En ny sajt som ska underlätta skolvalet vilseleder, enligt forskare.

För att hjälpa familjerna i det fria skolvalet har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Friskolornas Riksförbund och Svenskt Näringsliv tagit fram sajten grund­skolekvalitet.se, som lanserades i slutet av förra året.

Här finns offentliga data om Sveriges alla grundskolor samlade. Det handlar till exempel om hur många elever som når målen i samtliga ämnen, elevernas resultat på nationella ämnesprov och det genomsnittliga meritvärdet (slutbetyg i årskurs 9).

Enligt initiativtagarna har elever och föräldrar hittills i hög grad fått förlita sig på hörsägen och skolors egen marknadsföring när de ska välja skola. Webbplatsen ska göra det lättare att jämföra olika skolors kvalitet, är tanken.

Men sajten får kritik från nationalekonomen Jonas Vlachos vid Institutet för ­näringslivsforskning som bland annat forskar om skolsystems effektivitet.

— Den överlägset viktigaste faktorn som styr en skolas resultat är vilken bakgrund eleverna har som går där. Därför säger grundskolekvali­tet.se inte särskilt mycket om hur bra exempelvis under­visningen är vid en viss skola, säger han.

Han påpekar att de skolor som är hårda i rättningen av nationella prov och i betygsättningen missgynnas i en sådan här jämförelse, medan skolor som är generösa med rättning och med betyg gynnas.

Sajten kan därför leda till att skolor som gör ett bra arbete, men har många studiesvaga elever, väljs bort av föräldrar och elever, anser han.

Per-Arne Andersson, direk­tör vid avdelningen för lärande och arbetsmarknad på SKL, avvisar kritiken.

— Elevsammansättningen har en viktig påverkan på resultaten, men är inte den absolut viktigaste faktorn. Andra faktorer, som kvaliteten på undervisningen, har större påverkan, säger han.

Han förklarar också att en jämförelsesajt måste ha en begränsad mängd information för att kännas lättillgänglig för allmänheten.

— Vi anser att det är bättre att föräldrar och elever får tillgång till den information som finns gömd i olika databaser än ingen information alls.

Sajten ska nu utvecklas med ytterligare information för att bli mer rättvisande. Det handlar till exempel om hur nöjda elever och föräldrar är med undervisning, studiero och faktorer som tar hänsyn till elevernas bakgrund.

Konkurrens mellan skolor tycks inte öka andelen elever som får högre betyg än resultaten på de ­nationella proven.

Regeringen föreslår nya självständiga mål och tydligare uppföljning inom folkbildningen.

Folkhögskolan bör erkännas som en egen utbildningsform, anser regeringen, som idag lägger en proposition med flera förslag inom folkutbildningsområdet.

Ingela Zetterberg är förbundsordförande för Svenska folkhögskolans lärarförbund, SFHL, som har ett nära samarbete med Lärarförbundet. Hon välkomnar att folkbildningen och det livslånga lärandet på det här viset ges en plats i den totala utbildningssfären.

– Jag ser folkhögskolan som en egen skolform, oavsett skrivning. Nu förtydligas det så att den inte blandas ihop med övriga vuxenutbildningen, och det tycker jag är bra, säger hon.

Men förslaget innebär inte att folkhögskolan ska bli en egen skolform. Den fortsätter att stå utanför skollagen. I stället vill regeringen se över hur de kan tydliggöra folkhögskolans särart som utbildningsform.

Ingela Zetterberg tror att medlemmarna kommer känna sig stärkta av förslaget och att det blir lättare att nå ut med folkbildningens verksamhet. Men verksamheten får inte regleras, säger hon.

– Vi vill vara fria att göra som vi vill, även om folkhögskolan är bunden av vissa behörighetsbestämmelser.

Idag är vuxenutbildningens mål det som vägleder folkbildningspolitiken. I propositionen ”Allas kunskap – allas bildning” föreslås ett självständigt mål för folkbildningen: ”Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället”.

– Jag är glad att folkbildningspolitiken nu får ett mål som speglar folkbildningens särart. Det handlar om både kunskap och bildning och om både människans egen utveckling och hennes engagemang i samhället. Och det betonar att bildningsresan görs av deltagarna tillsammans, säger biträdande utbildningsminister Maria Arnholm i en kommentar.

Regeringen betonar folkbildningens viktiga roll i samhället. Det införs också en tydligare utvärdering av verksamheten, knuten till statsbidraget. Statskontoret får i uppdrag att hålla samman utvärderingen med underlag från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering samt Myndigheten för kulturanalys.

Idag utvärderas verksamheten av Folkbildningsrådet, som också är det organ som fördelar statsbidraget. Ingela Zetterberg välkomnar en oberoende utvärdering.

– Det kan ge en större bekräftelse på att det vi gör är bra, säger hon.

Regeringen vill mer än fördubbla antalet platser till speciallärarutbildningen. De som tar examen ska dessutom få en examensgåva på 50 000 kronor. – Äntligen inser man situationens allvar men vad som egentligen behövs är riktigt rejäla lönehöjningar, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Behovet av fler speciallärare och specialpedagoger är mycket stort. De närmaste åren behövs närmare 1 200 anställas, men söktrycket till de 900 utbildningsplatserna är lågt och endast omkring 500 studenter tar examen varje år.

Nu aviserar regeringen en fördubbling av antalet utbildningsplatser, vilket Lärarförbundet har krävt, och att ytterligare 3 000 speciallärare och specialpedagoger utbildas under en femårsperiod.

– Att lägga ner speciallärarutbildningen var ett stort misstag av socialdemokraterna. Vi har återinfört utbildningen och gör nu en rejäl satsning för att få fler som hjälper de elever som behöver mest stöd, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Som ett ekonomiskt incitament att få fler att söka sig till utbildningarna vill regeringen också införa en skattefri examenspremie på 50 000 kronor för den som avlägger en speciallärar- eller specialpedagogexamen.

Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan tror inte att satsningen räcker till för att lösa problemet. 

– Staten måste öronmärka pengar för att även anställa fler specialpedagoger, inte bara utbilda, säger han till Ekot.

Även Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin tycker att satsningen är otillräcklig.

– Visa för den som kan tänka sig att plugga till speciallärare att du kommer bli värderad under hela din lärargärning, du kommer få högre lön när du genomfört utbildningen och du ska inte behöva bekosta din utbildning själv, säger han till Ekot.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén tror att examenspremien bara kommer att locka marginellt.

– Det verkar vara lite panikrekrytering för att öka antalet sökande. Ska man som vuxen – på egen bekostnad – plugga i ytterligare ett och ett halvt år, då krävs det en riktigt rejäl lönehöjning för att det ska verka lockande, säger hon.

Enligt Eva-Lis Sirénär behovet av specialpedagogisk kompetens skriande stort. Exempelvis omfattades mer än var femte pojke i årskurs 9 av ett åtgärdsprogram förra året. I en färsk rapport från förbundet svarar nio av tio lärare att kvaliteten ökar när en speciallärare eller specialpedagog deltar i arbetet. Samtidigt uppger hälften av de tillfrågade att eleverna sällan eller aldrig får det stödet i tillräcklig utsträckning.

Förra läsåret började 504 studenter på speciallärarprogrammet, vilket är en ökning med 23 procent jämfört med föregående år. Samtidigt minskade antalet nybörjare mot specialpedagogexamen med 7 procent till knappt 440.

Premien på 50 000 kronor riktar sig till de som påbörjar sina studier till speciallärare eller specialpedagog efter den 1 juli i år.

Andelen svensktalande var det viktigaste när hon valde bort skolan i Jordbro

En ny sajt som ska underlätta skolvalet vilseleder, enligt forskare.

För att hjälpa familjerna i det fria skolvalet har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Friskolornas Riksförbund och Svenskt Näringsliv tagit fram sajten grund­skolekvalitet.se, som lanserades i slutet av förra året.

Här finns offentliga data om Sveriges alla grundskolor samlade. Det handlar till exempel om hur många elever som når målen i samtliga ämnen, elevernas resultat på nationella ämnesprov och det genomsnittliga meritvärdet (slutbetyg i årskurs 9).

Enligt initiativtagarna har elever och föräldrar hittills i hög grad fått förlita sig på hörsägen och skolors egen marknadsföring när de ska välja skola. Webbplatsen ska göra det lättare att jämföra olika skolors kvalitet, är tanken.

Men sajten får kritik från nationalekonomen Jonas Vlachos vid Institutet för ­näringslivsforskning som bland annat forskar om skolsystems effektivitet.

— Den överlägset viktigaste faktorn som styr en skolas resultat är vilken bakgrund eleverna har som går där. Därför säger grundskolekvali­tet.se inte särskilt mycket om hur bra exempelvis under­visningen är vid en viss skola, säger han.

Han påpekar att de skolor som är hårda i rättningen av nationella prov och i betygsättningen missgynnas i en sådan här jämförelse, medan skolor som är generösa med rättning och med betyg gynnas.

Sajten kan därför leda till att skolor som gör ett bra arbete, men har många studiesvaga elever, väljs bort av föräldrar och elever, anser han.

Per-Arne Andersson, direk­tör vid avdelningen för lärande och arbetsmarknad på SKL, avvisar kritiken.

— Elevsammansättningen har en viktig påverkan på resultaten, men är inte den absolut viktigaste faktorn. Andra faktorer, som kvaliteten på undervisningen, har större påverkan, säger han.

Han förklarar också att en jämförelsesajt måste ha en begränsad mängd information för att kännas lättillgänglig för allmänheten.

— Vi anser att det är bättre att föräldrar och elever får tillgång till den information som finns gömd i olika databaser än ingen information alls.

Sajten ska nu utvecklas med ytterligare information för att bli mer rättvisande. Det handlar till exempel om hur nöjda elever och föräldrar är med undervisning, studiero och faktorer som tar hänsyn till elevernas bakgrund.

De fyra resurscentrum för naturvetenskapliga ämnen som tidigare hotades av nedläggning blir kvar. Det har regeringen beslutat efter ett upprop mot beslutet i Lärarnas tidning.

De fyra nationella resurscentrum som nu bevaras är Centrum för tekniken i skolan vid Linköpings universitet, Kemilärarnas resurscentrum vid Stockholms universitet, Nationellt resurscentrum för fysik vid Lunds universitet och Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik vid Uppsala universitet.

Regeringen och Skolverket ville lägga ned dessa för att finansiera det nya ämnesdidaktiska centret för naturvetenskap och teknik vid Linköpings universitet.

Förslaget väckte kraftig kritik och 12 forskare i naturvetenskapliga ämnen skrev i december ett upprop mot nedläggningen i Lärarnas tidning.

Protesterna fick effekt. Regeringen har nu beslutat att de fyra resurscentren blir kvar och har beviljat dem lika mycket medel som förra året.

– Regeringens bedömning har varit att vi ska titta på detta i flera steg. Det viktiga har varit att få till en samordningsfunktion, som nu hamnar i Linköping, säger Peter Honeth, statssekreterare hos utbildningsminister Jan Björklund.

En av undertecknarna av debattartikeln i Lärarnas tidning var Bo-Anders Jönsson, prodekanus och professor i medicinsk strålningsfysik vid Lunds universitet. Han är nöjd över att regeringen nu backar.

– Ett viktigt och bra beslut. Det betyder jättemycket för lärarna att denna praktiknära verksamhet bevaras, säger han.

Lärarförbundet är starkt kritiskt till regeringens nya plattform för biståndspolitik. I sitt remissvar skriver förbundet att det är “uppseendeväckande” och ”anmärkningsvärt” att utbildning har fått en så pass undanskymd roll.

– Utbildning är en mänsklig rättighet. Om skrivelsen läggs fram med befintliga prioriteringar bör detta starka politiska ställningstagande, och historiska kursändring av svensk politik, särskilt motiveras av regeringen, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

I regeringens förslag nämns utbildning i endast ett av de sex biståndspolitiska delmålen – det som handlar om ekonomisk tillväxt. Enligt Lärarförbundet signalerar det mycket låga ambitioner, genom att utbildning främst ses som en funktion för att möta arbetsmarknadens behov.  

I stället vill Lärarförbundet att utbildning blir ett eget delmål och att regeringen lyfter fram utbildning som en mänsklig rättighet och en förutsättning för att höja levnadsstandarden för såväl enskilda individer som för hela nationer.

– Skola är den viktigaste frågan i det svenska valet. Det är förvånande att samma politiska partier som tävlar om utrymmet i den nationella politiska debatten när det gäller skola och utbildning samtidigt tänker ställa sig bakom en plattform för svensk biståndspolitik där utbildning har en mycket marginaliserad roll, säger Eva-Lis Sirén.

Regeringen ska presentera en bearbetad version av förslaget den 19 mars.
 

Förskolan Sjöglimten i Hornstull i Stockholm har fått stänga efter ett beslut i utbildningsnämnden den 27 februari. Bristerna var så stora att det var en omedelbar fara för barnen.

Bland annat fick stadens inspektör själv gripa in i en trafiksituation för att barnen säkert skulle komma över gatan när hen besökte skolan. Andra brister som uppdagades var att barn lämnats ensamma i höga stolar, inte fått tröst och inte fått blöjorna bytta på hela dagen.

– Det handlade om en omedelbar fara för barnen. Därför valde vi att stänga förskolan, säger Stefan Larsson Lindmark, chef för förskolesamordningen på utbildningsförvaltningen, till tidningen Mitt i.

I en brukarundersökning 2013 angav åtta procent av föräldrarna att deras barn inte kände sig trygga på förskolan. Snittet för stadsdelen var tre procent. 33 procent angav att deras barns tankar och idéer inte togs till vara, jämfört med 4 procent i snitt.

Förskolan drivs av företaget Lära & GG AB. VD:n Gunilla Glatz meddelar till Mitt i att det funnits och finns brister som ständigt åtgärdas.

Förskolan har haft en stor omsättning på barn. Till hösten ska det trettiotal barn som idag går på förskolan få nya förskoleplatser. För att lösa det akuta behovet kommer en tillfällig förskola kommer öppnas till veckan.

Läraren som knuffade en elev dömdes för misshandel i hovrätten men slapp disciplinpåföljd i Lärarnas ansvarsnämnd. Nu går Skolinspektionen vidare till kammarrätten för att få honom varnad.

Det var under en fotbollsturnering som läraren knuffade en elev så att eleven trillade baklänges in ett fotbollsmål. Enligt samstämmiga vittnesuppgifter hade händelsen föregåtts av att eleven uppträtt aggressivt och respektlöst mot domare, andra spelare och publik. Trots upprepade tillsägelser ändrade eleven inte sitt beteende och vägrade dessutom att gå därifrån.

Händelsen ledde till två parallella rättsprocesser mot läraren. Han blev åtalad i tingsrätten för att ha misshandlat eleven och Skolinspektionen anmälde honom till Lärarnas ansvarsnämnd och yrkade på varning. Läraren friades i både tingsrätten och i Lärarnas ansvarsnämnd. Men åklagaren och Skolinspektionen överklagade till högre instans.

I början av februari kom hovrättsdomen som gav åklagaren rätt. Hovrättens ledamöter var inte eniga men majoriteten ansåg att läraren gjort sig skyldig till misshandel. Skolinspektionen fick däremot avslag i förvaltningsrätten några dagar senare. Förvaltningsrätten gick på samma linje som Lärarnas ansvarsnämnd och det blev ingen varning för läraren.

Marie Axelsson på Skolinspektionen tror inte att förvaltningsrätten kände till att läraren hade dömts för misshandel i hovrätten. När myndigheten nu överklagar till kammarrätten och åter yrkar på varning för läraren så har myndigheten bifogat hovrättens fällande dom.

– Att mannen är fälld för misshandel måste ändå ha någon betydelse, säger Marie Axelsson.

Kirsi Piispanenär förbundsjurist på Lärarförbundet och ombud för läraren. Hon håller inte alls med.

–  Misshandelsdomen har ingen betydelse. Skolinspektionen har inte anmält läraren på den grunden att han begått brott i samband med sin yrkesutövning. Det som ska prövas är om han har visat sig mindre lämplig att bedriva undervisning som språklärare. Domen har inte heller vunnit laga kraft.

Men läraren tog till våld mot en elev i en pressad situation. Kan inte det påverka hans förtroende som språklärare?

– Man måste ta hänsyn till sammanhanget. Det här hände under en väldigt stökig idrottsdag där läraren agerade för att situationen inte skulle urarta. Jag tycker inte att hovrätten har svarat på frågan om våldet var befogat.

Just det faktum att läraren knuffade eleven utanför sin ämnesundervisning var ett förhållande som Lärarnas ansvarsnämnd och förvaltningsrätten tog hänsyn till när läraren friades. Marie Axelson på Skolinspektionen är kritisk till det.

– Vi har en lagstiftning som talar om nolltolerans mot kränkningar i skolan. Ansvarsnämnden och förvaltningsrätten snävar in utrymmet för varning på ett sätt som inte är förenligt med lagstiftningen, anser hon.

Kirsi Piispanen på Lärarförbundet håller inte med.

– Ansvarsnämnden och förvaltningsrätten gör en bedömning av samtliga omständigheter helt i linje med vad som sägs i lagens förarbeten.

Läraren har överklagat hovrättens dom om misshandel till Högsta domstolen.

Regeringen vill satsa på ett förskolepaket under de kommande fyra åren. Satsningarna omfattar såväl utbildning som insatser för att få mer personal i barngrupperna.

Regeringens ambitionär att förskollärarutbildningen, som förra läsåret hade 3.300 nybörjarstudenter, ska ökas med 800 platser. Det innebär en studentökning med närmare 25 procent.

— Vill vi se fortsatta kvalitetssatsningar inom förskolan måste vi utbilda fler förskollärare, säger förskoleminister Maria Arnholm (FP).

Utbildningsplatserna beräknas kosta 325 miljoner kronor fullt utbyggda och då är kostnader för studiemedel inräknade. Pengarna till utbyggnaden kommer att skjutas till med start från nästa år till lärosätena.

En annan åtgärd i paketet blir att försöka förbättra personaltätheten på förskolornas barnavdelningar. Inte minst för de små barnen.

Kommunerna får dela på 125 miljoner kronor årligen i tre år fram till år 2017.

För att styra att pengarna riktas särskilt till åtgärder för de yngsta barnen så kommer kommunerna, tillsammans med sin ansökan, att få bifoga en plan till Skolverket. I den ska de redovisa hur de säkerställer att avdelningarna för de yngsta barnen har en lämplig storlek.

Jeanette Kennerfalkär förskolechef på förskolan Trollet i Kalmar och ledamot i Lärarförbundets förskolenämnd:

— Jag anser att det är bra att regeringen nu satsar och lägger fokus på förskolan, som är en viktig första del i skolsystemet. Däremot tror jag inte att satsningarna är tillräckliga, säger hon.

Skolinspektionen kommer också att få 25 miljoner kronor mellan åren 2015 och 2017 för att granska förskolorna med stickprov vid tillsynen av kommunerna. Pengarna ska även räcka till särskilda granskningar där inspektionen tittar på förskolornas personaltäthet, barngruppers storlekar och barngruppernas sammansättning.

Maria Arnholm räknar med att Skolinspektionen därmed kan vässa sin tillsynsverksamhet.

Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, tycker att det är små steg i rätt riktning men att det krävs betydligt större satsningar. Hon anser att det är obegripligt att regeringen i december valde att ta bort de normer som fanns för barngruppernas storlekar på förskolorna i ett läge när gruppernas storlek ökade.

— Det krävs nu riktlinjer för barngruppernas storlekar från regeringen, säger hon.

Regeringen har tidigare gjort ett par riktade utbildningsinsatser för att öka förskolepersonalens kompetens. Men skolinspektionen kvalitetsgranskningar visar att det inte varit tillräckligt. Därför förlänger regeringen förskolelyftet och satsar 35 miljoner kronor årligen under tre år med start år 2015 samt ytterligare 25 miljoner år 2018. I det förskolelyft som avslutas i år har regeringen satsat 40,5 miljoner årligen.

Även förskolechefernas pedagogiska ledarskap ska stärkas genom ett utbildningslyft som beräknas kosta 15 miljoner kronor årligen under tre år.

Med den akuta brist som råder på förskollärare så konstaterar Eva-Lis Sirén att åtgärden att öka platserna och förlänga förskolelyftet är nödvändig.

— Men det räcker inte. Villkoren måste förändras för de studerande. Det är i dag alltför stora skillnader mellan kommunerna vad som gäller, säger hon.

Hela systemet för antagning till högskolan är snårigt och orättvist och måste göras om från grunden, hävdar forskare i en ny rapport. Forskarna vill avskaffa meritpoängen och införa en åldersgräns för högskoleprovet.

Antagen eller bortsållad – skillnaden kan vara livsavgörande. Därför måste antagningsreglerna vara tydliga och stabila. Men vid det här laget liknar systemet mest ett illa sytt lapptäcke, enligt Christina Cliffordson, professor i pedagogik:

– Till och med studievägledarna har uppenbara problem att lotsa eleverna.

Hon är en av författarna av en ny forskningsrapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) som presenteras i dag. Rapporten lyfter fram grava brister med både betyg och antagningssystem. Forskarnas förslag, som kan väcka liv i debatten, är dels att införa ett slags nationellt Pisaprov i skolan, dels att riva upp det nuvarande urvalssystemet till högskolan. Det senare betyder inte minst att avskaffa meritpoängen, de extrapoäng elever får för vissa gymnasiekurser.

Problemet är att de värdefulla poängen är relativt lättförtjänta, då det räcker med att få bara godkänt. I konkurrensen om en högskoleplats betalar sig alltså taktik mer än flit. Dessutom har reglerna för meritpoäng justerats flera gånger, så olika regler gäller för olika årskullar.

– Förlorarna är de resurssvaga, de som inte har några i sin omgivning som kan ge tydliga råd, säger Christina Cliffordson.

Forskarna föreslår också att andelen studieplatser som ges via högskoleprovet bantas kraftigt.

– Provet har nästan blivit ett obligatorium i stället för en andra chans som det var tänkt från början. Därför skulle man inte få skriva provet så länge man går i gymnasieskolan, säger Christina Cliffordson.

Rapportförfattarna vill alltså att betygen ska få en större roll i högskoleurvalet, därför att de trots sina brister säger mer om en persons studiekapacitet än vad högskoleprovet gör. Men det är nödvändigt att staga upp betygssystemet, understryker de och föreslår försök med rullande kunskapskontroller i ett par ämnen.

– Vi borde skaffa ett nationellt system där vi kan mäta kunskaper över tid, säger Christina Cliffordson.

– När det gäller mer högskoleplatser på betyg och färre på högskoleprov, så är det en diskussion som tål att föras, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Han tror dock inte på förslaget att ta bort systemet med meritpoäng utan pekar på att det lett till en kraftig ökning av elever som väljer matematik och språkkurser i gymnasiet, vilket i sin tur gjort ingenjörsutbildningen mer attraktiv.

– Men det är rätt att meritpoängen gjort antagningssystemet något mer komplext, säger Björklund.

Ett förslag i samma riktning är att vänta redan i morgon. Då presenterar regeringens utredare Per Thullberg sitt slutbetänkade om vilka mätningar som behövs för att få bättre koll på elevernas kunskapsutveckling.

Regeringen presenterar på tisdagen den enskilt största satsningen i vårbudgeten, kallad ”lågstadielyftet”. Totalt ska 2,3 miljarder kronor per år gå till mindre klasser, fler speciallärare och fler lågstadielärare, skriver Dagens Nyheter.

Nästan hela summan är ett permanent statsbidrag till kommunerna.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) uppger att pengarna kan minska elevantalet i varje svensk lågstadieklass med som mest fem elever.

Socialdemokraterna har tidigare också föreslagit mindre klasser. Men Centerledaren Annie Lööf förnekar att Alliansen kopierar S.

– Nej, det gör vi inte. De föreslår inte en utbyggnad av lågstadielärarutbildning. För att vi ska kunna få till klasser med hög kvalitet och för att fler unga elever ska möta fler duktiga lärare så krävs det fler utbildade lågstadielärare. Vår satsning på runt 300 miljoner kronor på fler platser har inte Socialdemokraterna med i sitt alternativ, säger Lööf till DN.

Utbildningsminister Jan Björklund uppger att de två miljarder kronor i ökade statsbidrag är öronmärkta och kan inte användas till något annat än lågstadiet. Enligt honom skulle pengarna kunna räcka till 4-5 elever färre i varje lågstadieklass om kommunerna använder hela summan till det. Alternativt skulle de kunna betala 4000 fler lärare.

Men Björklund tillägger att det även behövs andra typer av åtgärder.

– Det är i lågstadiet eleverna lär sig de viktiga baskunskaperna läsa, skriva och de fyra räknesätten. Ska vi lyfta resultaten i skolan måste eleverna nå längre redan i lågstadiet, säger han.

Om ambitionen är mindre klasser varför öronmärker ni inte pengarna just till det?

– Därför att det ser olika ut i kommunerna En del skolor har redan små klasser och kan i stället använda pengarna till fler speciallärare. Andra föredrar att ha fler lektioner med halvklasser där man undervisar elva elever åt gången, säger Björklund.

Du har tidigare sagt att mindre klasser inte är den viktigaste åtgärden?

– Det är den inte heller. Det är andra saker som är viktigare och vi gör dem också.

Björklund hänvisar till att OECD och Pisa pekat på viktigare åtgärder som att införa karriärvägar och högre löner för lärare så att de duktigaste stannar kvar i skolan, att ha en omfattande vidareutbildning och att se till att det finns studiero i skolan.

– Vi gör allt det också, säger Björklund.

Är inte detta bara ett sätt för regeringen att ta Socialdemokraternas förslag om mindre klasser?

– Både vi och oppositionen ser samma utmaningar och ibland landar vi i likartade lösningar. Det är inte så märkligt, säger Björklund.

Socialdemokraterna inleder på tisdagen en skolkampanj med rubriken ”Det är allvar nu”. Bland annat ska partiledaren Stefan Löfven träffa elever och lärare i Västerås och Borås.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén välkomnar regeringens satsning på lågstadiet.

– Det här är en välbehövlig satsning. Tidiga insatser spelar stor roll när det gäller att förbättra Pisa-resultaten, säger hon.

Sirén glädjer sig också över att satsningen kommer att genomföras oavsett valresultat, eftersom Socialdemokraterna har ett liknande förslag.

Lärarförbundet har låtit genomföra en opinionsmätning som visar att väljarna anser att mindre grupper och klasser är den viktigaste skolreformen.

– Det handlar om att kunna ta sig tid och se varje elev, säger Sirén.

Lärarförbundet efterlyser dock en satsning som förbundet anser är avgörande för en bra skola; fem miljarder kronor till högre lärarlöner.

– Vi måste komma ihåg att vi står inför en lärarkris. Vi behöver 43 000 nya lärare som måste rekryteras till högre utbildning inom två år om vi inte ska få en fullständig lärarkris, säger Sirén.

Miljöpartiet anser att regeringens lågstadiesatsning är otillräcklig och språkröret Gustav Fridolin uppger att han tror på regeringens satsning först när han ser den genomföras.

– Vi har tjatat oss gröna om att det behövs mer vuxna i skolan så att varje elev får den tid den behöver, säger Fridolin.

– Om regeringen inte valt att slösa bort våra pengar på ännu en stor skattesänkning för tio veckor sedan, så hade pengarna räckt även till mellan- och högstadiet.

Miljöpartiet har föreslagit en satsning på fem miljarder kronor per år som ska ge 10 000 fler anställda i grundskolan och högre lärarlöner. Satsningen ska finansieras genom att skatten höjs med tre procent på inkomster över 40 000 kronor i månaden.

Vilken är den största skillnaden mellan partierna i skolpolitiken i dag?

– Det är bara vi som avsätter statliga medel till höjda lärarlöner, säger Fridolin.

Socialdemokraterna vill satsa på fler lärare. Ett sätt är att underlätta för akademiker och yrkesutbildade att utbilda sig till lärare.

– I dag tar det ett och ett halvt år. Vi vill gärna se möjligheten att göra det på ett år, säger S-ledaren Stefan Löfven.

Dessutom vill partiet att obehöriga lärare ska kunna bli behöriga och att redan behöriga lärare ska bli behöriga i fler ämnen.

I paketet ingår också att se över villkoren för studiefinansiering, eftersom det kan bli en hämsko om en redan yrkesverksam ska utbilda sig vidare. Därutöver vill S också öka antalet utbildningsplatser på lärarutbildningar där antalet sökande är fler än antalet platser.

Hur mycket förslagen kostar eller hur de ska finansieras har S inget svar på i dag.

– Det här är inget budgetförslag. Det lägger vi på hösten, säger Löfven.

Regeringens satsning på tioårig grundskola kommer att kosta 1,4 miljarder. En del av pengarna går till fortbildning av förskollärare.

På tisdagen presenterade regeringen ytterligare satsningar på skolan ur den kommande vårbudgeten. Den här gången stod bland annat förskoleklassen i fokus. 

Tanken är att lågstadiet blir fyraårigt och att det som idag heter förskoleklass blir nya årskurs ett. Det leder till ett ökat behov av lågstadielärare.

– Vi vill ta till vara kompetensen hos dem som idag arbetar i förskoleklassen. Ungefär hälften av dem är förskollärare, sa Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund.

Förskollärare som idag arbetar i förskoleklass kommer att erbjudas en skräddarsydd fortbildning som motsvarar ett års högskolestudier och leder till lärarlegitimation för hela lågstadiet. Studierna ska ske på halvfart i två år och under tiden går läraren ner i tid till 75 procent mot full lön.

De 25 procenten av lönen ska finansieras till hälften av staten och till hälften av arbetsgivaren.

Regeringen villäven utöka antalet platser på det som idag är grundlärarutbildning för år F-3 med 700 platser.

– Vi ser ett ökat söktryck. Fler människor vill bli lärare och vi tror också att de reformer vi nu presenterar kommer att öka attraktiviteten för läraryrket, sa Göran Hägglund.

En anledning till att regeringen vill ha ett fyraårigt lågstadium är att de vill att fler ska klara kunskapskraven i årskurs 3, sa Centerpartiets ordförande Annie Lööf.

– Det här ställer om skolan till mer tidiga insatser med särskilt stöd till de som behöver. Det ger en verklig kraft för att barnen ska klara att läsa, skriva och räkna, sa hon.

Den tioåriga grundskolan är tänkt att införas läsåret 2017/2018.