nej, problemen handlar inte om att svenska barn är dåliga på att avkoda ord eller sena att börja läsa. Där är vi ganska duktiga.

— Problemen för många barn börjar sena­re, i tredje—fjärde klass. Där kan de få grava problem. Då blir texterna längre och fakta­termerna ökar i olika ämnen.

­— I senaste omgången av Pirls syns elevernas problem med faktatexterna tydligt medan de klarar de skönlitterära texterna.

Din forskning visar att bristerna i läsförståelse är störst i andra ämnen än svenska. Vad beror det på?

— Där är lärarna mest ovana vid att föra textsamtal. Eleverna får inte de krokar de behöver för att hänga upp begrepp och termer som är centrala i ämnena. Och ska elever förstå komplicerade sammanhang och fakta­termer i exempelvis naturvetenskapliga ämnen så behövs samtal kring texterna.

— Lärarna behöver också arbeta med elevernas förförståelse genom att till exempel visa film om ett förlopp eller läsa skönlitteratur som behandlar det ämne som ska tas upp i exempelvis samhällskunskap.

Caroline Liberg anser att svenska lärare ofta saknar metoder för att hjälpa barnen vida­re från den ytliga läsningen till den djupare förståelsen av en längre text eller faktatext.

Vad bör regeringen satsa på för att komma till rätta med elevernas brister när det gäller läsförståelse?

— Man måste vidareutbilda lärarna så att de kan arbeta med textsamtal och läsförståelse i alla ämnen och föra in det mer i lärarutbildningen för alla lärare — inte bara för dem som undervisar i svenska.

Hur kan man som lärare mäta ifall elever kan ta till sig svårare texter på ett djupare plan?

— Det finns inga enkla metoder för att mäta det utan det är vid textsamtalen med eleverna som man som lärare får syn på deras kunskapsutveckling.

Hur har forskningen bidragit till att visa på problemen med läsförståelsen?

— Vår forskning här i Uppsala har visat att det just skiljer sig mellan ämnena när det gäller läsförståelsen. Och så finns professor Monica Reichenbergs forskning som bland annat tittat på hur texter kan göras begripliga inom olika ämnen för svaga läsare.

På vilket sätt kan texterna göras begripliga i olika ämnen för just svaga läsare? Kan du ge något exempel?

— Genom att ställa frågor till texterna och inte bara läsa texten rakt av. Se den ur olika perspektiv, exempelvis normkritiskt granska texterna i samtal med eleverna. Det får i gång en diskussion i klassen.

Regeringen presenterade nyligen, som ett led i försöken att bättra på kunskapsresultaten, att de vill förlänga grundskolan med ett år. De vill gradera om förskoleklassen till årskurs 1 för sexåringar.

Vad tycker du om det?

— Vi har en bra förskoleklass med en bra mjukstart för barnen. Jag har väldigt svårt att se att förslaget om tioårig grundskola skulle ge några pedagogiska vinster för eleverna.

Vad tycker du om att internationella forskare ska granska den svenska skolan?

— Jag tycker att det vore bättre att man tog hjälp av de allra bästa forskarna inom de relevanta områdena. Och inte bara de som säger det man vill.

— Jag tror att det finns toppforskare här i Sverige som man hade kunnat anlita och som känt till det kulturella sammanhanget.

Lenita Jällhage

Bevare mig för att bli superhjälte

January 23, 2014, 4:25 am

≫ Next: Naturvetenskap tappar

≪ Previous: »Lärare måste tala mer om texterna«

$

0

0

Kompetent och professionell, måste jag ju vara. Ödmjuk men utstråla självförtroende. Kanske rolig också? Vitsa om furste och förste? Njae, en förstelärare skämtar nog inte i onödan. Men positiv förstås. Foten i kläm, jajamen!

Jag försöker att formulera mitt första utskick till kommunens svensklärare efter att jag blivit utsedd till förstelärare och trots att det inte handlar om något märkvärdigare än en inbjudan till en ämnesträff känner jag pressen. Att göra intryck. Eller åtminstone inte bort mig.

Inga semikolon på fel plats, inga särskrivningar eller, Gud förbjude, ordet bedöma stavat med två m. Och inget annat som någon kan reta sig på eller bli upprörd över. Helst.

Bland mottagarna finns lärare som sökt tjänsten och inte fått den, lärare som tycker att de borde vara förstelärare men inte sökt tjänsten av princip och ­lärare som inte är intresserade över huvud taget och undrar varför de ska komma på en ämnesträff en sen eftermiddag i december.

Tror jag. För vad vet jag egentligen? Dessa spöken har min hjärna skapat utifrån min egen prestationsångest. Mitt förste­lärarskap har ännu bara varat i ett par månader och vad som ska rymmas i mina tio procent är långt ifrån glasklart.

I kommunens förstelärargrupp upprepas mantrat att »vi har fått uppdraget för det vi redan gör« för att övertyga oss själva om att vi duger, att vi gör rätt för varenda krona av de femtusen som vårt tidsbegränsade uppdrag ger i lönepåslag. Men vi har twittrat, facebookat och bloggat lite om vad vi gör också. För säkerhets skull.

»Tänk på vilket ansvar ni har« har en facklig representant sagt medan hon spänt ögonen i oss. »De där femtusen är inte en övertidsersättning. Om ni jobbar för mycket kommer alla förstelärare framöver att tvingas göra det. Kom ihåg det.« Och vi har nickat och lett och förstått. Och sedan har vi skyndat hem för gilla något smart som någon annan i förstelärargruppen har länkat.

Efter att ha sovit på formuleringarna i inbjudan till ämnesträffen loggar jag in för att skriva färdigt och upptäcker till min förvåning att flera svensklärarkolleger redan har svarat. Och undrat. Så upptagen med att verka duktig har jag av misstag skickat i väg det ena tomma mejlet efter det andra till varenda lärare på min sändlista och dessutom till alla föräldrar i en klass jag hade för flera år sedan.

Jamendåså. Eftersom jag kan glömma att framstå som proffsig och kontakten redan är etablerad kan jag lika gärna sätta i gång med mitt egentliga uppdrag.

Det som inte handlar om att verka vara superhjältelärare utan om att öka elevernas måluppfyllelse i svenska.

Charlotta Hemlin Lärare i svenska 7—9, Bergvretenskolan i Enköping

Naturvetenskap tappar

January 23, 2014, 5:52 am

≫ Next: Halv miljon elever ska delta i skolval

≪ Previous: Bevare mig för att bli superhjälte

$

0

0

Beslutet att avveckla stödet till centren för naturvetenskap och teknik oroar företrädare för vetenskapssamhället.

Riksdagen har beslutat att stödet till de fyra nationella resurs­centren i natur­vetenskap och teknik ska upphöra.

Vi är djupt bekymrade över beslutet, som innebär avveckling av en värdefull och klassrumsnära resurs för landets lärare. Denna avveckling går stick i stäv med regeringens ambitioner att stärka kunskapsnivån inom naturvetenskap och teknik hos Sveriges elever.

Riksdagen klubbade den 11 december igenom en avveckling av Centrum för tekniken i skolan (Linköping), Kemilärarnas resurscentrum (Stockholm), Nationellt resurs­centrum för fysik (Lund) och Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik (Uppsala).

Utan föregående utvärde­ring av resurscentrens verk­­samhet, och analys av konsekvenserna, får dessa inte längre statliga medel. I stället skapas ett nytt ämnesdidaktiskt forskningscentrum för hela landet.

Vi anser det nödvändigt att resurscentren i biologi, kemi, fysik och teknik kan fortsätta med sin praktiknära verksamhet i samarbete med ett nytt ämnesdidaktiskt centrum.

När nu stödet upphör riskerar väl fungerande verksamheter att raseras — verksamheter som under många år byggts upp i de ämnen som är prioriterade i svensk skola, och är en förutsättning för landets framtida konkurrenskraft.

Avvecklingen av resurs­centren är direkt kontraproduktivt till andra insatser för att öka utbildningskvaliteten i naturvetenskap och teknik.

Sveriges situation är särskilt prekär med tanke på ung­domars sviktande intresse för naturvetenskap, de dåliga resultaten i den senaste Pisa-rapporten och den svaga rekryteringen av nya lärare.

De nationella resurscentren har etablerade samarbeten med science center, naturskolor, före­tag och organisationer samt nätverk där lärare kan ta del av varandras erfarenheter och universitetens forskning.

Riksdagsbeslutet oroar oss och vi förordar att Skolverket får i uppgift att tillsammans med företrädare för resurscentren arbeta fram en modell för ett gemensamt uppdrag om fortsatt och förbättrat klassrumsnära stöd till lärar­na.

Alla insatser är oerhört ange­lägna. Ett kostnadseffektivt sätt är att ge fortsatt stöd till de nationella resurscentren.

Ingrid Ahnesjö Prodekan och professor i zooekologi, Uppsala universitet Ulf Danielsson Vicerektor och professor i teore­tisk fysik, Uppsala universitet, Ledamot Kungliga Vetenskaps­akademien (KVA) Elisabeth Einarsson FD i geologi, Lunds universitet, Kommittén för skolfrågor KVA Ylva Engström Prodekan och professor i molekylärbiologi, Stockholms universitet. Ledamot KVA Birgitta Henecke FD, vetenskaplig ledare, Kommunförbundet Skåne Per Olof Hulth Professor em i experimentell astropartikelfysik, Stockholms universitet. Kommittén för skolfrågor KVA Bo-Anders Jönsson Prodekan och professor i medi­cinsk strålningsfysik, Lunds universitet Anders Karlhede Dekan och professor i fysik, Stockholms universitet Almut Kelber Prodekan och professor i sinnesbiologi, Lunds universitet Dan Larhammar Professor i molekylär cellbiologi, Uppsala universitet. Kommittén för skolfrågor KVA Ulf Lindahl Professor em i medicinsk och fysiologisk kemi, Uppsala universitet. Kommittén för skolfrågor KVA Elisabet Nihlfors Dekan för Fakulteten för utbild­ningsvetenskaper, Uppsala universitet

Halv miljon elever ska delta i skolval

January 24, 2014, 12:51 am

≫ Next: »Våga fråga om heder«

≪ Previous: Naturvetenskap tappar

$

0

0

I år blir det premiär för skolval även på EU-nivå. Sammantaget sätts målet till att minst en halv miljon elever i 1 500 skolor ska delta i skolvalen inför Europaparlamentsvalet och riksdagsvalet.

Svenska högskole- och gymnasieelever ska få rösta i EU-valet – på prov. Tidigare har skolorna arrangerat skolval vid riksdagsvalet, men det blir nu premiär för Europaparlamentsvalet i år.

Det är Ungdomsstyrelsen som organiserar valet, på regeringens uppdrag.

I år sätts målet högre än 2010, då 440 000 elever deltog.

– Vi hoppas att de som är med i höst också ska vara det i maj, inför EU-parlamentsvalet, säger projektledaren Henrik Karlsson på Ungdomsstyrelsen, den myndighet som ansvarar för Skolvalet.

Det är upp till de enskilda skolorna att själva anmäla om de vill delta, via en särskild hemsida.

Regeringen har avsatt 5,3 miljoner kronor till Ungdomsstyrelsen för att den ska ordna skolval och arbeta för ökat intresse bland unga att delta.

En särskild app för smarta telefoner och surfplattor ordnas inför EU-parlamentsvalet i maj. Ett rollspel för att locka även mindre engagerade att tänka val är också ett av medlen.

Henrik Karlsson är noga med stryka under att skolvalet inte är ett riktigt val.

– Men det ska vara så likt ett vanligt val som möjligt. Det viktiga är att eleverna ska kunna pröva på valsituationen, säger Karlsson.

Valsedlar som läggs ut ska vara desamma som i det riktiga valet och resultaten skickar skolorna in till Ungdomsstyrelsen för sammanställning. Det samlade resultatet presenteras dock inte förrän efter siffrorna från det riktiga valet är klara.

– Vi vill inte att det ska kunna påverka själva huvudvalet, säger Henrik Karlsson.

Ett mål är att få fler skolor att bjuda in politiska partier och organisationer, något de inte behöver göra. Även om ett skolval inte, på förhand, sägs vara på riktigt brukar kommentarerna efteråt på sina håll vara bekymrade. Hur kunde eleverna rösta si eller så?

– Utvärderingen efter 2010 visar att alla är måna om att låta de unga komma till tals inför valen, men i diskussionen om valresultaten efteråt är det vuxenvärlden som tycker till, säger Henrik Karlsson.

Lars Larsson/TT

»Våga fråga om heder«

January 24, 2014, 12:58 am

≫ Next: UR rotar i lärandets rötter

≪ Previous: Halv miljon elever ska delta i skolval

$

0

0

Men använd ett annat begrepp, råder läraren Anette Franzén.

Även i Sverige kränks mänskliga rättigheter. Det vet läraren Anette Franzén i Norrköping som i jobbet ofta stöter på ungdomar som lever under någon form av hedersrelaterat förtryck. Nu har hennes arbetsmetoder blivit ett nationellt studiematerial.

— Det är otroligt vanligt att ungdomarnas livsutrymme begränsas på grund av familjens förväntningar på hur man ska uppföra sig, säger hon.

Anette Franzén har just avslutat dagens sista lektion i svenska som andraspråk på Komvux i Norrköping. I ett tomt klassrum ­berättar hon om när hon för fem år sedan jobbade på ett introduktionsprogram på gymnasiet. När eleverna fick läsa boken »Stjärnlösa nätter« av Arkan Asaad, som handlar om en ung kille som blir bortgift mot sin vilja, blev gensvaret enormt.

— Det finns ett jättestort behov att prata om de här frågorna. Många ungdomar säger också att de känner igen sig i det som står i boken.

I dag undervisar hon vuxna i kursen »Kultur, familj, uppfostran«. Kursen ingår i svenska som andraspråk och handlar om barn­konventionen och mänskliga rättig­heter. Hon tar också upp olika traditioner som krockar med det som står i lagen.

— Deltagarna får sedan diskutera och komma med förslag på hur man ska hantera olika situationer. Som exempelvis när en dotter vill vara ute sent på kvällen, eller inte vill gifta sig utan studera och bo själv.

Anette Franzén använder aldrig ordet ­heder i klassrummet.

— Heder är ofta ett tabubelagt ämne. Det är också viktigt att förstå att vi har olika ­perspektiv beroende på vilket sammanhang vi kommer ifrån.

Andra fallgropar som hon försöker und­vika är att peka ut vissa kulturer eller ­religioner.

— Man ska aldrig generalisera. Jag möter eleverna som individer och medmänniskor. Men det är viktigt att poängtera att det är de mänskliga rättigheterna som gäller och ska gälla.

På uppdrag av Rikspolisstyrelsen och Länsstyrelsen i Östergötland har hon tagit fram ett studiematerial som riktar sig till lärare och andra som jobbar med ungdomar och vuxna. Studiematerialet utgår från ­boken »Stjärnlösa nätter« och innehåller bland ­annat en sammanfattning av bokens olika kapitel. Där finns också förslag på frågor och olika övningar att arbeta med.

— Genom boken kan man ta upp frågor som tvångsäktenskap, familjens förvänt­ningar, rättigheter och kulturkrockar, utan att det blir för privat.

Det är väldigt angeläget att skolan lyfter fram de här frågorna, menar hon. Allt annat är ett svek mot eleverna. Anette råder den skolpersonal som kommer i kontakt med drabbade elever att våga fråga hur personen mår.

— Det är vår skyldighet att se hur våra elever har det och vi ska förmedla skolans värdegrund. Ta också kontakt med kuratorn eller skolledningen. Lärare ska inte hantera detta själva.

Marita Andersson

UR rotar i lärandets rötter

January 24, 2014, 1:10 am

≫ Next: Metod som hjälper elever

≪ Previous: »Våga fråga om heder«

$

0

0

Det var först på 1800-talet som peda­gogiken bröt sig loss ur filosofin och blev ett eget ämne.

Lärar­professionens rötter ska därför ­sökas hos de stora filosoferna som allt sedan antiken funderat kring kunskap och läran­de.

Det hävdar Utbildnings­radion som har gjort en tv-serie om ämnet.

Programmen i serien finns på hemsidan ur.se.

De olika avsnitten behandlar begrepp som kunskap, bildning, etik och diskuterar vad som är skolans roll i samhället och syftet med betyg.

Metod som hjälper elever

January 24, 2014, 1:13 am

≫ Next: Pisa och Pirls under luppen

≪ Previous: UR rotar i lärandets rötter

$

0

0

 

Nu ska fler skolbarn i Karlstad bli bättre på att fatta beslut, göra genomtänkta val och utveckla sin sociala kompetens.

Det hoppas Alireza Moula, docent och forskare i socialt arbete vid Karlstads univer­sitet, som utvecklat en särskild problemlösningsmetod för just detta.

Metoden bygger på forskning om pannloben — hjärnans verkställande direktör — och går i korthet ut på att eleverna först ska definiera ett problem, sedan ta fram information och alternativa lösningar på det problemet och därefter välja bästa lämpliga lösning.

Alireza Moula ger ett exempel:

— Säg att du går i en skolkorridor. Det är lugnt, inte många elever där. Men så får du plötsligt syn på två stora killar som stor och mobbar en mindre kille. Vad gör du?

Enligt Alireza Moula handlar det om att ge eleverna hjälp och vägledning i en tid där valmöjligheterna blivit allt fler och allt mer komplexa.

— Både unga och alla som jobbar med ungdomar be­höver verktyg för att möta olika situationer i klassen, skolan eller samhället, säger han.

Mellan 2009 och 2012 testade Alireza Moula sin metod på elever i en högstadieklass på Rudsskolan i Karlstad. ­Resultatet blev nästan över förväntan positivt, berättar han. Även elevernas studie­resultat överraskade.

— När den klassen lämnade skolan, i maj 2012, hade de haft 83 stycken MVG-betyg. Det kan jämföras med de övriga tre parallellklasserna som hade haft mellan 40 och 60 MVG.

Nu ska projektet, som är ett samarbete mellan Karlstads universitet och kommunen, fortsätta på två andra kommunala skolor — Nyeds skola och Norrstrandsskolan.

Metoden omfattar såväl individuella som gruppvisa ­övningar med moment som går ut på att sakta ned, fokusera, tänka systematiskt och reflektera kring lösningar.

Pontus Ohlin

---

Pisa och Pirls under luppen

January 24, 2014, 1:13 am

≫ Next: Missvisande sätt att mäta kvalitet

≪ Previous: Metod som hjälper elever

$

0

0

Vad betyder det att internationella undersökningar som Pisa, Timss och Pirls har så stor tyngd i den svenska skoldebatten och även påverkar skolpolitiken? Vilka lärdomar finns att dra? Och kan man lita på dem?

Tidskriften Utbildning & Demokrati, som ges ut av Örebro universitet, ägnar sitt senaste nummer (3/13) åt en kritisk granskning av de storskaliga internationella studiernas inflytande på det svenska utbildningssystemet. Artiklarna skrevs innan resultaten från den senaste Pisa-mätningen presenterades.

Det finns betydande risker, menar flera av forskarna i temanumret, att använda resultaten som förenklade nyckeltal och beskrivningar av det som egentligen är komplexa utbildningsvetenskapliga frågor. Men det finns också kunskap att hämta som bland annat belyser den ökade segregationen i skolsystemet.

Missvisande sätt att mäta kvalitet

January 24, 2014, 1:13 am

≫ Next: Nuets didaktik i förskolan

≪ Previous: Pisa och Pirls under luppen

$

0

0

Att använda betyg som enda måttstock för framgång ger ingen rättvis bild av en skolas kvalitet. Det krävande arbetet med till exempel elever i behov av särskilt stöd riskerar att hamna i skuggan.

Det visar en studie av Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, där hon följt en skola som av sin kommun tvingades till om­organisationer för att den ansågs prestera för dåligt.

Hon pekar på att det är svårt att »mäta« förebyggande arbete mot skolk och avhopp eller hur man motiverar en elev med stora sociala problem. Det ofta komplexa arbetet blir osynliggjort och undervärderat i en resultatkultur.

Studien presenteras i nättidskriften Policy Futures in Education (4/13).

Nuets didaktik i förskolan

January 24, 2014, 1:13 am

≫ Next: Digitalt stöd för naturvetenskap

≪ Previous: Missvisande sätt att mäta kvalitet

$

0

0

Förskollärare har ofta stort fokus på det som händer här och nu i verksamheten. Hur mycket tid finns, vilket material är tillgängligt, vilka barn finns i gruppen? Sådant bestämmer innehållet i de ­aktiviteter som genomförs.

Nuets didaktik kallar ­Agneta Jonsson fenomenet i sin avhandling »Att skapa en läroplan för de yngsta barnen i förskolan« som hon lagt fram vid Göteborgs universitet. Hon har observerat och intervjuat förskollärare vid sex olika förskolor.

En svår balansgång för förskollärarna är att både hålla sig till den egna planeringen och att vara öppen för barnens spontana initiativ, kostaterar Agneta Jonsson.

Digitalt stöd för naturvetenskap

January 24, 2014, 1:13 am

≫ Next: Forskning för klassrummet

≪ Previous: Nuets didaktik i förskolan

$

0

0

Jobbar du på förskola och vill få barnen att öppna ögonen för teknik och natur­vetenskap? Då finns det många idéer och tips att hämta på webbplatsen bunta.se.

BUNT — Barn Upptäcker Natur­vetenskap och Teknik — är ett digitalt stöd som tagits fram för att stimulera för­skolors lek och lärande inom just dessa områden.

På webbplatsen finns det till exempel videoklipp och appar, ­indelade i olika teman, som barn och vuxna kan titta på tillsammans.

Bakom satsningen står bland annat Lärarförbundet och Utbildningsradion.

Forskning för klassrummet

January 24, 2014, 1:13 am

≫ Next: Hur blir barn tvåspråkiga?

≪ Previous: Digitalt stöd för naturvetenskap

$

0

0

Många har åsikter om skolan. Men vad säger egentligen forskningen om till exempel läsförståelse och lärarledd undervisning? Sådant har Skolverket koll på.

På webbplatsen skolverket.se/forskning kan alla själva ta del av många forskningsresultat.

Skolverket ger också ut böcker, bland annat den ny­utkomna kunskapsöversikten »Forskning för klassrummet — veten­skaplig grund och be­prövad erfarenhet i praktiken«. I den har man samlat flera aktuella och klassrumsnära rön, med syfte att inspirera lärare och rektorer i deras arbete.

Hur blir barn tvåspråkiga?

January 24, 2014, 1:13 am

≫ Next: Programmera med eleverna

≪ Previous: Forskning för klassrummet

$

0

0

»Hur händer det?« är titeln på en ny forskningsrapport som beskriver hur förskolepersonal och andra vuxna kan hjälpa och underlätta för barn att lära sig två språk: teckenspråk och svenska.

Författaren bakom rapporten, Emelie Cramér Wolrath, har under sju år följt ett tvillingpars språkutveckling från tio månaders ålder och uppåt. Den ena tvillingen är hörande och den andra tvillingen är döv.

I rapporten visar författaren flera konkreta exempel på hur barnen blivit stöttade och guidade till tvåspråkighet.

Rapporten kan användas i förskolan som ett stöd i ­arbetet med tecken och teckenspråk.

Programmera med eleverna

January 24, 2014, 1:13 am

≫ Next: Sexpodd för generade lärare

≪ Previous: Hur blir barn tvåspråkiga?

$

0

0

Att programmera är inte alls så svårt som det kanske verkar. Åtminstone inte med den nya internetguiden Barnhack, som .SE (Stiftelsen för internet­infrastruktur) och peda­goger på Tekniska museet nu lanserar.

Instruktionerna är enkla och syftet med guiden är att inspirera barn och unga att våga prova på och experimentera kring just programmering.

Förutom att det är kul ger det också de unga användarna en insikt i att det faktiskt är människor som bestämmer hur teknikprylar ska fungera.

Guideboken är gratis att ladda ned och kräver inga förkunskaper.

---

Sexpodd för generade lärare

January 24, 2014, 1:13 am

≫ Next: Så gör vi: Journalister visar världen

≪ Previous: Programmera med eleverna

$

0

0

Kan en lärare förklara vad BDSM är utan att själv bli stämplad som sado-masochist?

Kan sexual­undervisning handla om annat än reproduktion och könssjukdomar?

Och är det ett ämne för andra än natur­kunskapslärare?

Elever, ­lärare, skol­ledare och experter ­vänder och ­vrider på frågorna i RFSU:s poddradioprogram.

I programmet deltar bland annat en elev som startat en HBTQ-grupp och en lärare som tycker att man får passa om man tycker det är för plågsamt att under­visa i sex och samlevnad.

Så gör vi: Journalister visar världen

January 24, 2014, 1:13 am

≫ Next: Lamm föder tankar om livsmedel

≪ Previous: Sexpodd för generade lärare

$

0

0

De små journalisterna plockar med sig en kamera och ger sig ut för att beskriva verkligheten — hittills oftast i form av skolgården eller den intilliggande nya parkour-parken. Efter väl förrättat värv läggs deras bilder och texter ut på skolans nya webbplats.

— Barnen lär sig använda kame­ran och att verkligen se det de vill illustrera. De tränar upp språket när de uttrycker tankar runt bilder­na och lär sig samarbeta genom att bestämma vad de ska dokumentera och vem i gruppen som ska foto­grafera.

Det berättar Georgios Stratigentas som är fritidspedagog på Nälsta­skolan i Stockholm.

Det var han som i höstas kom på idén till Lilla journalisten.

Georgios Stratigentas konstaterar att barnen särskilt gillar att fotografera. Texterna är hittills korta, vilket han förklarar med att de små journalisterna går i tvåan. De litterära ambitionerna ökar nog när äldre elever framöver involveras i arbetet, antar han.

Lilla journalistenär ingen fast och obligatorisk aktivitet för samtliga barn. De som vill bildar en grupp på upp till fyra personer och väljer en av de två enkla digitalkameror som finns på fritidshemmet.

Utlägget på webben hjälper någon i personalen till med.

— Intresset går lite upp och ner. Det är alltid viktigt att eleverna är delaktiga och för att Lilla journalisten ska fungera bra bör de helst ha en egen idé om vad som ska fotograferas, förklarar Georgios Stratigentas.

Sten Arndt

Lamm föder tankar om livsmedel

January 24, 2014, 1:13 am

≫ Next: Hitta rätt skola

≪ Previous: Så gör vi: Journalister visar världen

$

0

0

För många vet för lite om vad de äter. Inte minst gäller det barn och unga.

Det tycker Mattias Hellström, matintresserad entreprenör, som därför dragit i gång bloggen »När lammet tystnar«. Här ska han i ord och bild följa ett lamms hela livscykel, från att baggen betäcker tackan, via födseln och uppväxten till slakten — och matbordet.

Hittills är bara det första ­ledet avbockat, på naturbruksskolan Ökna. Men om allt vill sig väl klaras resten av ­under året.

I väntan på att huvudrollen ska ­intas är det just nu lite stiltje på bloggen men den lärare som vill låta sina elever följa även­tyret kan låta dem leta fram inlägg som Hur blir ett lamm till?

Hitta rätt skola

January 24, 2014, 1:13 am

≫ Next: Fynd från 30 år av skrivarverkstäder

≪ Previous: Lamm föder tankar om livsmedel

$

0

0

Hur bra är en grundskola jämfört med en annan?

Det kan du enkelt själv ta reda på genom att gå in på den nya webbplatsen grundskolekvalitet.se där kvalitetsmåtten utgår från nationella prov och betyg.

Webbplatsen är ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv och Friskolornas riksförbund.

Fynd från 30 år av skrivarverkstäder

January 24, 2014, 1:13 am

≫ Next: Skolan klarar inte fler utspel

≪ Previous: Hitta rätt skola

$

0

0

Författaren Torgny Karnstedt har lett skrivar­verkstäder vid svenska skolor i 30 år och sparat varenda text som eleverna skrivit.

Till slut blev det tio fulla svarta sopsäckar. Nu publicerar han ett urval i en ny bok.

Tanken är att ­boken ska sprida hopp när larmen om försämrad läs- och skriv­kunnighet duggar tätt.

Budskapet är att det finns ett vitalt språk och en stark uttrycksförmåga bland svenska elever. I boken beskrivs skrivandets olika ­moment med exempel på inledningar, iakttagelser, tolkningar och fria fantasier hämtade från elevernas texter.