Drygt hälften av föräldrarna med barn i skolan tycker att det fria skolvalet ökar segregationen, enligt en mätning som SVT låtit göra. Om de därmed är emot fritt skolval är en öppen fråga. I tidigare mätningar har majoriteten av svenskarna velat ha valmöjligheten.

Sveriges Television har låtit Sifo fråga svenska väljare om de håller med om påståendet att skolan ger likvärdiga kunskaper oavsett vilken bakgrund barn har. 57 procent håller inte med om att skolan är likvärdig (35 procent svarar ja).

Dessutom har föräldrar med barn i skolan fått ta ställning till påståendet ”Fria skolvalet ökar segregationen”. Det anser 55 procent av föräldrarna (24 procent håller inte med om påståendet).

Åsikten att segregationen ökar och likvärdigheten minskat som en följd av skolvalet är inte nödvändigtvis detsamma som att människor är emot fritt skolval.

I en mätning som Demoskop gjorde 2011 tyckte 76 procent av de svarande att föräldrar ska få välja skola åt sina barn. Om det har ändrats framgår inte av den aktuella mätningen.

Regeringen vill satsa 1,8 miljarder kronor på att hjälpa nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund.

Fler svensklektioner i veckan, statsbidrag till kommunerna för att fortbilda fler lärare i svenska som andraspråk och kartläggning av nyanlända elevers kunskap.

Det vill regeringen satsa 1,8 miljarder kronor på under nästa mandatperiod för att hjälpa nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund, rapporterar SVT.

– Ska man kunna lära sig resten av ämnena i skolan måste man först behärska svenska. Sedan är det helt avgörande för integrationen i Sverige att man kan språket, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) till SVT.

Endast 52,1 procent av de som kommit till Sverige efter skolstart fick i våras tillräckliga betyg, att jämföra med 91 procent bland dem med svenska föräldrar.

Håkan Carlsson, presschef på Lärarförbundet, ser dock problem med förslaget.
– Vi står inför en stor lärarbrist. Varje satsning på skolan och på fler lärare måste åtföljas av en satsning på lärarnas villkor och lön, annars kommer man inte att hitta lärarna, säger han.

Alliansens förslag om att införa betyg i årskurs fyra får kritik av såväl betygsforskare som fack och opposition. – Yngre barn har svårt att skilja på om betyget handlar om ens person eller ens prestation, säger betygsforskaren Alli Klapp.

De fyra allianspartierna presenterade på måndagen nya förslag (se faktaruta) som enligt dem ska leda till att Sveriges elever får bättre kunskapsresultat i skolan. Det förslag som väckt hetast debatt – och starkast kritik – är förslaget att införa betyg från årskurs fyra. I dag får elever betyg från och med årskurs sex.

– Betyg ger föräldrar och elever en tydlig information om hur eleven ligger till i förhållandet till kunskapsmålen. Det fångar också upp elever som behöver mer stöd eller som behöver gå snabbare fram, sa Jan Björklund vid en presskonferens.

Regeringen ser en koppling mellan tidiga betyg och bra kunskapsresultat i skolan.

– Betyg gör att skolan blir mer resultatfokuserad. Är det fokus på resultat kommer många fler att anstränga sig att både nå resultat och att höja resultaten.

Socialdemokraterna anser att betyg från fyran är ett experiment utan större forskningsstöd.

– Vi hade en uppgörelse med regeringen där det ingick en utvärdering av införandet av betyg i årskurs sex efter två år. Regeringen har nu gått vidare utan att göra den, säger Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson.

Lärarförbundet anser att betyg från årskurs fyra är helt fel väg att gå:

– Det här är ytterligare en detaljfråga som regeringen väljer att lyfta fram istället för att prata om det som verkligen skulle göra skillnad för svensk skola: rätt förutsättningar för lärarna och mer resurser till särskilt stöd så att alla elever når sina mål, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i ett uttalande.

Enligt Jan Björklundär tidiga betyg en självklarhet i de länder som lyckas allra bäst i internationella kunskapsmätningar som Pisa.

Men det är mer komplext än så, anser betygsforskaren Alli Klapp vid Göteborg universitet.

– Vad det är i de olika länderna som gör att eleverna presterar bättre än andra, det vet man inte riktigt. Att slå fast att det är just tidiga betyg som gör att de presterar i topp på Pisa är för enkelt, säger hon.

Jan Björklund hävdar att en flergradig betygsskala ger incitament för att sträva högre. Men detta håller inte betygsforskaren Alli Klapp med om.

– Forskningen visar att olika elever påverkas på olika sätt av att få betyg. Det finns en liten grupp elever som presterar bättre, där betygen fungerar som en morot. Men det finns också en ganska stor grupp låg- och mellanpresterande elever där betygen inte fungerar så, säger hon.

De studier som finns om tidiga betyg visar också att yngre barn har svårt att förstå vad betyg innebär.

– Yngre barn har svårt att skilja på om betyget handlar om ens person eller ens prestation, säger Alli Klapp.  
Dåliga betyg kan alltså tolkas som att man är en dålig person, vilket kan påverka ens självbild negativt.

Utbildningsministern hävdar också att barn från hem utan eller med svag kunskaps- och studietradition är de som tjänar mest på tydligheten med betyg. Finns det inga förväntningar på prestationer från hemmet ska skolan stå för dessa i form av betyg, är tanken.

– Jag vet inte var han hittar stöd i forskningen för det. Jag hittar inga sådana samband i min studie. Tittar man på internationell forskning om detta är slutsatsen tveksam, säger Alli Klapp.

I en rad undersökningar har svenska elever fått dåliga resultat i matematik. En förklaring till resultaten kan vara den räknemetod som används, enligt en ny rapport av Skolverket.

Räknemetoden, som kallas skriftlig huvudräkning eller mellanled, infördes på 1990-talet. Metoden går ut på att varje talsort räknas för sig i stället för att ställa upp talen lodrätt.

– En idé som inte har en ordentlig vetenskaplig förankring är ju farlig att genomföra. Man skulle önska att det inte gjordes fullskaliga försök med alla elever, säger Per-Olof Bentley, docent i matematikdidaktik, till Kalla Fakta.

I en ännu opublicerad rapport av Skolverket, som analyserar de svenska resultaten i den internationella jämförelsen Timss 2011, som Bentley skrivit, konstaterar han att räknemetoden är ett hinder för elevers matematikutveckling.

– Det var en lovvärd idé. Man trodde att eleverna skulle förstå matematiken bättre. Men det har tyvärr fått motsatt effekt, säger han.

De länder som får bäst matematikresultat i internationella rapporter har fortfarande den lodräta uppställningen, enligt Kalla Fakta.

Men räknemetoden skriftlig huvudräkning har också förespråkare.

– Använder man skriftlig huvudräkning blir man duktig i matematik, säger matematikläraren Birgitta Rockström i programmet.

Skolverket, somännu inte fått slutrapporten, vill inte utesluta någon av metoderna.

– Viktigt för att utveckla goda kunskaper i matematik är taluppfattning, att man förstår vad man gör. Det får man genom varierad undervisning, säger Anders Palm, undervisningsråd.

Där har läraren en avgörande roll, menar Palm.

– Man måste ha en bred undervisning och se till att eleverna förstår när man kan använda olika metoder.
 

Folkpartiet och Moderaterna är överens om att täppa till de luckor som gör det möjligt för elever att undantas från exempelvis sexual- och simundervisning. Men de har inte Centerpartiet med sig.

Lagen stramades åt 2011, men det finns trots det undantag. Till Svenska Dagbladet säger migrationsminister Tobias Billström (M) att den nog behöver bli tuffare och vill se en "mycket, mycket restriktiv hållning".

Jan Björklund (FP) ställer sig positiv.

– Jag välkomnar Moderaternas omsvängning i dag, för 2010 när vi skulle skriva skollagen ville jag ta bort undantaget helt, men det var Moderaterna som bromsade. Om de nu svänger hoppas jag att det finns en enighet, då vill jag ta bort undantaget. I och med det beskedet sätter jag i gång ett lagstiftningsarbete redan i dag, säger han.

Ulrika Carlsson, utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet, ser inte något behov av en skärpt skollag.

– Jag vill se en uppföljning av hur lagen fungerar innan vi pratar om att ändra den, säger hon och tillägger att uppföljningen då även bör analysera varför den – om så är fallet – inte fungerar.

– Jag är oerhört bekymrad om barn inte lär sig att simma. Men det måste vara så att skolan löser det på ett annat sätt. Det är också den information jag fått, att om man har något undantag från den ordinarie simundervisningen så ser man till att man ger barnen möjlighet på annat sätt.
 

Nu drar arbetet med att utforma så kallade lämplighetsprov för blivande lärar- och förskollärarestudenter i gång. En treårig försöksverksamhet är första steget.

Regeringen vill på försök införa lämplighetsprov till lärar- och förskollärarutbildningarna. http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2013/09/18/har-ar-regerin...) " target="_blank">I budgetproposition för 2014 avsattes därför fem miljoner kronor. Förslaget fanns också med http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2013/06/03/gemensam-uppgo...)" target="_top">som en av tio punkter i överrenskommelsen mellan lärarfacken, regeringen och arbetsgivarna från i somras.

Universitets- och högskolerådet (UHR) har nu fått i uppdrag att se till att en treårig försöksverksamhet genomförs där det krävs att den som antas till förskollärar-, grundlärar- eller ämneslärarutbildning är lämplig för yrket.

I uppdraget ingår att utse högst tre lärosäten som får delta. Det senare ska vara klart den 13 juni i år. Lärosätena ska i nästa skede pröva ut olika modeller för lämplighetsbedömningen.

UHR får också i uppdrag att följa upp och utvärdera försöksverksamheten. Utvärderingen ska ligga till grund för att krav på lämplighet eventuellt blir permanent. Uppdraget ska slutredovisas 2018.

Regeringens förslag om nya regler för friskolor får kritik av de juridiska experterna i Lagrådet på flera punkter, bland annat när det gäller samråden med kommunerna inför friskoleetableringar.

För två veckor sedan kom regeringens förslag om nya regler för friskolorna, utifrån Friskolekommitténs betänkande. Innan en proposition kan läggas fram i riksdagen ska förslagen granskas juridiskt. Det har juristerna i Lagrådet gjort nu – och de slår ner på flera punkter.

Lagrådet vänder sig bland annat mot utformningen av förslaget om samråd mellan den nya huvudmannen och kommunen inför en friskoleetablering. I regeringens förslag är kommunen inte skyldig att medverka till att samrådet kommer till stånd utan hela ansvaret läggs på den fristående huvudmannen. Ansvaret borde i stället ligga på både kommunen och den fristående huvudmannen, anser Lagrådet.

Även förslaget om de viten som Skolinspektionen ska kunna förelägga skolor med brister får kritik. Skolinspektionen ska själv bedöma vad som kvalar in som så pass allvarligt att elever får svårt att nå målen. Bedömningen riskerar att bli godtycklig, enligt Lagrådet, som också vänder sig mot att den inte kommer att kunna överklagas.

Kommunen som tar stöd i förslaget till kursplan

Hej allihopa! I dag har vi tänkt att ni ska få göra lite olika val.

Barnen som trängs i de svarta sofforna på fritids sliter för ett ögonblick blickarna från det uppdukade fatet med saftiga apelsin- och äppel­klyftor. Ett förväntansfullt surr sprider sig. Fast några är skeptiska.

— Men, kan vi inte få kolla i katalogen? frågar Dennis Jonsson.

— Det hinner ni göra senare. Men först …

Och så förklarar fritids­pedagog Lill Martinsson vilka fyra aktiviteter barnen ska få välja mellan.

Det är ingen slump att barnen på fritidshemmet på Sandsjöfors skola utanför Nässjö i dag ska göra val eller att valet handlar om just dessa aktiviteter.

Lill Martinsson och hennes kollega Britt Frödå lägger upp arbetet på fritidshemmet med utgångspunkt från det förslag till kursplan för de fritids­pedagogiska verksamheterna som Lärarförbundet har tagit fram. Kursplanen är ett sätt för Lärarförbundet att professionalisera yrket och att bana väg för en legitimation för fritidspedagoger.

För att göra en lång historia kort kan man säga att kurs­planen sätter ord på vad som sker i fritidshemmet under ledning av fritidspedagoger utifrån läroplanens kapitel ett och två.

— För oss är kursplanen ett verktyg som gör läroplanen mer konkret. Den sätter fingret på det fritidspedagogiska tänkandet och förenklar vårt arbete, säger Lill Martinsson.

— Det är bra att luta sig mot den. Man behöver ju inte uppfinna hjulet flera gånger, säger Britt Frödå.

Dagens val av aktiviteter bidrar till att barnen blir »självständiga och demokratiska samhällsmedborgare«. Check — kursplanen!

På golvet ligger en jättehög med kaplastavar. Fem djupt koncentrerade barn lägger den ena träpinnen efter den andra på plats. Där växer en simbassäng med havsblå botten fram. Där en gubbe med utsträckta armar. Och där ett Kinaslott, som nu har vuxit till sju våningar.

— Hur kom du på den idén? frågar Lill Martinsson, som har slängt sig platt på golvet.

— Jag bara kom på det. Men jag har nog aldrig byggt så här högt förut, säger Lovis Björk och måttar med händerna över det skyhöga Kinaslottet som börjar luta oroväckande.

Bygget tränar barnens förmåga att konstruera efter ritningar eller utifrån sin fantasi, att samarbeta och att våga misslyckas. Check — kursplanen!

Ibland planerar Lill Martinsson och Britt Frödå aktiviteter på fritidshemmet med utgångspunkt från kursplanen. Andra gånger utgår de från vad barnen vill göra och stämmer av detta med kursplanen.

— Barnens intressen följer oss hela tiden. Oftast går de hand i hand med kursplanen, säger Lill Martinsson.

— Men vi ska ju försöka vidga barnens vyer också. Kursplanen hjälper oss att få upp ögonen, så att vi inte fastnar i samma aktiviteter som vi alltid gjort, konstaterar Britt Frödå.

William Dahlqvist och Pontus Storm är klara med sina valda aktiviteter och rumlar runt i den mjuka soffan. De tycker si och så om att välja mellan vissa bestämda aktiviteter.

— Det är pyttelite bra, säger Pontus.

— Mittimellan. Det är bättre med fri lek, säger William.

— Ja, då kan man åka pulka, säger Pontus.

— Eller hålla på med datorn, säger William.

Men de ser också fördelar med att ställas inför några bestämda alternativ:

— Man får pröva nya saker. Det kanske man inte skulle göra annars, påpekar Pontus.

Skeptikern skulle kunna invända att kursplanen är ett högtravande sätt att med tjusiga formuleringar teoretisera det som ändå alltid har skett på fritidshemmet.

Hade ni inte kunnat göra exakt samma saker utan kursplanen?

— Kanske det. Men kursplanen är en inspiration och hjälper oss att få syn på det lärande som sker hos barnen. Man kan säga att vi får ett kvitto på att vi är inne på rätt spår, säger Lill Martinsson.

65 procent av svenskarna vill att föräldrar ska få välja skola åt sina barn, enligt en undersökning som Friskolornas riksförbund har låtit göra. Stödet för skolvalet är ännu större bland föräldrarna själva, enligt telefonenkäten.

Åsikten att segregationen ökar och likvärdigheten minskat som en följd av skolvalet leder inte med nödvändighet till att människor är emot att föräldrar ska få välja skola åt sina barn.

Häromdagen presenterade SVT en Sifo-mätning där drygt hälften av de tillfrågade föräldrarna med barn i skolan tycker att det fria skolvalet ökar segregationen.

I Friskolornas Riksförbunds undersökning (utförd av Demoskop) är 73 procent av föräldrarna med barn under 15 år för fritt skolval.

Bland samtliga tillfrågade var andelen som anser att det är bäst att föräldrarna väljer 65 procent. Det är en minskning från 76 procent i en liknande undersökning som Demoskop gjorde 2011.

Stödet för fritt skolval är, enligt den aktuella undersökningen, störst bland borgerliga väljare, yngre och de som bor i storstadsområden.

Regeringen kommer att ge Skolverket i uppdrag att utarbeta en nationell it-strategi för skolan. Samtidigt tonar Jan Björklund ner förväntningarna på vad strategin kan åstadkomma.

Utbildningsdepartementet har tidigare sagt nej till en nationell it-strategi för skolan. Departementet har hänvisat till de skrivningar som redan finns i läroplanen och betonat att it i skolan är huvudmännens ansvar i första hand. Men nu gör utbildningsminister Jan Björklund (FP) helt om och föreslår att en nationell strategi ska tas fram. Det skriver tidningen Computer Sweden. Regeringsuppdraget kommer att ges till Skolverket före valet.

Samtidigt tonar Jan Björklund ner betydelsen av en nationell strategi.

– Man ska inte inbilla sig att bara för att vi har det så löser sig allt. Många kommuner har strategier men ändå stora problem, säger han till Computer Sweden.

För bara drygt en vecka sedan meddelade Nationellt forum för digitaliseringen i skolan att man påbörjat arbetet med en nationell it-strategi som skall vara klar den 1 juli i år. Maria Stockhaus är ordförande i forumet som leds av Sveriges Kommuner och Landsting. Björklunds utspel kom som en överraskning för henne.

– Skolan är ju inte betjänt av två strategier så nu kommer vi kontakta utbildningsdepartementet för att höra vad vi ska ha för roll i samband med Skolverkets uppdrag, säger hon. 

Brister i lärares sätt att individanpassa undervisningen är en av förklaringarna till att den svenska skolan har sämre kunskapsresultat än andra länders. Det hävdade Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler i en intervju i går. För Lärarnas tidning förtydligar hon nu sitt uttalande. Bristen förklarar inte de försämrade resultaten i Pisa-undersökningarna, enligt henne.

I en opublicerad rapport fastslår Skolinspektionen att lärares sätt att undervisa får konsekvenser för elever kunskapsresultat – såväl positivt som negativt.

Myndigheten har besökt 650 lektioner och tittat på hur det går till på lektionerna. Då har man sett att många lärare inte anpassar undervisningen efter elevens nivå. Eleverna får ofta likartade uppgifter trots att de ligger olika till.

– En skicklig lärare klarar av att ge utmanande och spännande uppgifter till varje elev som gör att man växer lite grand. Men så finns det lärare som inte klarar det. Då blir det ofta stökigt i klassrummet, eleverna blir uttråkade, de tappar gnistan och tycker inte skolan är så rolig längre, sa Anne-Marie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen, i SVT:s ”Rakt på”.

Konsekvensen blir att de elever som ligger på en bra nivå inte får utmaningar att gå vidare och att de som ligger efter inte får inte hjälp att komma i fatt.  

På frågan”Hur mycket är detta (oförmågan att individanpassa, red:s anm) en delförklaring till att det ser ut som det gör i de resultat som blivit i Pisa?” svarar Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler i programmet:

– Jag tror att det är en väldigt viktig förklaring. All forskning visar att det som händer i klassrummet, där lärandet sker, är viktigast.

Uttalandet går att tolka som att de allt sämre resultaten i Pisa till viss del beror på att svenska lärare är dåliga på att individanpassa undervisningen. Lärarnas tidning ringer upp Ann-Marie Begler för att fråga om det är det hon menar.

Beror de sämre Pisa-resultaten på att svenska lärare på senare år blivit sämre på att individualisera undervisningen?

– Det har vi aldrig sagt någonting om. Jag kan inte heller säga exakt vad som påverkar resultaten i svensk skola. Det tror jag ingen med intellektuell hederlighet vill säga utifrån den kunskap som finns, säger Ann-Marie Begler.

– Men vi vet utifrån den forskning och de erfarenheter som finns att det som händer i klassrummen är väldigt avgörande. Och lärarens förutsättningar att bedriva undervisning är helt avgörande för elevens möjlighet att ta till sig kunskaper. Så det är klart att det påverkar, men kopplingen till de sjunkande resultaten är en annan fråga.

Men är bristen på individanpassad undervisning en delförklaring till Pisa-resultaten?

– Det är en delförklaring till de svenska kunskapsresultaten. Vad som sedan påverkat den ganska stora försämring som skett de här åren, det är en annan analys man måste göra.

Sigbrit Franke, tidigare universitetskansler och rektor för Umeå universitet, menar att problemet för läraren att individualisera inom klassens ram är gammalt och svårlöst. Men hon ser också problemet som en av orsakerna till Sveriges svaga resultat i Pisa-studien.

– Delvis kan man göra det. Stödresurser har dragits ned och det är en förklaring till att du kan se sämre resultat – nämligen att eleverna inte får den hjälp som de behöver, säger hon till TT.
 

… professor i historia och historiedidaktik, vid Högskolan i Jönköping, och en av tolv forskare som på fredagen utsågs till Regeringens utbildningsvetenskapliga råd.

Varför vill utbildningsminister Jan Björklund ha dig som rådgivare tror du?
– Det kan vara ett direkt misstag. Men det kan också vara det att jag har levt med skol- och lärarutbildningsfrågor i decennier och deltagit aktivt i skoldebatten.

Vad har du för bakgrund?
– Jag är lärarutbildad och har jobbat som lärare i många år. Som historiker har jag försökt förstå hur de politiska besluten kommer till när det gäller skolfrågor.

Varför behöver skolpolitiker råd av en historiker?
– Alla behöver råd av en historiker. Det är bra om den egna tiden och dess synsätt kan sättas in i ett större sammanhang.

Är det någon skolfråga du brinner särskilt för?
– Att lärarna måste få tillbaka sin professionella självständighet. Det är nödvändigt för att vi ska kunna locka dugliga personer till läraryrket.

– Lärarna måste ha tolkningsföreträde när det gäller val av metoder, läromedel och den egna vidareutbildningen. Skolhuvudmännen får inte ta över dessa frågor.

Vad tycker du om regeringens politik när det gäller att höja lärarnas status?
– Det är bra att regeringen har förtydligat behörighetsreglerna för lärare. Men regeringen har inte gjort något för att ge lärarna tolkningsföreträde i pedagogiska frågor.

Regeringen får ibland kritik för att driva en politik som inte vilar på forskning. Håller du med om det?
– Ja, ibland stämmer det. Men det är svårt med skolforskning eftersom det ofta inte går att generalisera. Sveriges Kommuner och Landsting tror att det är som med knäoperationer att man kan hitta en optimal metod och sedan rekommendera den till alla. Men elever är olika, lärare är olika och lokalerna de arbetar i skiljer sig åt.
– Men de flesta framhåller att en duglig lärare klarar det mesta och då är frågan hur vi lockar dem till skolan.