Regeringens har presenterat direktiven för det nya skolforskningsinstitutet. Men bläcket har knappt torkat innan kritiken kommer. Ett 10-tal forskarstuderande lärare i Stockholmsområdet har fört fram sin kritik i ett inlägg på det nätbaserade debattforumet Skola och samhälle.
Lärarna anser att den evidensbaserade forskning som regeringen nu vill samla in, via skolforskningsinstitutet, knappt existerar på skolområdet. De befarar även att den typen av forskning kommer att handla väldigt lite om lärarnas yrkesutövning. Därmed riskerar forskningen att bli ovidkommande för lärarna och regeringen kastar pengarna i sjön, menar de kritiskt.
– Samtidigt finns det ett enormt behov av att finansiera ämnesdidaktisk forskning för lärare, säger Jessica Berggren, en av de kritiska forskarstuderande lärarna.
Lärarna vill att regeringen hellre satsar pengar på lärardriven forskning än en ny myndighet. Kritiken har nu spridit sig till Per Thullberg som är regeringens statliga utredare för skolforskningsinstitutet.
Existerar den evidensbaserade forskningen inom skolområdet som institutet nu har fått i uppdrag att samla in av regeringen?
– Nej, någon motsvarighet som man har inom medicinforskningen med slumpmässigt utvalda kontrollgrupper i forskningen, finns knappt. Det har lärarna rätt i. Vi får ta tillvara den forskning som finns inom området och då även kvalitativ forskning. Men den måste vila på stark empirisk grund, säger Per Thullberg.
Han anser att skolforskningsinstitutet kommer att behövas vid sidan om den lärardrivna forskningen. Både för att få en översikt och få fram vetenskapligt granskad forskning.
– Jag har förståelse för att lärare har svårt att finansiera forskning i dag med den konkurrens som är och där har kommunerna ett stort ansvar, poängterar Per Thullberg.
Han ska nu i ett snabbt tempo utreda och sjösätta den nya myndigheten. Parallellt med det arbetet har Vetenskapsrådet påbörjat sitt arbete med att ta fram en förstudie kring relevant forskning till institutet. Den 1 januari nästa år ska institutet vara igång. Budgeten är 20 miljoner. Nytt i direktiven är att regeringen öppnat för att institutet, i liten skala, ska kunna finansiera egen forskning där det finns kunskapsluckor.
Räcker 20 miljoner årligen för att starta en ny myndighet som ska granska forskningen i Sverige och världen?
– Det blir en liten grundorganisation till en början så får vi se längre fram. 20 miljoner räcker till cirka 20 anställda med lokaler men vi kanske väljer en ännu mindre organisation och köper in forskare för olika projekt, säger Per Thullberg.
Lärarförbundet är positivt till ett skolforskningsinstitut. Men Lena M Olsson, utredare med ansvar för forskningsfrågor, säger att det är viktigt att forskningen ska vara relevant för lärarna och att de får inflytande i institutet.
– Jag förstår lärarnas invändningar när resurserna till praktiknära forskning är så begränsade. Därför är det viktigt att regeringen öppnat en dörr genom direktiven att institutet även ska kunna initiera forskning, säger Lena M Olsson.
Lenita Jällhage
Skolorna har nu fram till den 2 juni på sig att komma tillrätta med bristerna. Annars döms vitet på 500.000 kronor per skola ut. Det blir huvudmannen Praktiska Sverige AB som får betala i så fall.
Varför tror du att så många engagerade sig i diskussionen?
– Vi har 230 000 medlemmar. Tänk vilken kraft det kan bli i en kampanj, säger Lärarförbundets kampanjledare Linda Davidson.