Läraren Mélanie Piedoie leder eleverna i årskurs 9 på ett fiktivt äventyr.

Flyget har landat i tid på Aéroport Charles de Gaulle men en VIP-resenär har blivit av med sitt bagage, en oersättlig golfbag av välkänt, lyxigt märke.

Mindre bemedlade backpackers prasslar med Paris­kartor och métrobiljetter och knappar sig fram mellan appar med hotellguider och billiga restauranger.


Adriana James och Nami­ella Smith behöver inte snåla. Med en reskassa på två miljoner kronor har de valt det luxuösa hotellet Hyatt Paris Made­leine, centralt i det ­åttonde arrondissementet. Nu ska de lägga stan för sina fötter — eller snarare sin limousine — och se allt från Eiffel­tornet till Mona Lisa.


Deras medresenär José Carlos har en skralare budget på 10 000 kronor och får nöja sig med ett enkelt boende nära Gare du Nord. Han har flytt sina spritproblem och tänker inte komma tillbaka förrän han har ställt allt till rätta.


Plötsligt rycks resenärerna tillbaka till verkligheten och blir åter eleverna Norhan Mohammed, Rachel Suleiman och Hamza Toulbi på Mölle­vångsskolan i Malmö. Deras lärare Mélanie Piedoie börjar berätta, på franska, om Paris arrondissements, stadsdelar.


— Paris är som en snigel, un éscargot, där stadsdelarna vindlar sig som en snäcka, i spiralform, inifrån och ut. Arron­dissementen är inte bara stadsdelar, utan som egna små universum — olika varandra, som Möllevången och Limhamn här i Malmö, säger hon.



Under hela årskurs 9 är franskgruppen ute på »Den stora resan«, Le grand voyage, som Mélanie Piedoies projekt heter. Under resans gång får eleverna olika uppdrag som de utför genom uppgifter kopplade till moment i kursplanen. Parallellt lär de känna språket, staden Paris och den franska kulturen. Allt redovisas i en blogg, gemensam för läraren och klassen.


Centrala för undervisningen är alla de digitala inslag Mélanie Piedoie letar upp: Youtube-klipp, appar, bilder och musik med anknyt­ning till resor, Paris och Frankrike.

Till det lägger hon konkreta ting som vykort, kartor, ­franska skrivböcker och specialimporterat godis för att skapa en autentisk känsla. 


Mélanie Piedoie har inspirerats av spelet »Backpacker«, som går ut på att skapa en resa utifrån en bestämd budget.

Därför delar hon in eleverna i två grupper: backpackers och lyxresenärer. Sedan får eleverna själva uppfinna en fiktiv karaktär med namn, bakgrund och syfte med Parisresan. ­Under resan ställs de olika karaktärerna inför utmaningar som Mélanie Piedoie skräddar­syr åt dem. Som att en VIP:s aktier plötsligt rasar på börsen.


— Jag är spelmästare också, förklarar hon. 


Projektet är flexibelt så att hon kan stanna upp när exempelvis ett moment i grammatiken kräver längre tid än väntat.

En aktuell uppgiftär att skriva en resebeskrivning, hur en karaktär tar sig från Malmö till Paris. Den ska först skrivas i presens, för att sedan göras om till passé composé.


Nackdelen med projektet är det gigantiska förarbetet, menar Mélanie ­Piedoie. Att leta upp alla länkar och annat digitalt material, kolla upp att det inte har försvunnit från nätet när det är dags för just det momentet och — inte minst — att skaffa bildrättigheter.


— Men allt förarbete innebär att efterarbetet blir så mycket kortare. Och en fördel är att man håller sig ständigt upp­daterad på vad som verkligen gäller i dagens Frankrike.

---

Texten har tidigare publicerats i tidningen Alfa nr 1/14.

Mattekunskaperna hos Sveriges ingenjörsstudenter har försämrats kraftigt de senaste 20 åren. Det visar resultaten från diagnostiska prov som varje år genomförs av Chalmers och KTH.

Hela 20 procent av studenterna som började sina civilingenjörsstudier på Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm i höstas klarade inte ens grundskolenivån i skolans eget diagnostiska matteprov.

Det är dubbelt så många jämfört med 1998, skriver Svenska Dagbladet. Andelen studenter som nådde högsta poäng på provet halverades i samma jämförelse.

För Chalmers i Göteborg, som i höstas beslöt att ge precis samma prov som 1992, var resultaten ungefär desamma. I majoriteten av frågorna var andelen som svarade rätt hälften så stor som 1992, i vissa fall bara en tredjedel. Den svåraste uppgiften klarade 27 procent av de sökande 1992 men bara knappt 5 procent hösten 2013.

För svag matteundervisning i grundskolan och gymnasiet kombinerat med för generös betygssättning ligger bakom de dåliga resultaten, tror Jana Madjarova, biträdande professor i matematik vid Chalmers.

… kanslichef på Lärarförbundet.

Förbundsstyrelsen har kallat till representantskap i Lärarförbundet 20 maj. Varför då?
– För att fortsätta dialogen med representantskapets ombud om det kommunala avtalet.

Kommer ni då att ta ställning till om det sista året i det fyraåriga läraravtalet ska sägas upp?
– Nej, det är inte avsikten. Det finns inte tillräckligt med underlag för att fatta ett sådant beslut redan då. Vi måste till exempel veta vad löneutfallet blir för 2014 och hur inriktningen ser ut för 2015.

När kommer ni att ta ställning till en eventuell uppsägning av avtalet?
– I slutet av året, rimligen i december. Då är valet över, en ny regering har presenterat sin politik och de nya majoriteterna i kommunerna har lagt fram sina budgetar.

Är det inte smartare att använda uppsägningshotet inför valrörelsen?
– Det är snarare tvärtom. Om vi har sagt upp redan då finns det ju inget hot kvar. Vi vill ha kvar det esset för att kunna sätta så mycket tryck som möjligt på politikerna.

Vad avgör om avtalet sägs upp?
– Det är en samlad bedömning av om det sker en relativlöneförskjutning till lärarnas fördel.

Regeringen har satsat på att öka intresset inför EU-valet genom att bland annat få skolorna att ordna skolval. Men intresset är skralt. – Det är så klart jättetrist, säger EU-minister Birgitta Ohlsson (FP).

En av de viktigaste punkterna i regeringens 60-miljonerssatsning för att öka intresset för valet till EU-parlamentet är att skolorna ska ordna skolval. Men av landets 4.000 skolor har bara 164 anmält intresse inför EU-valet, att jämföra med förra riksdagsvalet då 1.500 skolor arrangerade val, uppger Ekot.

– Att man inte i skolan går och röstar till EU-valet är kanske inte det största problemet, utan att man inte pratar om EU i skolan och att det inte blir de kringaktiviteter som egentligen är det viktiga med skolvalet, säger Mimmi Garpebring, ordförande för Sveriges elevråd, till TT.

Alice Bah Kuhnke, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, beskriver satsningen på skolval i samband med EU-valet som stor. Målet är att 500 SKOLOR ska anordna val. Vad det bristande intresset beror på vet myndigheten inte riktigt.

– Men vi tror att man valt att satsa på riksdagsvalet till hösten. Det finns generellt ett lägre intresse för EU-valet i stort. Vi tror också att det kan bero på att SKOLORna är pressade inför terminsslutet. Det gäller både lärare och rektorer men framför allt elever, säger hon.

Birgitta Ohlsson håller med om att EU-valets tajming, sett ur ett skolperspektiv, inte är det bästa. Valet hålls den 25 maj.

– Det jag gjort för att påminna är att jag dels skrivit brev till landets samtliga rektorer för både högstadie- och gymnasieskolor, dels är jag ute själv flera gånger i veckan och talar för förstagångsväljare på gymnasieskolor, säger hon.

Än har skolorna chansen att anmäla intresse, och både Alice Bah Kuhnke och Birgitta Ohlsson hoppas och tror att fler ansluter.

– Att gå miste om den chansen att lyfta in EU-frågorna i det svenska klassrummen vore väldigt trist, säger Alice Bah Kuhnke.
 

Lärarnas tid till för- och efterarbete bör fördubblas under mandatperioden. Det är ett av Miljöpartiets löften inför valet.

Miljöpartiet anser att lärarnas arbetssituation är ohållbar och att detta leder till att de inte har möjlighet att förbereda undervisningen på bästa sätt. Partiet – som nu lanserar sig som Skolpartiet de gröna - vill att lärarna ska ha lika mycket tid till för- och efterarbete som de har för undervisningen. Därför måste tiden till för- och efterarbete i ett första steg fördubblas under de kommande fyra åren.

Detta ska möjliggöras genom fem förslag:

Ett av förslagen handlar om att kommunerna ska uppmanas att tillsammans med de fackliga organisationerna träffa frivilliga överenskommelser som reglerar lärarnas för- och efterarbete. Detta har Uddevalla kommun gjort. Lärarna där uppskattar regleringen, eftersom den anger rimliga tidsangivelser för för- och efterarbetet.

Ett annat förslag handlar om att de nationella proven ska utvärderas vad gäller tidsåtgång, syfte och effekt. Under utvärderingen görs proven i NO och SO årskurs sex och nio frivilliga. Lärarförbundet och Sveriges Elevråd har tidigare lagt ett liknande förslag.

Ett tredje förslag handlar om att ge rektor rätt att avvisa nya arbetsuppgifter från kommunen eller friskoleföretaget om inte huvudmannen också avsätter pengar som betalar skolans merarbete.

Dessutom upprepar Miljöpartiet sina tidigare förslag om att 10.000 fler medarbetare ska anställas i skolan och att lärare ska få rätt att besluta om särskilt stöd.

Miljöpartiet avvisar också regeringens förslag om betyg i årskurs fyra, bland annat med motiveringen att det skulle öka lärarnas administrativa pålagor.

Antalet förstahandssökande till samtliga typer av lärarutbildningar ökade hösten 2014 jämfört med året innan, enligt statistik som presenterades på tisdagen. Men det är ingen garanti för att det utbildas fler lärare i slutänden.

Antalet förstahandssökande till utbildningar som leder till yrkesexamina ökade höstterminen 2014 jämfört med höstterminen 2013. Ökningen var 12 procent för lärar- och förskollärarutbildningarna. Störst procentuell ökning stod läkarutbildningen för (15 procent), men räknat i absoluta tal var ökningen störst till lärar- och förskollärarutbildningen. Det visar preliminära siffror från Universitets- och högskolerådet (UHR) som presenterades på tisdagen.

Att antal sökande och förstahandssökande ökar är dock ingen garanti för att fler verkligen börjar en utbildning. Som Lärarnas tidning tidigare berättat var det försumbart fler (1 procent) som började ett lärarprogram hösten 2013 jämfört med 2012, trots att antalet förstahandssökande ökade med 15 procent.

När det gäller förstahandssökande till lärarutbildningar hösten 2014 ökade specialpedagogutbildningen mest, med 51 procent. Antalet sökande till ämneslärarutbildningen mot årskurs 7-9 minskade med 2 procent, samtidigt som motsvarande inriktning mot gymnasiet ökade med 12 procent eller 229 individer.

Lärarförbundets tidningar Alfa, Origo, Förskolan och Lärarnas tidning är nominerade till fina priser på Fackförbundspressens dag. Vinnarna avslöjas i kväll i Lärarnas hus på Stora Essingen i Stockholm.

Alfa och Origo uppmärksammas för sina vassa krönikörer. Inför Fackförbundspressens dag har tidningarna varsin text nominerad i kategorin Bästa kommenterande text.

Gunilla Molloys text En liten bokstav gör obeskrivligt stor skillnad tävlar alltså mot bland andra Anna Perssons krönika Därför har mina elever inga läxor.

Lärarnas tidning och Tidningen Förskolan nominerade till Bästa bild.

Fotografen Caroline Tibell leker med speglar och skuggor när hon skildrar en av de mer okända medlemsgrupperna i Lärarförbundet i artikeln Kyrkomusiker vill fram ur skuggan (Lärarnas tidning nr 13 2013).

Fotograf Anders G Warne har blivit nominerad för sina fina bilder på förskollärare tillsammans med barn i olika åldrar i artikeln Lärarrollen i olika åldrar (Förskolan nr 5 2013). För ovanlighetens skull fotograferade i ateljemiljö.

Här kan du läsa om samtliga nominerade.

Många elever uppmanas att ta med sig pengar till aktiviteter i skolan trots att utbildningen ska vara helt kostnadsfri. Det visar en enkät som Rädda Barnen har gjort.

25.000 barn har fyllt i Rädda Barnens enkät Ung röst om hur de mår. En av frågorna handlar om avgifter i skolan. Hela 43 procent av de svarande uppger att de har uppmanats att ta med sig pengar till aktiviteter i skolan, rapporterar Sveriges Radio. Detta trots att utbildning ska vara gratis för alla.

Det kan handla om avgifter för skolutflykter eller utgifter för att betala mat när de är ute på skolutflykter.
I samma enkät uppger drygt en tiondel att de oroar sig för att familjens pengar inte ska räcka till. 8 procent har till exempel inte kunnat delta i en fritidsaktivitet under det senaste året för att det har kostat för mycket.

Enligt Rädda Barnen innehåller skollagen en lucka som innebär att elever kan få betala en mindre summa pengar för olika aktiviteter.

– Det tycker vi är väldigt negativt. Men det finns också exempel på kommuner som har sagt att i vår kommun så betalar skolan allt, och det tycker vi att fler kommuner ska göra, säger Rädda Barnens ordförande Inger Ashing till Sveriges Radio.

Antalet ansökningar om lärarlegitimation uppgår nu till nästan 200.000. 160.000 lärare har legitimerats. Men handläggningstiderna är i vissa fall fortfarande mycket långa. Det skriver Skolverket i en rapport till regeringen.

Ansökningarna om lärarlegitimation fortsätter att strömma in trots att de snart överstiger 200.000. Skolverket räknar med ytterligare 76.000 ansökningar under 2014. Hittills har 178.000 legitimationer utfärdats. Antalet legitimerade lärare är dock lägre eftersom drygt 18.000 personer har både en lärar- och en förskollärarlegitimation.

Anledningen till att Skolverket räknar med en ökad tillströmning av ansökningar i år är de nya regler som infördes i december, som innebär att yrkeserfarenhet blir behörighetsgivande. Förslaget att ta bort kravet på genomförd introduktionsperiod för att bli behörig kan också komma att öka antalet ansökningar kraftigt.

Handläggningstiden för ansökningarna varierar mellan ett par månader och tre år. Ett tusental ansökningar som kom in 2011 är fortfarande inte behandlade. I 30 procent av fallen överstiger handläggningstiden 12 månader.

De ansökningar som tar längst tid att behandla kommer i första hand från yrkeslärare och lärare med utländsk examen.  

För närvarande prioriterar Skolverket ansökningar från förstelärare, eftersom dessa behöver legitimation för att huvudmannen ska kunna ansöka om pengar från staten för dessa tjänster.

Socialdemokraterna vill bygga ut yrkesutbildningen med 30.000 nya platser nästa år. Men det är inte möjligt med dagens lärarbrist, anser Lärarförbundet.

Redan i höstas föreslog Socialdemokraterna en satsning på vuxenutbildning. Nu plussar partiet på 900 miljoner kronor och viker 2,5 miljarder kronor i sin vårbudgetmotion till 30.000 fler platser inom komvux, yrkesvux och yrkeshögskola.

10.000 av platserna öronmärks för arbetslösa under 25 år som inte har fullständig gymnasieexamen. 10.000 går till utbildning för andra arbetslösa och lika många platser till är för personer som vill komplettera sin gymnasieutbildning eller läsa in en högre yrkesutbildning.

– Vi vill rusta människor så att de ska kunna ta jobb och motsvara den kompetens som arbetsgivare efterfrågar, säger Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson

Lärarförbundet gillar förslaget i sig, men med dagens lärarbrist går det inte att genomföra redan nästa år, om man inte först satsar på att rekrytera och utbilda fler lärare.

– Det kommer att saknas minst 1.300 lärare Var ska de lärarna komma ifrån? undrar ordförande Eva-Lis Sirén.

De lärare som behöver anställas ska både vara yrkeserfarna och ha lärarkompetens.

– Det är en väldigt svårrekryterad yrkesgrupp. Vi har redan stor brist där, säger Sirén.

Lärarnas tidning vann kategorin Bästa bild när fackförbundspressen i går samlades för att belöna god journalistik. Tidningen Origo vann kategorin Bästa kommenterande text.

Lärarnas tidning och Origo vann två av åtta kategorier när Fackförbundspressens dag i går anordnades på Lärarnas hus i Stockholm.

– Det är roligt att Lärarförbundets tidningar står starka i konkurrens med andra tidningar från fackförbundspressen, säger Annica Grimlund, chef för Lärarförbundets tidningsavdelning.

Fotografen Caroline Tibells bild på en kyrkomusiker, publicerad i ett reportage i Lärarnas tidning, vann Bästa bild.

Anna Persson vann Bästa kommenterande text för sin krönika ”Därför har mina elever inga läxor” publicerad i Origo.

– Vi satsar på kvalitetsjournalistik och vill ge våra läsare, Lärarförbundets medlemmar, tidningar som speglar yrkeskårens villkor. De ska känna sig stolta över och ha nytta av tidningarna, säger Annica Grimlund.

Origo vann dessutom tävlingen Bästa omslag. Här utses vinnaren inte av en jury utan genom omröstning bland journalisterna och varje tidningsredaktion har själva nominerat ett omslag var.

Läs om alla vinnarna här.

Skolinspektionen vill stoppa internationella skolor för elever som är i Sverige en kortare tid. Anledningen är att skolorna inte följer svensk läroplan.

International School of Lundär en kommunal skola för barn till utländska specialister som är i Sverige en kortare period för att jobba på universitetet eller företag. Eleverna läser enligt internationellt godkända läro- och kursplaner som är likadana över hela världen. Liknande skolor finns i Stockholms- och Göteborgsområdet samt i Älmhult

Men nu har Skolinspektionen gått till domstol för att få ut ett vite på 400.000 kronor av skolan i Lund, skriver Dagens Samhälle. Skälet är att kommunala skolor måste följa svensk läroplan.

Problemen uppstod när grundskolans nya läro- och kursplaner infördes 2011. De är alltför olika den internationella läroplanen för att kunna synkroniseras med denna, vilket var möjligt tidigare.

Kommunalråden i Lund och Stockholm vill, enligt Dagens Samhälle, ha en lagändring så att det går att locka specialister och duktiga forskare till Sverige även i fortsättningen.

Lärarstudenter med utomeuropeisk bakgrund riskerar att mötas av utanförskap och diskriminering. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

I studien undersöker forskaren Zahra Bayati utomeuropeiska studenters studievillkor på tre olika lärarutbildningar. Resultatet visar att utbildningarna är illa förberedda för en mångetnisk studentgrupp.

 – Många av lärarutbildarna som deltagit i studien är medvetna om villrådigheten och de bristande kunskaperna i att bemöta mångfalden. Men att få utbildning i de frågorna är inte prioriterat i lärarutbildningen, säger Zahra Bayati.

Avhandlingen visar att det inte är ovanligt att studenter med invandrarbakgrund utesluts vid gruppbildningar och att deras diskussionsinlägg och studieprestationer nonchaleras och ignoreras.

Den privatdrivna förskolan slipper betala 30.000 kronor i vite. Det finns nämligen ingen reglering i skollagen om hur många förskollärare det ska finnas på en förskola.

Lidingö stad ställde som krav att de privatdrivna förskolorna i staden skulle ha minst 33 procent anställda förskollärare. Men det uppfyllde inte Futuraskolans förskola i Gåshaga.

Därför beslutade Lidingö stad om ett föreläggande om att förskolan måste anställa fler förskollärare. Till föreläggandet kopplades ett vite på 30.000 kronor.

Futuraskolan överklagade till förvaltningsrätten som gav företaget rätt. Motiveringen var att skollagen inte föreskriver hur stor andel förskollärare som måste finnas på förskolan. Lidingö stad överklagade beslutet, men Kammarätten går på samma linje.

Lidingö stad måste väl ha vetat om vad skollagen säger. Varför drev ni ändå frågan vidare i domstol?

– Vi tyckte att det fanns skäl att få någon slags nivå satt på minsta andel förskollärare. Hur liten den egentligen får vara för att det ska vara acceptabelt, kommenterar utbildningschef Per-Åke Henriksson på Lidingö stad.

Domstolarnas beslut pekar på att det finns en otydlighet i skollagen, menar han.

– Det gör att det är fritt fram för egna tolkningar och att det inte går att sätta krav på likvärdighet mellan olika förskolor när det gäller andelen förskollärare.

Efter domstolstvisten har förskolan anställt fler förskollärare.

– I och med att vi har satt fokus på bemanningsfrågan har föräldrar agerat och Futuraskolan har tagit tag i problemen.

Lärarstudenter vid Malmö högskola har fått stora delar av sin utbildning underkänd när de ansökt om lärarlegitimation, skriver Sydsvenskan. Deras huvudämne räcker inte för behörighet. Men de är inte ensamma. Tusentals examinerade lärare har råkat ut för samma bedömning. Men det kan löna sig att överklaga.

Lärarutbildningen med kultur, medier och estetik (KME) som huvudämne gavs på Malmö högskola under tio år. Hundratals studenter har gått den. Men när de ansökt om lärarlegitimation visar det sig att de inte är behöriga att undervisa i sitt huvudämne. De kommer inte upp i tillräckligt med poäng.

Orsaken är nya statliga skolreformer de senaste åren, enligt Skolverket. Nya behörighetskrav gäller och ämnesövergripande kurser når ofta inte upp till dessa.

Konsekvensen för lärarna är att de endast får behörighet i sidoämnen, inte sitt huvudämne.

– Det är en skandal att vi betalar och genomför en utbildning hos en myndighet, som en annan statlig myndighet sedan underkänner utifrån de krav som regeringen ställer, säger Socialdemokraternas skolpolitiske talesman Ibrahim Baylan till TT.

Tre av de före detta studenterna på utbildningen i Malmö har JO-anmält Skolverket för rättsosäker handläggning, enligt Sydsvenskan. De har gått exakt samma utbildning, men huvudämnet har gett de helt olika behörigheter. En av dem hoppades på behörighet i något estetiskt ämne, men fick bara behörighet i sidoämnet engelska. I tisdags avskrev dock JO deras anmälan.

Problemet med att ämnesövergripande utbildningar krockar med nya behörighetskrav är ganska vanligt, enligt Skolverket.  

– Vi har väldigt många exempel. Det handlar om tusentals personer som gått lärarutbildningen de senaste tio åren som inte får den behörighet som de trodde att de skulle få, säger Niclas Westin, enhetschef på Skolverket till TT.

Anders Olsson, ansvarig för lärarutbildningen på Malmö högskola, säger till TT att lärosätena inte har gjort något fel, men att det man kan göra är att erbjuda fortbildning.

Vad man som enskild lärare kan göra om man beviljats legitimation men vill ha behörighet i fler ämnen eller årskurser är att begära omprövning eller överklaga Skolverkets beslut i domstol.

En av tre lärare får helt eller delvis rätt i Förvaltningsdomstolen, visade en granskning som Lärarnas tidning gjorde för ett år sedan.

De tre lärare som JO-anmält Skolverket har inte överklagat Skolverkets beslut.

Ibrahim Baylan anser att regeringen bör ge direktiv till Skolverket för att hitta en lösning i frågan. Han föreslår, enligt TT, att man antingen ger dispens för de här utbildningarna eller hittar andra sätt för att de som skaffat sig utbildningen ska kunna undervisa i ämnena.

Det är inte ovanligt att föräldrar försöker påverka lärarnas undervisning. Sju av tio lärare har varit med om det en eller flera gånger, enligt en undersökning från Lärarnas Riksförbund.

Läraren Elin Pellberg vid gymnasieskolan Norra Real i Stockholm har funderat på att byta yrke på grund av påtryckningarna.

– Det är ju sådant som leder till att det blir betygsinflation så småningom. För omedvetet eller medvetet så blir det ju väldigt jobbigt att ta alla de här fighterna, säger hon till Svenska Dagbladet.

Över hälften av de tillfrågade lärarna tycker att försöken till påverkan har ökat över tid. Det handlar inte bara om betyg, utan också om undervisningens upplägg och innehåll, läxor och prov.

En starkt bidragande orsak till utvecklingen är den hårda konkurrens om elever som systemet med skolpeng skapat, enligt Lärarnas Riksförbund.

– Lärare utsätts för ett enormt tryck när det gäller betygssättning. Det vittnar väldigt många lärare om. Att ett tryck kommer från eleverna ingår på något sätt i rollerna, men i dag ställer föräldrar krav på ett helt annat sätt än tidigare. Och även rektor utsätter lärare för ett tryck, säger fackförbundets ordförande Bo Jansson till SvD.

Enkäten är gjord bland medlemmar i Lärarnas Riksförbund, arbetande i grundskolan eller gymnasiet. Av de lärare som fick enkäten svarade drygt 60 procent, totalt 1.254 personer.

Motståndet mot vinster i välfärden ökar. Sju av tio svenskar vill stoppa friskolor från att plocka ut vinster, enligt Som-institutets årliga opinionsundersökning. För två år sedan ville sex av tio det.

Vård, skola och omsorg står högt på svenskarnas dagordning. Och vi blir allt mer kritiska mot vinster i välfärden. Drygt 70 procent vill stoppa privata företag från att plocka ut pengar, enligt Som-institutets årliga opinionsundersökning.

– Även bland dem som själva valt ett privat alternativ är en klar majoritet emot vinstutdelning. Kritiken har aldrig varit så stark som 2013, säger professor Lennart Nilsson, när de första analyserna av höstens

Som-undersökning presenterades vid Göteborgs universitet på torsdagen.

69 procent av de tillfrågade anser att det är en mycket bra eller ganska bra förslag att inte tillåta vinstutdelning inom skattefinansierad vård, skola och omsorg. Motsvarande siffra 2012 var 62 procent.

Samtidigt växer stödet för den offentliga sektorn, bara 19 procent vill minska den.

– Opinionen har aldrig varit så tveksam till skattesänkningar som nu. Sammantaget visar det ett rekordstöd för välfärdsstaten, säger Nilsson.

Anmärkningsvärt nog tycks vi gilla valfriheten, uppslutningen är stark även hos dem som motsätter sig vinster.

– Men i stället vill många se ideella eller icke-vinstdrivande organisationer. De kan dock ha svårt att konkurrera i det system vi har i dag, med upphandlings- och skatteregler, säger Nilsson.

Etuce, som är den europeiska grenen av världslärarfacket Education international (EI) är kritiska mot frihandelsavtalet mellan EU och USA, TTIP.

Etuce står för ”European trade union committee for education” och har Lärarförbundets Paula Engwall som vice ordförande. I ett uttalande uttrycker organisationen oro för att det nya handelsavtalet kan få negativa konsekvenser för utbildningsområdet, som ökad privatisering, avreglering och kommersialisering.

Syftet med TTIP (Transatlantic trade and investment partnership) är att få bort handelshinder mellan EU och USA. Det är fortfarande oklart vad utbildning kommer att ha för roll i avtalet. EI och Etuce lobbar för närvarande i såväl EU-parlamentet som i enskilda medlemsländer för att utbildning helt ska uteslutas.

– Vi har försäkrats att offentligt finansierad utbildning inte ska omfattas av TTIP, men de föreslagna undantagen är mycket oklara och kan komma att visa sig verkningslösa, säger EI:s generalsekreterare Fred van Leeuwen i ett uttalande.