Svenska folket förstår vad som skapar kvalitet i skolan: Lärarna måste få tid att undervisa och rimliga löner.

För någon vecka sedan publicerades en ny undersökning där 40 procent av väljarna satte skolan först. Det är en otroligt stark siffra. Tvåa kom jobben med 30 procent och trea sjukvården med 24 procent. Det är bra att valet handlar om skolan, men ännu viktigare att det handlar om rätt skolfrågor.

Allmänheten är självklart ingen forskningskommission, men de allra flesta har någon anknytning till skolan och därmed känsla för vad som behövs.

Vad tycker då allmänheten? Lärarförbundet har låtit TNS Sifo fråga vilka tre åtgärder som är mest prioriterade. Resultatet är glädjande. Svenska folket förstår vad som skapar kvalitet i skolan.

Den fråga som allmänheten sätter allra högst är mindre grupper och klasser. För att det ska kunna bli verklighet krävs kraftfulla åtgärder mot lärarkrisen. Även om resurser­na fanns i dag skulle det inte finnas lärare att anställa inom vare sig fritidshem, för-, grund- eller gymnasieskola. Betydligt fler än de 43 000 som fattas måste välja att börja lärarutbildningen inom bara två år om detta ska åstadkommas i verkligheten.

Nummer två på allmänhetens prioritetslista är mer tid för lärarna att planera och genomföra undervisningen. Svenska folket förstår att undervisningskvalitet kräver tid. Det håller inte med en kvart till för- och efter­arbete av lektioner. Inte heller att ägna tre veckor åt att genomföra och rätta nationella prov.

Politikerna måste rensa på lärarnas bord. Lärarna måste få vara lärare — inte diversearbetare och administratörer. Tyvärr tycks en del politiker ha missförstått detta och vill att fler undervisningstimmar blir lösningen. Men fler timmar som inte åtföljs av tid och resurser ger motsatt effekt. Det är kvalitet som höjer skolresultaten, inte kvantitet. Och det förstår allmänheten som sätter fler under­visningstimmar långt ner på listan.

Andra insatser som ger kvalitet är fler special­lärare och specialpedagoger, som är trea på listan. Det bekräftar Lärarförbundets bild av att det behövs resurser och kunskap som hjälper de svagaste eleverna.

I dag utbildas alltför få speciallärare/specialpedagoger och inom de närmaste åren väntar stora pensionsavgångar. Det krävs kraftfulla åtgärder för att täcka behovet — och det brådskar.

Att önska högre löner åt en specifik yrkesgrupp är i Sverige ingen självklarhet, men höjda lärarlöner är faktiskt nummer fyra på folkets skolönskelista. Politikerna har nu chansen att täppa till lönegapet mellan lärare och likvärdiga grupper. Vi har föreslagit ett Lärarpaket för 12 miljarder kronor. Det vore ett viktigt steg på vägen.

Undersökningen visar också att fler nationella prov och tidigare betyg inte står särskilt högt i kurs hos väljarna. Vår uppmaning till politikerna är entydig. Lägg ner det spåret och låt lärare vara lärare.

Den senaste tidens diskussioner om förstatligande tycks inte heller ha fallit väljarna i smaken.

Det är hög tid att satsa på det som gör skillnad här och nu. Ge lärarna den tid och den lön som är helt nödvändig. Använd resur­serna så att de når de elever som bäst behöver det. Det är sannerligen hög tid att sätta skolan först.

Elever får sällan eller aldrig stöd av speciallärare eller specialpedagog trots att läraren påpekar behovet. Det uppger hälften av lärarna i en opinionsundersökning.

Lärarförbundet har låtit fråga grund- och gymnasielärare om behovet av och tillgången på speciallärare och specialpedagoger.

Hälften av lärarna uppger att eleverna sällan eller aldrig får stöd av speciallärare/specialpedagog trots att läraren påpekat behovet.

— Ingen elev ska nekas särskilt stöd på grund av resursbrist. Det är ett misslyckande för hela samhället. Att eleverna får det stöd de behöver är en av de viktigaste åtgärderna för att förbättra resultaten och Sveriges placering i Pisa-studien, säger Lärarförbundet ordförande Eva-Lis Sirén i ett uttalande.

Behoven av särskilt stöd på landets skolor är mycket stort. Mer än var femte pojke i årskurs 9 hade ett åtgärdsprogram senaste läsåret. Hanteringen av det särskilda stödet och åtgärdsprogrammen har samtidigt blivit mer omfattande, enligt Lärarförbundet. Konsekvensen har blivit att speciallärarna och specialpedagogerna inte räcker till.

Det råder stor brist på speciallärare/specialpedagoger. För att vända trenden kräver Lärarförbundet fler utbildningsplatser och att rätten till examinerade speciallärare/pedagoger skärps i skollagen. För att locka fler lärare att vidareutbilda sig vill förbundet utvidga karriärreformen så att den innehåller en särskild karriärväg för dessa lärare.

Förslaget att förstelärarna i Kalmar ska göra oanmälda kontrollbesök hos kollegor dras tillbaka. Besöken ska nu föranmälas.

Förra veckan komnyheten att förstelärarna i Kalmar, som där kallas utvecklingslärare, från och med i höst skulle göra oanmälda besök i kommunens klassrum. Syftet var att utveckla lärarnas arbete med undervisning i klassrummen.

Förslaget fick kritik från flera håll, bland annat från Lärarförbundets ordförande i Kalmar, Yvonne Håkansson:  

— Man skapar inget förtroende kollegor emellan när man vill kontrollera lärarna med oanmälda besök, sa hon till Lärarnas tidning.

Kommunen ändrar nu i sina planer. Projektet med nya arbetsmodeller för att utveckla lärandet i klassrummet fortsätter, men besöken ska nu föranmälas, uppger Barometern.

Även förvaltningsrätten friar den lärare i Sollentuna kommun som anmälts för att ha knuffat en elev. Skolinspektionen yrkade varning för läraren men domstolen delar Lärarnas ansvarsnämnds bedömning och friar.

Det var under en fotbollsturnering som läraren knuffade en elev så att eleven trillade baklänges in ett fotbollsmål. Enligt samstämmiga vittnesuppgifter hade händelsen föregåtts av att eleven uppträtt aggressivt och respektlöst mot domare, andra spelare och publik. Trots upprepade tillsägelser ändrade eleven inte sitt beteende och vägrade dessutom att gå därifrån. I denna situation gav läraren eleven en knuff.

Skolinspektionen anmälde läraren till Lärarnas ansvarsnämnd men ansvarsnämnden valde att inte tilldela honom någon varning. Att knuffa eleven var i och för sig oacceptabelt men inte tillräckligt allvarligt för att ensamt ligga till grund för en varning, ansåg ansvarsnämnden.

Skolinspektionenöverklagade beslutet och pekade på att mannen i sin egenskap av lärare använt fysiskt våld mot en elev. En sådan händelse är oacceptabel och måste alltid betraktas som allvarlig oavsett om den föregåtts av provokativt beteende från eleven, ansåg Skolinspektionen. Myndigheten menade också att det ingår i en lärares yrkesroll att kunna hantera sådana situationer utan att använda fysiskt våld.

Men förvaltningsrätten går på samma linje som Lärarnas ansvarsnämnd och kommer fram till att det inte finns tillräckliga skäl för att varna läraren. Domstolen konstaterar att lärarens agerande var olämpligt men att det rörde sig om en engångsföreteelse. Domstolen tar också hänsyn till att Läraren inte fått några anmärkningar tidigare och har goda vitsord från arbetsgivaren. Att incidenten inträffade utanför lärarens ämnesundervisning är också något som domstolen tar hänsyn till.

Kommentarer Utredningen om kommunaliseringens effekter väcker reaktioner.

Lärarförbundet
Utredningen visar att staten slarvade igenom kommunaliseringsreformen precis som den senare gjorde med legitimationsreformen.

— Det här visar tydligt att det vore helt fel att utsätta skolan för fler stora reformer, säger Lärarförbundets ord­förande Eva-Lis Sirén med ­udden riktad mot dem som förespråkar ett återförstat­ligande.

Lärarnas riksförbund
Utredningen borde få kommunerna att inse att deras tid som skolans huvudman är slut och att staten måste ta över. De som hävdar att skolan inte klarar en sådan omorganisation har fel, hävdar Bo Jansson, ordförande i Lärarnas riksförbund.

— Det blir en ombildning för byråkrater — inte för lärare och elever. I klassrummet blir reformen inte krånglig eller svår att genomföra.

Moderaterna
Staten tog för lite ansvar när kommunerna blev huvudmän för skolan på 1990-talet. Moderaternas skolpolitiske talesman Tomas Tobé delar utredningen slutsatser i den delen.

— Vägen framåt tycker jag inte ska handla om politiskt käbbel om det är staten eller kommunen som ska ansvara. Vi ska ta det ansvaret gemensamt, säger Tobé till dn.se.

Socialdemokraterna
Partiet är kritiskt till att utredaren inte fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra skolan. Utredningens syfte verkar i stället ha varit att ta fokus från regeringens misslyckade skolpolitik och lägga skulden på kommunaliseringen. Ett rent beställningsjobb från Jan Björklund, misstänker Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson.

— Jag är rädd att han beställer en utredning för att skylla ifrån sig misslyckandet. För normalt sett ska en sådan här utredning lägga fram konstruktiva förslag, säger Baylan till TT.

Folkpartiet
Partiledaren Jan Björklund delar utredningens slutsats att de borgerliga partierna bidrog till kommunaliseringen misslyckades.

— Ja, så var det. Ansvaret för denna reform är jämnt fördelad mellan regeringarna på 1990-talet, säger han till TT.

— Dessutom har kommunerna misshandlat sin arbetsgivarroll och läraryrkets status har sjunkit kraftigt.

SKL
Utredningen skyller för mycket av problemen i skolan på kommunaliseringen. Den missar andra reformer som genomfördes samtidigt, som införandet av målstyrda läroplaner och ett nytt betygssystem.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) hävdar att problemet med läraryrkets sjunkande status uppstod långt innan kommunaliseringen och att lärarnas löneutveckling halkade efter redan då staten satte lönerna.

Sträck ut handen till lärarna, bygg upp tilliten och höj lönerna. Det är Leif Lewins uppmaning till beslutsfattarna efter att ha utrett kommunaliseringens effekter.

Anmälningarna från elever och föräldrar blir allt fler och majoriteten av skolorna får kritik. Det visar Skolinspektionens och BEO:s statistik för förra året. Brister i det särskilda stödet och kränkningar är vanligast.

Sedan Skolinspektionen bildades 2008 har antalet anmälningar ökat med i genomsnitt 400 per år. 2013 tog myndigheten och Barn- och Elevombudet (BEO) emot 3.575 stycken, vilket var 20 procent fler än året innan.  Även besluten som riktar kritik mot huvudmannen har successivt blivit fler. Förra året var de 1.165.

De vanligaste skälen bakom anmälningarna var att barn och elever upplevde att de blivit kränkta eller att de inte fått det stöd de behöver för att nå målen. Den drabbade var en pojke i ungefär två av tre fall. Vad könsskillnaden i anmälningsstatistiken beror på vet inte Skolinspektionen.

BEO begärde skadestånd från huvudmannen för elevers räkning i 42 fall 2013. 36 av dessa barn hade fått ut belopp på mellan 5.000 och 90.000 kronor före årsskiftet.

Den sannolika förklaringen till ökade anmälningsfrekvensen är, enligt Skolinspektionen, att människor blivit mer medvetna om möjligheten att anmäla.

Även i Skolinspektionens regelbundna tillsyn av skolor och hela kommuner är det mycket vanligt att brister i det särskilda stödet upptäcks.

Under 2013 fick cirka 1.300 grund- och gymnasieskolor och 58 kommuner besök. 70 procent av grundskolorna och 80 procent av gymnasieskolorna kritiserades för att de inte ger alla elever det stöd de har rätt till för att nå målen. Det beror ofta på att åtgärdsprogrammen är undermåliga.

Cirka hälften av grundskolorna och 40 procent av gymnasieskolorna hade brister när det gäller betygssättning och bedömning. Skolinspektionens kritik handlar ofta om att skolorna inte bedömer elevernas kunskaper på ett likvärdigt sätt.

Lagstifta om maxantal i elevgrupper, skriver Feministiskt initiativs skolpolitiska talesperson.

Regeringen har tagit bort rekommendationen för barnantalet i förskole­grupperna. Det sker trots att barnpsykologer länge rapporterat om att barn mår dåligt i alltför stora grupper.

Hur kan jämställdhets- och förskoleminister Maria Arnholm försvara beslutet samtidigt som hon säger sig vilja förbättra för kvinnor och barn?

Sjukskrivningarna ökar bland kvinnor och det sker till stor del inom det kvinno­dominerade skolväsendet där allt fler upplever orimligt hög stress.

Läroplanerna och Barnkonventionen lyfter fram vikten av att se barnets behov och utvecklingsprocesser. Det är omöjligt med dagens stora grupper och nedskärning av personal. På många förskolor, skolor och fritids tillåts dessutom inte sjukvikarier ringas in. Det gäller både kommuner och friskolor, men främst de vinstdrivande skolföretagen.

För ökad likvärdighet, stärkt barnrätt och arbetsmiljö vill Feministiskt initiativ (FI) därför se ett förstatligande av skolväsendet samt att max­antalet elever per grupp och lärare fastställs i skollagen. Det ska ske i enlighet med rekommendationer från barnpsykologer och pedagogisk forskning.

Lärares kompetens måste respekteras genom att de ges högre lön och ordinationsrätt så att specialpedagoger och ­annan resurspersonal kan anställas vid behov.

Mer tid behövs för lektionsplanering och pedagogisk utveckling. Administrativ personal behövs samt fler kuratorer som kan hantera elevvården, även i förskolan.

Den psykiska ohälsan hos barn och unga har ökat — en orsak till att många hoppar av skolan — och allt bör göras för att sådana fall upptäcks i tid.

Ytterligare ett viktigt sätt att stärka elevhälsan och minska den farligt ökande rasismen, är att all personal inom skolan ges utbildning i normkritisk pedagogik för att bättre kunna hantera frågor kring allas lika värde, diskriminering och tillgänglighet. Där ingår kunskap om kritiskt tänkande, genus, antirasism, sexualitet, klass och funktion.

En av fyra skolor får underkänt när det kommer till deras modersmålsundervisning. Det visar Skolinspektionens senaste granskning av drygt 850 grundskolor som genomfördes förra året.

Många elever får antingen otillräcklig undervisning eller nekas helt att studera sitt modersmål, visar Skolinspektionens granskning av 850 grundskolor.

– Det rör alltifrån elever som inte får undervisning till att det saknas lärare, säger Tommy Lagergren, avdelningschef vid Skolinspektionen.
– Ett problem är också att skolans ledning inte tar helhetsansvar för undervisningen. Det är allvarligt när elever inte får det som de har rätt till, för modersmålsundervisningen är en viktig framgångsfaktor för att lyckas i andra ämnen.

Undervisningen har dragits med brister i många år, och enligt siffror från Skolverketär det bara runt hälften av alla elever som är berättigade att läsa sitt modersmål i grundskolan som faktiskt gör det.

Lärarnas riksförbunds förra ordförande Metta Fjelkner får uppdraget att utreda hur ordningen i skolan ska kunna bli bättre. — Totalt sett så har vi stora ordningsproblem i Sverige, säger utbildningsminister Jan Björklund.

[uppdaterad 2014-02-25 kl 15:30]

Regeringen tillsätter en utredning för att göra svenska klassrum lugnare så alla elever får en möjlighet att fokusera på studierna. Utredare blir Metta Fjelkner, före detta ordförande för Lärarnas riksförbund.

Enligt Jan Björklund (FP) ska utredaren titta på både grundskolan och gymnasiet.

— Ordningsproblemen yttrar sig allra mest på högstadiet och gymnasiet, men det finns också en uppfattning om att det sker en förskjutning nedåt, säger Björklund.

— Totalt sett så har vi stora ordningsproblem i Sverige.

Björklund betonade på tisdagens presskonferens att ordningsproblemen är kopplade till attityder bland föräldrar, rektorer och andra i vuxensamhället.

— Lärare kommer aldrig ensamma att åstadkomma förändring. Om en lärare tar tag i en ordningssituation är det alldeles för ofta, upplever jag, som föräldrarna tar elevens parti. I stället för att vara tacksamma för att läraren hör av sig och berättar att Kalle gjort detta och detta skäller föräldrarna på läraren, säger Björklund.

Han pekade också på vikten av att rektorer står bakom sina lärare.

— En del rektorer kanske är rädda för att skolan ska få dåligt rykte och hamna i tidningen, och stöttar inte sina lärare.

Sveriges Elevkårer tycker att Björklund ger en för ensidig bild. Det finns elever som har attitydproblem och det finns skolor med ordningsproblem, men det är inte dåligt arbetsklimat på alla skolor, säger Mattias Hallberg, ordförande i Sveriges Elevkårer.

— Där det inte fungerar beror det ofta på ledarskapet, alltså rektorn.

Han påpekar att dåligt planerade scheman, långa förflyttningar mellan lektionerna, överfulla klassrum och dålig ventilation också kan förklara en del av de sena ankomsterna och ordningsproblemen.

— Vi vet att ledarskapet och arbetsmiljön är avgörande och det kan det offentliga påverka. Så man bör fortsätta att stärka ledarskapet och förbättra den fysiska arbetsmiljön.

Socialdemokraterna skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan håller i sak med Björklund: Det behövs mer ordning och reda i skolan.

— Men det kräver handlingskraft, inte fler utredningar. Det som behövs är att få ned elevgruppernas storlek så att lärarna har tid att ta sig an eleverna. Vi behöver också satsningar på elevhälsan, säger Baylan.

Bakgrunden till utredningenär resultatet av den senaste Pisaundersökningen: Klassrumsklimatet är sämre i Sverige än i OECD som helhet. Klassrumsklimatet bedöms utifrån elevernas uppgifter om elever som stör, hur stökigt det är och hur lång tid det tar innan läraren kan sätta i gång med lektionen. Även rektorerna bedömer att elevernas uppträdande är ett problem.

Även Skolverket och Skolinspektionen har konstaterat att det brister i studieron på många skolor.

Lärarnas riksförbund välkomnar utredningen.

— Senaste Pisa-studien har tydligt visat att det krävs insatser för att förbättra arbetsmiljön i skolan. En grundförutsättning för att vända de negativa kunskapsresultaten är att eleverna ges faktiska möjligheter att fokusera på undervisningen.  Jag välkomnar därför initiativet att tillsätta utredningen, säger ordförande Bo Jansson.

I podcasten "Sfi-podden" handlar varje avsnitt om en av sfi-lärarens Anna Kajermans elever. — Vi får höra hur de här personerna upplever sina första dagar och månader i Sverige och hur de bemöts. Hur det är att lämna sitt land och ibland sorgen och svårigheten i det. Det skulle passa bra även på högstadiet och gymnasiet, säger Anna Kajerman.

Vi är det bortglömda Tibet, berättar ­Nadia Abdurachman om sin hemtrakt Uigurien i nordvästra Kina. Som minoritetsbefolkning är det svårt att få ett pass i Kina, men Nadia lyckades och for till Japan för att studera. Men hon fick ge upp sin passion, dansen. Så småningom tog kärleken henne till Sverige.

Hennes livshistoria berättas i den nya podcasten »Sfi-podden« som produceras av Folkuniversitetet i Malmö. Varje avsnitt handlar om en av eleverna och dennes liv.

— Vi ville lära oss podcasttekniken och tycker att livshistorier är intressanta att lyssna på och passar som hörförståelse, säger sfi-läraren Anna Kajerman.

De som spelat in sina livshistorier är Anna Kajermans före detta elever.

— Vi valde elever som klarar av språket så bra att det blir så lyssnarvänligt som möjligt. Alla som blev tillfrågade tackade ja. De tycker att de har utvecklats språkligt genom arbetet med podcasten och fått fin uppmärksamhet.

Till programmen finns ett studiematerial med ordlista och frågor för sfi-elever. Anna Kajerman hoppas att även andra ska ha glädje av podcasten.

— Vi får höra hur de här personerna upplever sina första dagar och månader i Sverige och hur de bemöts. Hur det är att lämna sitt land och ibland sorgen och svårigheten i det. Det skulle passa bra även på högstadiet och gymnasiet, säger hon.

Sju avsnitt har spelats in och läggs ut en gång i månaden.

… matematiklärare på Herrgårdsskolan i Göteborg och en av årets mottagare av Kungliga Vetenskapsakademiens lärarpris, Ingvar Lindqvistprisen.

Du får utmärkelsen för att du med stor skicklighet leder elevernas kunskapsutveckling i matematik med din ”variationsrika, mångsidiga och rika panel av undervisningsmetoder.”

Vilken är din bästa metod?
— Konsten att ställa den rätta frågan. I matematiken ger man ofta ett exempel som eleven ska härma och sen är det som om man kan det. Jag vill gå bakvägen och få eleverna att uppleva att det är de själva som kommer på att 3 gånger 5 blir samma som 5 gånger 3. Sen kan jag berätta att det heter kommutativa lagen.

Vad är din drivkraft?
— Det är såå roligt. Det är roligt att hitta varje individs sätt att förstå saker. Att man lyckas ställa den rätta frågan till alla elever fast det inte är samma fråga. Och att klura på hur man kommer runt begrepp och lagar inom olika matematikområden. 

Du har börjat utveckla matteappar. Vad är det som lockar med det?
— Att sprida god matematikdidaktik. Att få elever att lära sig på ett roligt och bra sätt. Och att man även där får med förståelsen.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill ge alla lärare och förskollärare möjlighet att delta i utbildningssatsningen Läslyftet. Fler specialpedagoger och ett nytt mål för läsförmågan i årskurs 1 är två andra punkter som S och MP tror ska lyfta elevers läsförmåga.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har enats om en strategi för att höja elevernas läsförmåga. Bakgrunden är PISA-rapporter om att svenska elevers läsförmåga rasar.

– Läsförmågan är A och O. Har du den klarar du utbildningen på ett helt annat sätt och kan komma stark ut i vuxenlivet. Den är också oerhört viktig för demokratin. Nu behöver vi gå på offensiven med detta, säger Stefan Löfven till Dagens Nyheter.

Bland annat vill S och MP bredda den pågående utbildningssatsningen Läslyftet. Till skillnad från regeringen vill S och MP att Läslyftet ska inkludera även lärare i andra ämnen än svenska samt förskollärare och barnskötare. Ska elevernas läsförståelse förbättras måste hela skolan och alla lärare inom alla ämnen jobba med språkutvecklande arbetssätt, anser S och MP.

Hur mycket pengar partierna vill satsa är ännu okänt. Det är oklart om fortbildingen ska ske på betald arbetstid eller fritiden. Miljöpartiets åsikt är dock att kompetensutveckling inte ska vara beroende av lärarens möjlighet att förkovra sig på sin fritid.

Rektorer som inte tar tillräckligt ansvar för betygssättningen. Lärare som använder de nationella proven på ett felaktigt sätt. De 23 skolor där avvikelserna mellan elevers resultat på nationella prov och motsvarande betyg är som störst får hård kritik av Skolinspektionen.

Skolinspektionen har på uppdrag av regeringen djupgranskat de 23 skolor där avvikelserna är som störst mellan elevers resultat på nationella prov och motsvarande betyg liksom mellan skolans ursprungsrättning och Skolinspektionens omrättning.

Såväl skolledning som lärare i de granskade skolorna får kritik.

Rektorerna saknar ofta kunskaper om hur lärarna arbetar med betyg och bedömning. De tar inte heller ansvar för skolans gemensamma arbete med analys och utvärdering i tillräcklig utsträckning. Exempelvis görs i 13 av skolorna ingen systematisk uppföljning och analys på skolnivå av relationen mellan resultat på nationella prov och betyg.

Enligt Skolverkets allmänna råd har rektor ett ansvar för att organisera ett sådant arbete.  

Lärarna använderinte resultaten på de nationella proven för att säkerställa en likvärdig betygssättning i tillräcklig grad. Likvärdighet handlar här bland annat om att elevernas kunskaper ska bedömas utifrån samma måttstock, det vill säga de nationella kunskapskraven. Samma kunskaper ska ge samma betyg oavsett skola, lärare, kommun eller huvudman.

För att kunna säkerställa en likvärdig bedömning krävs att det finns en kännedom om de samlade resultaten på grupp- klass- och skolnivå. Det gäller såväl resultat på nationella prov som betygssättningen. Det krävs också att läraren känner till den egna skolan resultat i förhållande till andra skolor. Här brister det på de utvalda skolor, enlig Skolinspektionen.

Störst avvikelser finns i matematikämnet. Och det nästan uteslutande i riktningen att ämnesbetyget blir högre än provbetyget.

— Samtidigt ser vi i den här granskningen att hur lärarna resonerar kring betygssättning inte skiljer sig så mycket åt mellan matematik, engelska och svenska, säger Peter Ekborg, biträdande generaldirektör på Skolinspektionen.

Det betyder att avvikelserna borde se ungefär lika ut oavsett ämne. Men matematikämnet visar genomgående upp störst avvikelse på de 23 utvalda skolorna.

Matematiken sticker även ut på samma sätt när man tittar totalt på nationell nivå. Vad det kan bero på vet man inte.

— Något skumt är det, men exakt vad är svårt att sätt fingret på, säger Peter Ekborg.

För varje granskad skola har Skolinspektionen fattat ett beslut där man identifierat vissa utvecklingsområden. Skolorna ska återkomma till inspektionen under våren med en redovisning av vilka åtgärder man vidtagit eller planerar att vidta utifrån kritiken.

Kommentarer Utredningen om kommunaliseringens effekter väcker reaktioner.

Lärarförbundet
Utredningen visar att staten slarvade igenom kommunaliseringsreformen precis som den senare gjorde med legitimationsreformen.

— Det här visar tydligt att det vore helt fel att utsätta skolan för fler stora reformer, säger Lärarförbundets ord­förande Eva-Lis Sirén med ­udden riktad mot dem som förespråkar ett återförstat­ligande.

Lärarnas riksförbund
Utredningen borde få kommunerna att inse att deras tid som skolans huvudman är slut och att staten måste ta över. De som hävdar att skolan inte klarar en sådan omorganisation har fel, hävdar Bo Jansson, ordförande i Lärarnas riksförbund.

— Det blir en ombildning för byråkrater — inte för lärare och elever. I klassrummet blir reformen inte krånglig eller svår att genomföra.

Moderaterna
Staten tog för lite ansvar när kommunerna blev huvudmän för skolan på 1990-talet. Moderaternas skolpolitiske talesman Tomas Tobé delar utredningen slutsatser i den delen.

— Vägen framåt tycker jag inte ska handla om politiskt käbbel om det är staten eller kommunen som ska ansvara. Vi ska ta det ansvaret gemensamt, säger Tobé till dn.se.

Socialdemokraterna
Partiet är kritiskt till att utredaren inte fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra skolan. Utredningens syfte verkar i stället ha varit att ta fokus från regeringens misslyckade skolpolitik och lägga skulden på kommunaliseringen. Ett rent beställningsjobb från Jan Björklund, misstänker Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson.

— Jag är rädd att han beställer en utredning för att skylla ifrån sig misslyckandet. För normalt sett ska en sådan här utredning lägga fram konstruktiva förslag, säger Baylan till TT.

Folkpartiet
Partiledaren Jan Björklund delar utredningens slutsats att de borgerliga partierna bidrog till kommunaliseringen misslyckades.

— Ja, så var det. Ansvaret för denna reform är jämnt fördelad mellan regeringarna på 1990-talet, säger han till TT.

— Dessutom har kommunerna misshandlat sin arbetsgivarroll och läraryrkets status har sjunkit kraftigt.

SKL
Utredningen skyller för mycket av problemen i skolan på kommunaliseringen. Den missar andra reformer som genomfördes samtidigt, som införandet av målstyrda läroplaner och ett nytt betygssystem.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) hävdar att problemet med läraryrkets sjunkande status uppstod långt innan kommunaliseringen och att lärarnas löneutveckling halkade efter redan då staten satte lönerna.

Två av tre skolledare har fått allt mindre tid för det pedagogiska ledarskapet. Det visar en ny rapport från Lärarförbundet.

Gabriella Pierrou Nyström, rektor och förskolechef på Fisksätraskolan i Nacka, har jobbat som rektor och förskolechef i sex år. Hon har hela tiden haft svårt att få tid för det pedagogiska uppdraget.

— Jag hade som idé när jag började som skolledare att vara ute mycket i verksamheten men jag har inte hunnit vara så bra som jag har önskat, säger hon.

Vad får det för konsekvenser?
— Att vi inte når den kvalitet vi önskar. Medarbetarna känner sig inte framgångsrika i sitt uppdrag och vi når inte alltid kunskapsmålen.

Undersökningen visar att skolledarna framför allt tyngs av fler administrativa uppdrag. Den största förändringen är att fler arbetsuppgifter flyttas från huvudmannen — kommun eller fristående skola — till enskilda skolor och förskolor. Det kan handla om allt från fastighetsfrågor till personalärenden och kvalitetsundersökningar som ska fyllas i och följas upp.

Även genomförande av regeringens reformer, som lärarlegitimationen och och ny läroplan, tar mycket tid i anspråk, enligt rapporten.

— Det är en jättebelastning, säger Gabriella Pierrou Nyström.

Lärarförbundet kräver nu att regeringen, kommuner och friskolor agerar.

— Den här undersökningen visar att skolledarna har en lika tuff situation som lärarna, säger Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet, till TT.

Förbundet vill att regeringen snarast tillsätter den utredning av skolledares arbetssituation som regeringen aviserade i senaste budgetpropositionen. Ett krav är att varje reform och nytt uppdrag från staten och huvudmannen ska matchas med resurser i tid och pengar.