Den kan skapa mening och närvaro i mötet med eleverna. Anna-Carin Bredmar har forskat kring lärares arbetsglädje.

Att få känna och uppleva arbetsglädje är fundamentalt. I sin bästa form kan den liknas vid ett golv, menar Anna-Carin Bredmar i sin avhandling »Lärares arbetsglädje — betydelsen av emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet« (Linnéuniversitetet).

— När lärarna känner en stämning av arbetsglädje ger den stabilitet och trygghet. Den finns där som en knappt märkbar förnimmelse, säger hon.

Anna-Carin Bredmar lyfter fram att arbetsglädje skapar en känsla av mening och närvaro. Den fungerar även som en dörröppning som kan visa på olika handlingsalternativ i mötet med elever och kolleger. Men den kräver också en balans mellan arbete och vila så att det blir möjligt att uppleva »arbetsglädjens kvardröjande eftervärme«.

Arbetsglädjen har alltid en mellanmänsklig dimension, anser Anna-Carin Bredmar. Reduceras den till en indivi-duell känsla riskerar den att gå förlorad. Det största hotet mot arbetsglädjen är likgiltigheten.

— Upplever lärarna att de inte är involverade och engagerade i arbetet så kan det upplevas som meningslöst, säger hon. Då hotar likgiltighet att breda ut sig.

Utformningen, svårighetsgraden och samt överensstämmelsen med kurs- och ämnesplaner är i stort sett bra på de nationella proven. Det visar lärarenkäter som genomförts under 2013. Men proven tar för lång tid att genomföra och bedöma, tycker lärarna.

I samband med att de nationella proven genomfördes uppmanades lärarna att svara på enkäter om proven. Över 22 000 lärare har svarat. En ny rapport från Skolverket visar att nio av tio lärare är positiva till de nationella proven över lag. Nöjdheten varierar mellan olika årskurser och ämnen. 71-99 procent av lärarna är nöjda.

Som Lärarnas tidning tidigare kunnat rapportera är lärarna mindre nöjda med tiden som går till att genomföra och rätta proven. Många av enkäternas fritextsvar handlar om just det. Till exempel anser nästan nio av tio lärare att ämnesproven i historia tagit längre tid att bedöma än den tid de hade till förfogande.

Skolverket ser det som ett likvärdighetsproblem att tiden som avsätts till bedömning varierar mellan olika skolor och kommuner. Det är viktigt att lärare ges adekvata förutsättningar att genomföra och bedöma proven, skriver de i rapporten.

År 2013 genomfördes nya ämnesprov i SO för årskurs 6 och 9 samt i NO för årskurs 6 för utprövning. Det innebär att proven inte behöver användas som underlag vid betygssättning.

Det är främst med de nya proven som lärarna är mindre nöjda. Framförallt gäller det proven i historia och religion. I årskurs 6 är 71 procent av lärarna nöjda med de proven. Framförallt handlar kritiken om att proven varit för omfattande. Även eleverna är mindre nöjda – omkring var femte lärare rapporterar negativa reaktioner från elever som genomfört de proven, jämfört med mindre än var tionde för övriga ämnen.

Skolverket konstaterar i sin rapport att de här proven ännu inte fått sin färdiga form. Lärarenkäten fungerar som ett underlag för att förbättra provens utformning. I år genomförs de som ordinarie ämnesprov.

Staten satsar på utbildning och skola i vårbudgeten och bekostar satsningarna genom att höja priset på cigaretter, snus och vin. Stora framtida skattehöjningar kan krävas för att klara dagens nivå inom skola, vård och omsorg, hävdar Konjunkturinstitutet.

Förskolepaket, tioårig grundskola med förlängd skolplikt, lågstadielyft. Det är några av de reformer som regeringen sedan tidigare aviserat inför vårbudgeten. Alla skolsatsningar var redan kända när finansminister Anders Borg (M) på onsdagen presenterade regeringens vårbudget.

– Nästan varje satsning som regeringen nu gör kräver fler lärare i ett läge då det redan saknas 43 000 lärare fram till år 2020. Ska man lyckas med reformerna så krävs högre lärarlöner och en statushöjning av yrket. Annars riskerar satsningarna att bli ett slag i luften, säger Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarförbundet.

Regeringen har fått ihop nästan sju miljarder kronor till reformer genom skattehöjningar på bland annat tobak, alkohol och fordonskatt. Merparten av pengarna, satsas på reformer inom skolan. Samtidigt är finansminister Anders Borg tydlig med att man mellan 2015 och 2018 ska bygga upp ett överskott i statens finanser igen. Regeringen vill samla i ladorna för att vara rustade för en framtida finanskris. Varje reform framöver ska därför finansieras krona för krona, förklarade Borg. Några ytterligare skattesänkningar finns inte på agendan, enligt regeringen.

På Konjunkturinstitutet håller man med om att det inte finns något utrymme för fler skattesänkningar. Deras uträkningar visar istället att det krävs stora skattehöjningar för att överhuvudtaget bibehålla dagens nivå inom skola, vård och omsorg och samtidigt klara regeringens krav på överskott i den statliga skattkistan.

– För att klara det så räknar vi med att man måste höja skatten med motsvarande 100 miljarder fram till år 2018, säger Erik Höglin, chef för offentliga finanser på Konjunkturinstitutet.

Enligt Höglin innebär det att Sverige skulle behöva återgå till det skattetryck som var under åren 2009-2010. Han vill inte spekulera i vilka konsekvenser det kan få på skolans område ifall den statliga skatten blir oförändrad.

– Ifall staten inte höjer skatten så kan det tvinga fram motsvarande höjningar i kommunalskatten, konstaterar han.      

Bettina Kashefi, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting, konstaterar att det inte är någon naturkraft att ett eventuellt sparande i kommunerna ska tas från skolan.

– Vi tycker att Konjunkturinstitutets beräkningar är höga. Vi har gjort motsvarande beräkning som KI, men bara fram till 2017. Då har vi sett att regeringens sparmål skulle behöva finansieras med skattehöjningar på 50 miljarder, säger hon.

I Pajala får lärarna 7 procent i löneökning under 2014. Det är sannolikt rekordet hittills i år för löneökningar bland landets lärare. – Ja, vad säger man? I år har det givetvis gått bra. Men sammantaget med hur det har gått under de senaste åren är det inte särskilt märkvärdigt, kommenterar Anders Wanhatalo, ordförande i Lärarförbundets avdelning i Pajala.

Anders Wanhatalo säger att lärarna i Pajala visar ”en återhållen glädje”.

– Många undrar hur de ska få betala det här och vad som händer nästa år. De är ganska luttrade.

Anders Wanhatalo förklarar att det är svårt att rekrytera lärare i Pajala och att några till och med har lämnat läraryrket för att börja i gruvan, där de får bättre lön och kan stämpla ut när dagen är slut.

Genomsnittslönen för lärare i Pajala var 27.964 kronor i november 2012, det vill säga ungefär samma som genomsnittslönen i riket. Löneökningen på 7 procent motsvarar i snitt en ökad för lärarna med 2.000 kronor.

De sista två åren i det fyråriga läraravtalet är sifferlöst. Det innebär att det inte finns några garantier för löneökningar. Däremot finns det ett riktmärke i och med att fack och arbetsgivaren inom den lönenormerande industrin har kommit överens om löneökningar på minst 2,3 procent.

Detta överträffas alltså med råge av lärarna i Pajala.

– Det är kanon! kommenterar Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström, som inte har hört talas om någon annan så stor löneökning för 2014.

Årets löneökningar för lärarna gäller frånden 1 april. Hittills har det kommit in ganska få rapporter om hur de lokala överläggningarna går. Men tendensen är att kommunerna höjer lönerna mer än industrinormen; ofta ligger höjningen på mellan 3 och 4 procent.

Fritidspedagoger och förskollärare är kraftigt överrepresenterade när det gäller sjukskrivningar för psykiska diagnoser. Enligt statistik från Försäkringskassan är det nästan dubbelt så vanligt med sjukskrivningar för dessa yrkesgrupper än för arbetsmarknaden i helhet. Det har också skett en ökning med 27 procent på fem år.

– Här får vi svart på vitt en situation som vi larmat om länge. Det är en väldigt allvarlig situation. Man går på knäna och jag är orolig, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.

I Försäkringskassans statistik för sjukfrånvaro ingår yrkesgrupperna förskollärare och fritidspedagoger i samma kategori, och de senaste fyra åren har kurvan för sjukskrivningar 14 dagar och längre för psykiska diagnoser pekat rakt uppåt.

Så sent som i förra veckan gick även Skolverket ut och varnade för en allvarlig utveckling då barngrupperna på fritidshemmen aldrig varit större.

– Det måste finnas maxgränser och de ska fastställas på lokal nivå. Sedan regnar det politiska utspel kring skolan men det är total tystnad kring fritidshemmen, säger Lärarförbundets ordförande Eva Lis Sirén.

Birgit Andersson är lektor vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. Hon disputerade med en avhandling som behandlade just fritidspedagogernas arbetssituation.

– Jag kan mycket väl tänka mig att man hamnar i utmattningssyndrom i takt med att arbetsbelastningen har förändrats och försämrats, säger hon.

Birgit Andersson ser flera skäl till ett allt tuffare arbetsklimat.

– Det blir så svårt att leva upp till ambitionerna när barngrupperna eskalerar så till den milda grad som de gjort det senaste decenniet. Man vill och försöker jobba på samma sätt men det är en omöjlighet när barngrupperna är så stora att man inte kan garantera barnens säkerhet.

I sin studie fick bland annat Birgit Andersson förklarat av en rektor att fritidspedagogerna sågs som "gummibandet i hela verksamheten som får den att fungera" och kunde användas under hela skoldagen som till exempel lärarvikarier.

– Man stångar sin panna blodig för att både agera i skolan och på fritidshemmen. Flexibilitet är bra men jag kan tänka mig att det blir in absurdum.

När svenska ungdomar börjar gymnasiet har de inte bättre mattekunskaper än de hade i sjätte klass, visar ny forskning. En stor del av ansvaret lägger forskarna på lärarna.

 "Alldeles för många elever har mycket dåliga kunskaper när det gäller så grundläggande färdigheter som att addera och multiplicera enkla bråk eller hantera procentberäkningar", skriver forskarna Christian Bennet och Madeleine Löwing i en artikel på Dagens Nyheters debattsida.

Till grund för slutsatsen ligger en undersökning av samtliga elever, cirka 1.500, i gymnasiets första årskurs i en "större mellansvensk kommun"– de nämner dock inte vilken.

Det stora problemet enligt Bennet och Löwing är att elevernas matematikkunskaper inte ökar med åren. Eleverna i gymnasiet är ungefär lika dåliga som de på mellanstadiet.

Det har gjorts stora satsningar på pedagogiken i matteundervisningen på senare år, men det verkar inte ha hjälpt.

– De satsningarna har väldigt mycket handlat om undervisningsform- och metoder, problemlösning och samtal i klassrummet. Det är väl bra, men man måste börja titta på själva matematiken i klassrummet, säger Christian Bennet.
– Lärarna måste bli bättre på att bedöma elevernas elementära matematikkunskaper. Det är som man i svenska skulle oroas för att eleverna inte kan diskutera romaner när ingen har kollat om de kan läsa. Man måste börja nerifrån.

När allt kokar ner hänger det på lärarnas mattekunskaper och Bennet antyder att lärarna i en del fall har lika dåliga kunskaper som eleverna.

– Det är inte forskningsbaserat men tittar jag på våra lärarstudenter så har de oerhörda brister i sina mattekunskaper och den långsiktiga lösningen är att börja där.

Bennet och Löwing deltar som konstruktörer i det pågående Matematiklyftet, regeringens satsning på att förbättra kvaliteten på undervisningen. Enligt Skolverket kommer 14.000 lärare att delta i kompetensutvecklingen under läsåret 2014/2015.

Personaltätheten kring de allra minsta skolbarnen i förskoleklass har försämrats sedan i fjol. Det visar ny statistik från Skolverket.

För eleverna i grundskolan är antalet lärare per elev oförändrat jämfört med föregående läsår. Bland eleverna i förskoleklass är situationen en annan. Där ökade antalet elever i förskoleklass under läsåret 2013/2014 med ett par tusen barn samtidigt som personaltätheten minskade.

Enligt Skolverkets nya statistik har antalet elever per årsarbetare ökat från 15,5 till 16,4 på ett läsår. För tio år sedan var motsvarande siffra 13,5 elever.

Situationen för fristående skolor ser något bättre ut. Där är det 15 elever per årsarbetare i jämförelse med de kommunala skolorna som har 16,5 elever.

Doktoranden Helena Ackesjö, på Linneuniversitetet, forskar kring barns övergång från förskola till förskoleklass och grundskola. Hon är förvånad över den stora ökning som sker just bland barnen i förskoleklass.

– Den här utvecklingen rimmar dåligt med ambitionerna att sätta in tidiga insatser och upptäcka barn i behov av stöd, säger hon.

Att skillnaderna i personaltäthet mellan förskola och förskoleklass blivit allt större ser hon som illavarslande.

– Jag ser i min forskning att barn redan i förskolan lägger oerhörd energi på att gå ut och in i olika relationer med kamrater och vuxna när grupper splittras. Övergången från förskola till förskoleklass är en stor förändring för barnen och kan skapa osäkerhet och otrygghet om det inte sker på ett bra sätt, säger Helena Ackesjö.

Där har såväl barngruppernas storlek som lärarnas förmåga att skapa social trygghet stor betydelse för att barnen ska kunna utvecklas och ta in kunskap, konstaterar hon.

Skolverket har uppmärksammat att förskoleklassen kommit lite i skymundan i jämförelse med grundskola och förskola. Det säger Bellita Torén, undervisningsråd på Skolverket.

– Kanske beror det på att skolformen inte är så klart reglerad. Den blir lite otydlig. Eftersom reglerna är otydliga så kanske skolformen också blivit mer osynlig när rektorer prioriterat och organiserat sin egen verksamhet, säger hon, som en kommentar till att lärartätheten nu sjunker kraftigt i förskoleklassen.

Skolverket håller nu på att ta fram ett stödmaterial till såväl rektorer som personal som arbetar med förskoleklass. Där ska man lyfta fram förskoleklassens uppdrag i förhållande till de nationella mål och riktlinjer som finns och tydliggöra hur läroplanen ska tillämpas i förskoleklassen. Skolinspektionen förbereder också en kvalitetsgranskning av förskoleklassen som påbörjas i höst.

– Sedan får vi väl se vilken väg politikerna väljer när det gäller skolformen. Om man ska följa Norge med en 10-årig skola eller Finland där man behåller 6-åringarna som en egen skolform, säger Bellita Torén.

En ny utredning ska ta reda på hur rektorer kan ges bättre möjligheter att utöva sitt pedagogiska ledarskap. I uppdraget ingår att se över deras arbetssituation.

– Rektorn måste ta ledartröjan på skolan när det gäller att öka kunskapsresultaten, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Regeringen har tillsatt professor Olof Johansson, chef för Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet, som utredare.

Han ska bland annat ge förslag på åtgärder för att stärka rektorernas ansvar, befogenheter och pedagogiska ledarskap. Uppdraget ska redovisas senast 28 februari 2015.

Regeringen vill ha en gemensam ingång till ämneslärarutbildningen, oavsett om man tänkt sig undervisa på högstadiet eller gymnasiet. Bakgrunden är det låga intresset för att utbilda sig till ämneslärare mot år 7-9.

Bara en femtedel av de sökande till ämneslärarutbildningarna höstterminen 2013 valde att söka sig till högstadiet i första hand. På flera inriktningar, bland annat i naturvetenskapliga ämnen och i moderna språk, sökte ett ensiffrigt antal studenter. Det här är ämnen som redan idag har en låg andel behöriga lärare på högstadiet.

Nu är tanken att ämneslärarutbildningen ska få en gemensam ingång och gemensamma didaktikstudier. En utredning kommer tillsättas för att bena ut hur upplägget bör se ut. En möjlighet är att det fortfarande ska finnas flera ”utgångar”. Studenten kan alltså vänta med att bestämma sig till senare i utbildningen, men att det i så fall fortfarande ska gå att bli ämneslärare för år 7-9. Det säger Peter Honeth som är statssekreterare hos utbildningsdepartementet.

Vad vinner man på den konstruktionen?

– Det finns ett värde i att man inte behöver bestämma sig i förväg. Studenten håller möjligheten till att läsa inriktningen mot högstadiet öppet längre. Men det handlar också om att göra det lättare för högskolorna att erbjuda utbildningar mot högstadiet, säger Peter Honeth.

Söktrycket har i många fall varit så lågt att lärosätena slutat erbjuda 7-9-utbildningarna. För många studenter betyder det att de måste flytta till exempelvis Göteborg när inte den närmaste högskolan erbjuder det alternativet.

– Jag tror att lärosätena egentligen vill utbilda både för högstadiet och gymnasiet. Nu får utredningen titta på hur man kan organisera det på ett bättre sätt, säger Peter Honeth.

När nya lärarutbildningen presenterades var en av grundtankarna att erbjuda tydliga ingångar mot de olika stadierna. Ser ni det som att ni varit tvungna att backa?

– Grundtanken var att högstadiet och gymnasiet ser lite olika ut ute på skolorna. Högstadieskolorna är ofta lite mindre och gymnasierna större. Det var ett viktigt skäl till att högstadielärarna skulle ha en bredare behörighet. Det har inte ändrats. Å andra sidan är det uppenbart att det inte blivit tillräckligt attraktivt att utbilda sig enbart mot högstadiet, säger Peter Honeth.

En undersökning som tidningen Uttryck gjorde 2013 visade att den främsta orsaken till att så få lärarstudenter väljer inriktningen mot år 7-9 är att ämneskunskaperna blir för grunda. I dagens 7-9-lärarutbildning läser studenten 45 poäng av sitt andra- och tredjeämne. Många väljer då istället att utbilda sig till gymnasielärare så att de får fördjupa sig mer i två ämnen. Ämneslärarutbildningen till gymnasiet är en till två terminer längre och ger behörighet även för att undervisa på högstadiet.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén är upprörd över vad hon kallar ”marginella förändringar” på lärarutbildningen.

– Det får baske mig vara nog med förändringar på lärarutbildningen. Det leder till en ryckighet i regelverket och ger ohållbara spelregler för lärarna. Det behövs en stabil lösning: kom överens över blockgränsen! säger hon.

Hon tycker det är beklagligt hur regeringen hanterat frågorna kring lärarutbildningen.

– Grundproblemet är att det är för få som söker sig till läraryrket över huvud taget. Det krävs en satsning på lärarlönerna, och där är lärarorganisationerna överens, säger hon.

Ännu finns ingen tidsram för utredningen och vem som får uppdraget är heller inte klart.

Inför andra elever uttryckte sig en lärare nedsättande om en elev som bar huvudduk. Trakasserier, anser Diskrimineringsombudsmannen (DO) som avser att stämma huvudmannen i tingsrätten.

Det var i kafeterian på den fristående gymnasieskolan i Stockholm som trakasserierna skedde vintern 2012. Läraren gjorde sig lustig på elevens bekostnad inför hennes skolkamrater, enligt DO.

Till exempel berättade eleven, i ett samtal om vad eleverna ska göra på nästa skollov, att hon skulle åka till föräldrarnas hemland. Då ska läraren ha fällt kommentaren ”Jaha, ska du bli bortgift då?”.

DO anser att trakasserierna har samband med såväl religion, som etnisk tillhörighet och kön.

Lärarens huvudinvändning är att hon inte förstod att eleven blev kränkt. Hon trodde att samtalet i kafeterian var på en skämtsam nivå.

Anmälaren har dock gjort gällande att detta inte var en enskild händelse. Trakasserierna började, enligt anmälaren, när hon kom tillbaka efter sommaren iförd huvudduk. Sedan dess har hon upplevt en förändrad attityd från läraren generellt. Eleven har i flera sammanhang känt sig utsatt och fått höra kommentarer från läraren.

– Men vi har tagit fasta på just händelsen i kafeterian eftersom vi känner att där finns det bevisning i form av vittnesmål, säger Ulrika Dietersson på DO.

Skolan har nu att ta ställning till om de vill diskutera saken och få till en förlikning. Annars hamnar ärendet i tingsrätten.

– Skillnaderna i kunskapsresultat mellan skolor har ökat. Det fria skolvalet har sannolikt bidragit. Det säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström. Häromdagen förnekade statsminister Fredrik Reinfeldts att det fria skolvalet skulle ha segregerande effekter.

Det var i Ekots lördagsintervju som statsminister Fredrik Reinfeldt framförde åsikten att det fria skolvalet inte ökat skillnaderna i kunskap mellan svenska skolor och att skillnaderna mellan skolor inte ökat.

– Den allt överskuggande skillnaden finns inom, inte mellan, skolor, sade han och hänvisade till vad Pisa och internationella forskare, enligt honom, sagt om svensk skola.

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström bekräftar att skillnaderna mellan klasser på samma skola är större än skillnaderna mellan skolor.

– Men samtidigt ser vi att mellanskolvariationen har ökat ordentligt, från 9 till 18 procent mellan 1998 och 2011, säger hon.

– Vi utgår framför allt från svenska registerdata över betygsutveckling, resultat på nationella prov och liknande när vi uttalar oss om mellanskolvariation. Vi tar också hänsyn till resultaten i Pisa och OECDs olika rapporter i den mån det går, säger Anna Ekström.

Sveriges mellanskolvariation är fortfarande låg i ett internationellt Pisa-perspektiv.

Det förklaras dock delvis av att svenska 15-åringar går i grundskolan när de deltar i Pisa medan 15-åringar i många andra länder har börjat på gymnasiet. Om även de svenska deltagarna hade hunnit välja gymnasieprogram på olika gymnasieskolor skulle Sveriges mellanskolvariation sannolikt vara större,

– Vår analys är att det fria skolvalet sannolikt har bidragit till de ökande resultatskillnaderna mellan skolor, säger Anna Ekström.

En klar majoritet av svenskarna sågar regeringens förslag om betyg från årskurs 4. Kvinnor och yngre är mer negativa än män och äldre.

[uppdaterad 2014-04-15 kl 12:51]

Våren 2017 ska de första fjärde­klassarna få betyg, om regeringen får som den vill.

Fem månader före riksdagsvalet har dock svenska folket sin åsikt klar: nästan två ­tredjedelar är negativa till tidigare betyg. Det visar en attitydundersökning som opinionsinstitutet Skop har genomfört på uppdrag av ­Lärarnas tidning.

Drygt 1.000 svenskar fick frågan: »I dag får svenska elever betyg från år 6. Vill du att betyg ska införas från år 4 i stället?« 62 procent svarade nej och 37 procent svarade ja. 1 procent ville inte uppge något svar.

Maria Jarlär statsvetare vid Göteborgs universitet och forskar om skolfrågor. Hon tror att resultatet kan ge oppositionen en extra skjuts.

— För väljarna är det ett problem att regeringen och oppositionen har närmat sig varandra i skolfrågorna. Detta är en fråga som skiljer dem åt och det här resultatet kan ge oppositionen stöd i valrörelsen. Men jag tror inte att det får någon betydelse för hur ­alliansen agerar i betygsfrågan, säger hon.

Med tanke på att skolan är den viktigaste valfrågan, är detta en taktisk felsatsning från ­regeringens sida?

— För alliansens del är det viktigaste att visa initiativförmåga och handlingskraft. Det finns stora problem i skolan efter att de har haft makten i två ­mandatperioder. De behöver visa att de tar problemen på allvar.

Undersökningen visar att kvinnor är mer negativa till tidigare betyg än män, medlemmar i TCO är mer negativa än Saco- och LO-anslutna och boende i norra Sverige är mer negativa än de i södra.

Den största skiljelinjen går dock mellan generationerna. Hela 84 procent i åldersspannet 18—34 år säger nej till tidigare betyg.

Bland de svarande som är äldre än 54 år är det i stället en klar majoritet som är positiva. I åldrarna 55—74 år säger 57 procent ja till betyg. Bland 75—84-åringar är 65 procent positiva till betyg i år 4.

Enkät: Vad tycker du om betyg från årskurs 4?

Alva Larby, 61, pensionär
– Det är bra. Ska man ha betyg bör det vara redan från år 1. Jag har funderat mycket på det här med betyg och är själv uppvuxen med dem. Visst är det negativt med alla prestationskrav på eleverna, men det är inte betygen det är fel på utan attityden till dem.

Moa Lundblad 14, elev i år 8
– Jag tycker att det är för tidigt. Det blir för mycket press på de yngre eleverna. Det räcker att ha utvecklingssamtal. Betyg är bra för det blir tydligt hur man ligger till, men det räcker att få dem från sjuan, när man börjar högstadiet. Då har man två år på sig att förbättra betygen.

Erik Vestberg, 29, handläggare på Vårdförbundet
– Jag är emot. Det blir en slags utsortering på ett för tidigt stadium. För äldre elever är det bra med betyg. Det är viktigt att få någon slags kvittens på hur det går för en i skolan. Det blir också ett incitament att göra lite bättre ifrån sig. Från årskurs 6 är det rimligt att börja sätta betyg.

Sylvester Jansson, 68, pensionär
– Jag tycker att det är bra. Min bestämda uppfattning är att betygen har betydelse. Jag fick själv betyg från årskurs 1. Mina barn växte upp med en annan betygsskala som gjorde det oklart vad de kunde och inte kunde. Årskurs 4 är lagom att börja med betyg.

Calle Dahlström, 30, tjänsteman i Stockholms stadshus
– Det är befängt. Barn blir inte bättre i skolan av betyg. Hamnar man utanför tidigt och får dåliga betyg, kommer det snarare att prägla en under hela skolgången. I idealsamhället skulle vi inte ha betyg alls. Men ska vi ha det, vilket jag tror att de flesta vill, så är årskurs 7 lagom.

Rektorers skriftliga omdömen om lärare som söker karriärtjänster blir offentliga handlingar. Det står klart efter en dom i kammarrätten. Nu övergår Lindesbergs kommun till att ta muntliga referenser från rektorerna.

Lärare A är en skicklig pedagog, lärare B är en engagerad lärare men inte när det gäller utveckling av undervisningen och lärare C saknar ännu förankring på skolan som helhet.

Det är några av de skriftliga omdömen som rektorerna i Lindesbergs kommun lämnade om sökande till förstelärartjänsterna förra året. Lärarna fick också betyg på en skala från 1–9 inom områden som ”förmåga att förbättra elevernas studieresultat”, ”intresse för att utveckla undervisningen” och för särskilda kvalifikationer som exempelvis ”bedömning och mentorskap”.

I Lindesbergs kommun är det chefen för barn- och utbildningsförvaltningen, Kaj Söder, som beslutar vem som ska bli förstelärare i kommunen. Som beslutsunderlag har han en ansökan från den berörda läraren och ett yttrande från rektorn om lärarens kvalifikationer. Det görs också en intervju med läraren om han eller hon går så långt i rekryteringsprocessen.  

Efter förra årets tillsättning av förstelärare i Lindesbergs kommun begärde en person att få se rektorernas skriftliga bedömningar av de sökande. Men kommunen sa nej med hänvisning till att bedömningarna inte var allmänna handlingar. Personen överklagade, fick rätt i kammarrätten och kommunen tvingades lämna ut de begärda handlingarna.

Det kom inte som någon överraskning för förvaltningschef Kaj Söder.  

– Vi visste på förhand att vi skulle förlora men det var bra att få det testat, säger han.

Med facit i hand har förvaltningen beslutat att ta bort de skriftliga rektorsbedömningarna i årets rekrytering av förstelärare.

– Nu tar jag istället en muntlig referens från rektorerna, berättar Kaj Söder

Skriver du någon tjänsteanteckning där det framgår vad rektorn sagt om läraren?
– Nej, jag gör faktiskt bara en markering för de personer som jag tycker kan vara lämpliga utifrån vad rektorn säger. I nästa steg görs intervjuer med ett urval av de sökande.

Att ni inte dokumenterar rektorns bedömning, är det en följd av kammarrättens dom?
– Det är det till viss del. Självklart. Om man ger en skriftlig referens och vet att den blir en allmän handling som kan läsas av många så ger man kanske inte samma referens som i ett samtal.

Hur menar du då?
– Jag inbillar mig att rektorerna kanske blir lite försiktigare om deras bedömning blir en skriftlig handling som andra kan läsa.

Blir det inte sämre insyn för den som vill granska tillsättningen av förstelärare?
– Nej, det är ju precis på samma sätt som när vi anställer folk i övrigt.

Men det låter som en försämring i förhållande till hur ni gjorde i första omgången?
– Ja, som utomstående kan man uppleva att man inte kan får samma tydliga bild. Det är självklart så. Men man måste fråga sig vad det är vi vill uppnå. Vill vi uppnå en vettig grund för insyn eller kunna göra bra rekryteringar?

Finns det en motsättning där?
– Ja, till viss del. Om man ska lämna en skriftlig referens som är läsbar för vem som helst så tror jag man är mer försiktig än man kan vara i ett samtal, säger Kaj Söder.

Socialdemokraterna i Skåne vill slopa det fria skolvalet och går därmed emot partiledningens hållning i frågan. Försämrade skolresultat och segregation är en konsekvens av föräldrarnas rätt att välja skola, anser partidistriktet som är det största i landet.

Beslutet fattades under helgens distriktskongress. I motionen skriver Lunds arbetarekommun att det fria skolvalet har bidragit till ”skolans förfall”.

– Vi har fått stöd av hela Skånes socialdemokrati för att säga nej till det fria skolvalet, och det innebär också att man säger nej till de problem med skolsegregering som det fria skolvalet har inneburit, säger Björn Abelson, ordförande i Lunds arbetarekommun, till Sveriges Radio Ekot.

Ordförande i Skånedistriktet Niklas Karlsson bekräftar för TT att distriktets kongress ställt sig bakom kravet att slopa det fria skolvalet.

– Distriktsstyrelsen ville inte riktigt gå så långt, men det blev kongressens beslut. Jag tror att man ska se det som ett uttryck för frustration över hur långt marknadsanpassningen av skolan gått, säger Niklas Karlsson.
– Forskningen visar ganska tydligt på hur det fria skolvalet förstärkt segregationen i skolan. Vi har inte råd med att låta en hel generation gå ut skolan utan ordentliga kunskaper, säger han.

Socialdemokraternas skolpolitiske talesman Ibrahim Baylan delar inte Skånedistriktets uppfattning om det fria skolvalet.

– Vi har 26 partidistrikt och vart och ett fattar beslut lokalt som medlemmarna där känner är riktiga. Men partiets nationella politik slår vi fast på partikongresser, och vi har en näst intill enig partikongress som beslutat att vi ska behålla det fria skolvalet, och det är också det vi kommer att gå till val på, säger han.

Baylan håller med om att man kan tolka det som en frustration över att marknadsanpassningen av skolan gått för långt.

– Det har gått för långt, men då menar jag inte det fria skolvalet utan den här hetsjakten på vinster, och där skolan håller på att bli riskkapitalets favoritmarknad. Men jag tror att det går att värna det fria skolvalet och samtidigt göra något åt de negativa konsekvenser som vi ser att det här marknadstänkandet har fått, säger Ibrahim Baylan.

Moderaterna är inte sena att reagera på beslutet från Socialdemokraternas största partidistrikt.

– Det är uppenbart att Stefan Löfven varken har ordning i sitt regeringsalternativ eller ens i sitt eget parti när partiets största distrikt går emot partiledningens skolpoliti, säger partiets skolpolitiske talesman Tomas Tobé (M).

Utbildningsminister Jan Björklund reagerar skarpt på beslutet i Socialdemokraternas Skånedistrikt.
– Det är det mest långtgående förslag på årtionden om att flytta makt från elever och lärare till kommunpolitiker. Det är ett rent socialistiskt förslag med mycket långtgående konsekvenser för en miljon elever, säger Björklund.
– Jag kräver nu att Stefan Löfven snabbt och entydigt tar avstånd från detta, säger han.

Det har nu redan partiets skolpolitiske talesman Ibrahim Baylan gjort.

– Men han tecknar inte firma för hela partiet. Det här handlar om partiets största distrikt, och ett växande Vänsterparti står för samma sak. Löfven måste nu garantera att i en eventuell rödgrön regering så måste det fria skolvalet garanteras, annars blir det här en av valets stora frågor, säger Jan Björklund.

Förskollärare i förskoleklass tvingas studera på fritiden för att få arbeta i nya grundskolan. Regeringens förslag möter kritik.

Regeringen vill att endast lågstadielärare ska vara be­höriga att undervisa i den nya tioåriga grundskolan med skolstart vid sex års ålder.

Till en början uteslöt rege­ringen förskollärarna helt i förslaget men ändrade sig. De förskollärare som i dag arbetar i förskoleklass får vara kvar om de vidareutbildar sig i bland annat läs- och skrivinlärning.

En skräddarsydd fortbildning för förskollärarna i för­skoleklass ska ge dem behörighet för hela det nya lågstadiet. Med 75 procent arbete kombinerat med 50 procent studier ska fortbildningen ta två år. Förskollärarna får full lön under den tiden.

— Det är ett upplägg som är realistiskt att genomföra samtidigt som verksamheten kan fungera. Det är klart att det krävs en insats för att gå vidare­utbildningen men vi tycker att det är hyggliga villkor, säger Bertil Östberg, statssekreterare vid utbildningsdepartementet.

Det håller inte Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén med om.

— Vi förutsätter att en fortbildning helt ska äga rum på arbetstid, säger hon.

En knäckfråga är synen på förhållningssätt och pedagogik för de yngsta barnen i skolan.

I de nuvaran­de för­skole­klasser­na är förskolans pedagogik i regel framträdande. Regeringen anser att det nya årskurs 1 tydligt ska vara det första året i grundskolan.

— Det kan finnas för­skolepedagogik som är intressant även för det nya lågstadiet, men det kan inte vi på departementet avgöra. Det får professionen och den utredning som vi tillsatt titta på, säger Bertil Östberg.

Lärarförbundet förordar en obligatorisk förskoleklass där den nuvarande förskoleklassens pedagogik och didaktik på lekens grund finns kvar. Precis som i dag ska både förskollärare och grundskollärare vara behöriga och ansvara för undervisningen.

Gärna fortbildning för förskollärarna i ämnen och ämnesdidaktik — så länge den sker på arbetstid, anser förbundet.

Socialdemokraterna före­slog en tioårig grundskola redan för två år sedan, med en obligatorisk förskoleklass som ett första steg. Partiet har ännu inte tagit ställning till detaljerna i regeringens förslag.

— Men det vore dumt att inte att ta till vara förskollärarnas erfarenheter och kunskaper, säger Håkan Bergman (S), ledamot i riksdagens utbildningsutskott.

— För så små barn är leken en viktig del av inlärningen och kan inte ersättas med katederundervisning.

Miljöpartiet ser frågan om obligatorium som en skendebatt och vill bevara förskoleklassen ungefär som den är i dag. Partiet säger nej till kurs­planer och kunskapskrav i förskoleklassen.

— Vi kan inte sätta sex­åringarna i skolbänken med en linjal och kräva att de ska prestera, säger Jabar Amin, skolpolitisk talesperson för Miljöpartiet.

Bertil Östberg betonar att utformningen av den tioåriga grundskolan är långt ifrån färdig. Först sommaren 2015 ska den statliga utredningen vara klar. Han utlovar också någon form av övergångsregler, även om det införs ett fortbildningskrav för förskollärarna.

— Vi måste göra överväganden när det gäller exempelvis äldre förskollärare och de som arbetat länge i förskoleklass. Men det går inte att säga i dag hur de övergångsreglerna ska se ut, säger Bertil Östberg.

Med ert förslag måste många grundskollärare undervisa yngre barn än vad de gör i dag. Behöver de också fortbildning?

— Ja, visst finns det anledning att tänka på fortbildning för lågstadielärare som kanske aldrig har jobbat med sex­åringar. Men det får utredningen titta närmare på.

Idén att skolan ska ha en fostrande roll leder fel, menar professor Jonas Frykman. Han är en av ledamöterna i regeringens nya utbildningsråd.

På lärarmötet Teachmeet delar kolleger med sig av hur de jobbar med digitala verktyg. Men det gäller att hålla korta anföranden. Annars viner gosedjur genom luften.

Sladdarna ringlar sig likt långa serpentiner framför scenen på Sandeplanskolan i Vellinge. Ett 20-tal IKT-pedagoger sätter upp kamerastativ, drar undan ridåer, fotograferar varandra, samtalar engagerat och placerar talarbord på scenen. Frågorna haglar: Vad finns det för nätverk? Vart tog min grendosa vägen? Kan vi få någon frivillig som sköter tidtagningen? Rollerna fördelas och alla hugger in där det behövs.

Det är medlemmarna i Digisyd, en sammanslutning av IKT-pedagoger som jobbar på kommunnivå i 13 Skånekommuner, som riggar för kvällens lärarträff: Teachmeet Syd. Det är det sjunde evenemanget som gruppen anordnar med ett halvårs mellanrum.

Utanför har besökarna redan börjat ta för sig av smörgåsarna. De kommer för att utbyta idéer och hämta inspiration av hur andra ­lärare arbetar med digitala verktyg.

Fyra lärare från Malmö International School har slagit sig ner vid ett bord. De har höga förväntningar inför kvällen.

— Lärare lär lärare, det är ett bra sätt. Man får mycket inspiration, säger Christina ­Sjögren som är NO-lärare.

Digitaliseringen av skolan har medfört att det behövs mycket fortbildning, säger hon och kollegerna.

— Det tar tid att lära sig. Alla är på så olika nivå.

De kommer att kunna räkna kvällens Teachmeet som fortbildning och kvitta tiden mot fortbildningstid i slutet på terminen. ­Andra lärare är här på sin fritid.

Tobias Sonestedt, IKT-pedagog på Peda­gog Malmö, förstår att lärarna har svårt att komma loss.

— Man jobbar kanske till 15.30, sedan ska man hinna resa till annan ort och vara framme klockan 16. Det är ingenting jag avundas, säger han.

Ändå lockar träffen drygt hundra besökare.

På scenkanten sitter en samling gosedjur: Nasse, en Angry Bird, Darth Vader med flera. De får publiken så småningom kasta på ­talarna om de drar över tiden. Sju minuter har man på sig för sitt anförande, inte en ­sekund mer.

— En del drar sig för att kasta gosedjur på en kollega. Men det handlar om att alla ska få en chans att tala, då är det viktigt att hålla tiden, säger Annelie Médoc som ansvarar för Vellinges datatek och som tillsammans med kommunens IKT-pedagog Roger Funhagen är värd för kvällens evenemang.

Inför träffen har alla som vill kunnat anmäla sig som talare för att berätta om hur de jobbar. Nu är listan lång och det är oklart om alla kommer att hinnas med.

— Vi försöker hela tiden värva nytt folk till Digisyd. Målet är att ha ett stort nätverk. Förr var skolan en värld för sig själv. De digitala verktygen har gjort skillnad. Nu pratar de som förut varit tysta, säger Annelie Médoc, som har varit lärare i 20 år och som själv talat på flera Teachmeet Syd.

— Att dela med sig av sina kunskaper är något som ingår i läraryrket, säger Roger Funhagen.

Det mesta börjar falla på plats, men ljudet till webbsändningen fungerar inte. Mitt i ljudtesterna ska plötsligt alla upp på scenen: det är dags att föreviga Digisyd med en »selfie« à la Oscarsgalan.

Aulan fylls av lärare och IKT-pedagoger med smarta mobiler, lärplattor och datorer i högsta hugg. På en duk visas flödet av kommentarer från publiken.

Först upp på scen är en kvartett språk­lärare från olika skolor i Vellinge. De berättar om hur de samarbetat i moderna språk så att elever från olika skolor kunnat chatta med varandra på franska via verktyget Titanpad. En gång i veckan läggs fransklektionerna ­parallellt för alla tre skolorna.

— Via chatten vågar eleverna använda språket, berättar Lars Hemzelius på Stora Hammar skola och visar hur dialogerna kan se ut.

Tidigare försök med skolkontakter i andra länder — via så kallad E-twinning — hade ­fallit på att det var svårt att få franska skolor intresserade och svårt att se till att klassernas scheman fungerade ihop.

I publiken sitter Kerstin Ohlsson, språk- och mattelärare vid Linnéskolan i Hässleholm, som varit på flera Teachmeets tidigare. Hon tycker att Vellingelärarnas projekt är inspirerande, men anser inte att E-twinning är svårt att få till. Hennes elever har ett välfungerande utbyte med en skola i Litauen.

— Det kan vara väldigt enkelt, säger Kerstin Ohlsson.

Nu funderar hon på att gå upp och tala om det på nästa Teachmeet Syd. Tidigare har hon talat på träffen i Staffanstorp för ett år sedan. Då berättade hon och en kollega om hur de samarbetat kring ett projekt om optik.

— Det är jättespännande att tala. Jag tror att vi lyckades förmedla att man inte behöver kunna så mycket, man behöver bara våga hoppa. Många känner nog att det de gör inte är stort nog att visa, men man måste våga. Det är viktigt att lyfta fram goda exempel. De finns överallt i skolan.

Flera av IKT-pedagogerna talar om en jante­lag i skolan som får lärare att tycka att det de gör inte är något att berätta om på scen. Tobias Sonestedt tycker att det ger mest när vanliga lärare berättar om vad de gör i klassrummet.

— Allt handlar om att strukturera och skärskåda vad man gör. De som tar steget kommer fram till att det inte är så farligt att tala, säger han.

Teachmeet är med sina sjuminuters­föredrag en fantastisk form, tycker Kerstin Ohlsson.

— Man får så många tips på två timmar, säger hon.

En av alla idéer hon tagit med sig till sin egen undervisning är att använda »green screen«, att filma mot ett grönt tyg så att det går att byta ut den gröna färgen mot en helt annan bakgrund i det färdiga filmklippet.

— Jag blev sugen på att prova och skaffade ett grönt tyg. Precis nu har jag börjat använda det i undervisningen. Teknikutvecklingen går så fort framåt, så på det år som gått sedan jag hörde om det har vi fått tillgång till lärplattor och det har kommit green screen-program till dem.

Hon säger att hon drivs av sin nyfikenhet och att hon inte kan låta bli att testa nya ­möjligheter.

— Framför allt engagerar det eleverna. Vi har elever som stannar kvar efter skoltid för att filma färdigt. Hur ofta väljer de det en ­solig eftermiddag?

De tekniska förutsättningarna kan se väldigt olika ut på olika skolor och i olika kommuner. Det är något som många av besökarna vittnar om. En skola har en välutbyggd en-till-en-satsning, det vill säga en dator till varje elev. På en annan finns knappt någon teknisk utrustning alls.

— Vi har 15 datorer på 480 elever. Jag bokar dem så mycket jag kan, säger Linda Strömberg, lärare i matte, NO och Idrott och hälsa på Sundsbroskolan i Malmö.

Samma dag har utbildningsminister Jan Björklund sagt att det är dags för en nationell IT-strategi för skolan.

— Det verkar bra, men det borde ha kommit mycket tidigare. Jag hoppas att det innebär bättre ekonomiska förutsättningar också, säger Linda Strömberg.

Digitaliseringskommissionen kom nyligen med en rapport som visar att det finns gott om teknik i svenska skolor, men att vi bara är medelmåttiga på att använda den i undervisningen.

— Här på Teachmeet talar man för de ­redan frälsta. Eldsjälarna tar egna initiativ och utbildar sig mer och mer, de andra inte. Ur IT-aspekt har vi ingen likvärdig skola, ­säger Ingela Clarin, lärare i svenska och ­engelska på Ängdals skola i Bunkeflostrand.

Hon har varit på flera Teachmeet Syd och är aktiv inom sociala medier i det som brukar kallas det utvidgade lärarkollegiet (se faktaruta).

— Det är synd att man inte gör mer sådant här lokalt. Det finns alltid någon på skolan som gör något som är värt att berätta om.

På kvällens Teachmeet ska Ingela Clarin tala om Minecraft och hur det kan användas i alla ämnen i undervisningen.

Vellingelärarna på scen blir avbrutna av att tidtagaren höjer en gul gummituta och ett kraxande läte hörs. En svärm med gosedjur far genom luften. Tiden är ute och det är dags för nästa talare, förskolläraren Vera Rojas från Helsingborg som berättar om hur ­barnen fått använda digitalkameror fritt, och vad det ledde till.

Tempot är högt och allt från appar som aktiverar dem som av någon anledning inte kan vara med på idrottslektionen till inkluderingsprojekt mellan särskola och grundskola avhandlas.

Efteråt har de som vill kunnat anmäla sig till en middag, Teacheat, i skolans matsal. Här finns tid för avslappnade samtal kolleger emellan.

Annelie Médoc är nöjd med träffen.

— Det var mycket som man kunde anpassa till olika åldrar, säger hon.

— Och vad har det här kostat oss? Bara fikat. Och tiden förstås, lärare lägger mycket tid.