Eleverna presterar sämre, lärarna pressas för hårt och skillnaderna mellan skolorna ökar.
Utförsbacken började när skolan blev kommunal, slår en kommande utredning fast – och staten pekas ut som skyldig.
På punkt efter punkt beskriver regeringens utredare, statsvetare Leif Lewin, hur skolan försämrats. I det sammanfattande kapitlet som TT läst står att det var "statens fel att kommunaliseringen inte blev så bra".
Utredningen kommer på måndag. Lewin konstaterar att staten släppte skolan till kommunerna under dåliga villkor och mot många lärares vilja. Samtidigt lades nya svårtolkade läroplaner och ett nytt betygssystem i knät på lärare och kommuner. 90-talets regeringar, av olika färg, får skarp kritik.
Bland riksdagspartierna vill i dag bara Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna förstatliga skolan. Även Lärarnas Riksförbund driver frågan. Ordföranden Bo Jansson hoppas att utredningen väcker liv i debatten.
– Det här är en väldigt tung rapport. Alla de saker han pekar på som gått snett är heta frågor för skolan i dag.
Lewin lyfter fram att lärarna fått för mycket att göra, och att lönerna inte ökat lika mycket som andra gruppers. "Det var fel att påtvinga lärarna en decentraliserad skola och ett annat arbetssätt", skriver han.
Men redan nu kommer kritik. Per-Arne Andersson, avdelningschef vid Sveriges Kommuner och Landsting och del i utredningens referensgrupp, skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att utredningen utgår ifrån att allt som skett i skolan är resultat av decentraliseringen, och att ingen hänsyn tas till andra skolreformer och samhällsförändringar.
Även Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande, pekar på att mycket som påverkar skolan inte tas upp.
Hon befarar att ett förstatligande, med föregående utredningar, riskerar att blockera de reella behoven:
– Ett återförstatligande löser inte alls skolans problem. Det behövs högre lärarlöner, avlastning för lärarna och möjligheter att sätta in särskilt stöd för eleverna - och det behövs nu.
Samtidigt håller Eva-Lis Sirén med SKL om att många saker som påverkar skolan – exempelvis det fria skolvalet, nedskärningar, globalisering och invandring – inte tagits upp.
Sirén befarar också att ett förstatligande, med föregående utredningar, riskerar att blockera vad skolan verkligen behöver:
– Ett återförstatligande löser inte alls skolans problem. Det behövs högre lärarlöner, avlastning för lärarna och möjligheter att sätta in särskilt stöd för eleverna – och det behövs nu. Det är saker som inte kan vänta, säger hon.
Bo Jansson luftar andra åsikter:
– Jag är helt övertygad om att en stor majoritet av dem som arbetar i skolan håller med om att kommunaliseringen har haft negativa effekter för elevernas skolresultat och för läraryrkets status. Och jag är helt övertygad om att en majoritet som håller med om att det måste förändras.
Det ingick inte i Lewins uppdrag att föreslå hur skolan bör organiseras. Han skriver ändå att staten kanske "en vacker dag" kan dra sig tillbaka från skolan men att vägen dit är mycket lång - och kantad av "återvändsgränder och sidospår".
Gunnar Wetterberg, Sacos före detta samhällspolitiske chef, tror att politikerna värderar Lewins slutsatser högt.
– Men jag är orolig för att Jan Björklund har låst sig vid de reformer han redan genomfört. Jag hoppas att han låter den här rapporten bli en nystart.
Även om Wetterberg tycker att gymnasieskolor bör styras regionalt, anser han inte staten helt ska ta över.
– Det kan få mer negativa än positiva konsekvenser. Men nu ger Leif Lewin den politiska sfären något att gå på.
Göran Persson (S), som drev igenom reformen som skolminister på 90-talet, har avböjt kommentarer.
Sofia Tanaka/TT
Marie Magnussonär lärare med 15 års erfarenhet som arbetslagsledare. Sedan tre år är hon konsult på Lärarfortbildning och leder utbildningar för bland annat arbetslagsledare och lärare och förskollärare i arbetslag.