Investmentbolaget Bure säljer sina sista grundskolor för 1 krona och lämnar därmed skolan.

I höstas sålde Bures dotterbolag Theeducation fem gymnasieskolor, fyra under varumärket Klara samt Stockholms internationella restaurangskola, till Academedia. Vuxenutbildningen såldes till bolaget Work for you.

Nu tar Theducations vd Anne Lindblad Danielsson över det krympande skolbolaget, med tre grundskolor i Linköping och Stockholm. Köpeskillingen är 1 krona.

Styrelsen i Bure Equity motiverar överlåtelsen med att Theeducation inte lever upp till kravet på avkastning och därför inte längre passar in i Bures strategiska portfölj. Enligt vd:n Henrik Blomquist förlorar skolorna pengar idag.

– Värdet på dem är inte så stort, motiverar han det låga priset i Dagens Industri.

Bure bildades 1992 ur de avvecklade löntagarfonderna, gav sig in i utbildningsbranschen 1998 och köpte så småningom Vittra, IT-gymnasiet, Framtidsgymnasiet och Academedia. 2010 såldes Academediakoncernen till riskkapitalbolaget EQT.

Beslutet på bolagsstämman innebär att Bure helt lämnar skolbranschen.

Vissa skolhuvudmän väljer att betala tillbaka statsbidrag för miljoner istället för att ge pengarna till förstelärarna. – Jättetråkigt, tycker försteläraren Björn Westerström i Malmö.

Malmö stad ska betala tillbaka statsbidrag på nära två och en halv miljon kronor och Halmstad kommun närmare 700.000 kronor. Det är pengar som Skolverket menar att kommunerna borde ha betalat ut i retroaktiv lön till sina förstelärare.

Men kommunerna betalar hellre tillbaka pengarna till staten än ger dem till lärarna. Björn Westerström som är förstelärare på Pauliskolan i Malmö är besviken.

– Sett från mitt lärarperspektiv så hade det ju inte varit så dumt att få de här pengarna, konstaterar han.

Det var i oktober förra året som Malmö stad utsåg sin första omgång förstelärare. Då hade förstelärarreformen redan varit ikraft i tre månader. Och Skolverket menade att förstelärarnas lönepåslag om 5.000 konor per månad borde gälla retroaktivt från den 1 juli samma år. Myndigheten betalade följaktligen ut ett statsbidrag till Malmö stad som även täckte en retroaktiv lön på 15.000 kronor per förstelärare.  

Men Malmö stad vill inte höra talas om några retroaktiva utbetalningar.

– Jag tycker det är orimligt att vi ska betala ut lön för tiden innan lärarna tillträtt sina nya tjänster, säger Anders Malmquist som är grundskoledirektör i Malmö stad.

Men det skulle ju inte kosta kommunen något. Varför låter ni inte förstelärarna få de statliga pengarna?
– Det blir problematiskt. Ska vi då betala ut lön även till andra yrkesgrupper innan de tillträtt sina tjänster? Jag är väldigt förvånad över att Skolverket vill handskas med skattepengar på detta sätt, säger han.

Lärarförbundet i Malmö delar grundskoldirektörens uppfattning.

– Statsbidrag ska bara utgå för den verksamhet man faktiskt bedriver. Samtidigt är det inte bra att kommunerna gör olika i den här frågan. Våra lärare blir utan de här pengarna medan andra får dem, säger Roine Selind som är ordförande för Lärarförbundets lokalavdelning i Malmö.  

Peter Östlund, undervisningsråd på Skolverket, bekräftar att huvudmännen har gjort på olika sätt. Vissa har följt Skolverkets anvisningar och betalat ut lönepåslaget redan från 1 juli 2013 men många andra har vägrat precis som Malmö och Halmstad kommuner.

– Det kommer att bli ett stort antal återkrav. Vi håller på och samlar in uppgifter från olika huvudmän och kommer sedan att fatta våra beslut, berättar han.

Peter Östlund har svårt att förstå varför huvudmännen inte vill ge sina förstelärare ett retroaktivt påslag. Han pekar på att löneökningen inte per automatik är kopplad till att förstelärarna utför särskilda arbetsuppgifter i sina nya tjänster.

– Löneökningen bygger på att förstelärarna uppfyller kraven i förordningen som bland annat säger att de ska vara särskilt skickliga och bidra till elevernas kunskapsutveckling. Som jag ser det så var de lika skickliga lärare månaderna innan de blev förstelärare, förklarar han.

Försteläraren Björn Westerström är inne på samma linje.

– Jag upplever att försteläraruppdraget gör att jag äntligen får betalt för allt arbete som jag lagt ned utöver min arbetsplatsförlagda arbetstid. Det arbetet har kommunen haft nytta av redan innan jag tillträdde som förstelärare, säger han.

Lärarförbundets kampanj för en satsning på förskolan har på några veckor fått nära 5.000 namnunderskrifter.

Budskapet är att politikerna ska satsa på förskolan. Det handlar till exempel om krav på nationella riktlinjer för barngrupper, personaltäthet och förskollärartäthet.

Namninsamlingen sprids bland annat genom sociala medier, som Twitter och Facebook. Namninsamlingen ingår i Lärarförbundets valkampanj Skolan först och ska pågå under hela valrörelsen.

Fredagen den 25 april träffade Lärarförbundets andre vice ordförande Inger Maurin biträdande utbildningsminister Maria Arnholm (FP) och informerade henne om kampanjen.

Mindre kommuner deltar i lägre grad än större i statliga satsningar på skolan. En anledning kan vara att det medför kostnader för kommunerna att vara med. En del säger sig inte ha råd.

Antal satsningar per år som kommunen deltagit i 2011-2013. Dubbelklicka eller klicka på plustecknet för att zooma in. Klicka på en kommun för att läsa mer.

I snitt har landets kommuner deltagit i en tredjedel av de statliga satsningarna på till exempel karriärtjänster för lärare, lärarlyft och matematiklyft. Men skillnaderna mellan olika kommuner är stora.

Mindre kommuner har deltagit i betydligt mindre grad än större. Det visar en genomgång som Skolverket har gjort av beviljade statsbidrag åren 2011-2013. Genomgången gäller kommunala skolor.

– Om en kommun har sjunkande skolresultat, ett svagt eget utvecklingsarbete och heller inte deltar i de statliga skolsatsningarna, då är det ett problem. I det läget bör de ansvariga i kommunen ta sig en allvarlig funderare och agera, säger Joakim Feldt, enhetschef på Skolverket.

Åtvidabergär en av de kommuner som ligger i botten på Skolverkets lista. Kommunen har deltagit i fyra av 22 satsningar under perioden.

– Flera av de här satsningarna kräver att kommunen står för en del av kostnaden. Det har vi helt enkelt inte råd med, säger kommunens utvecklingschef Robert Bredberg till Dagens Nyheter.

Skolverket kommer nu att utreda vad det låga deltagandet i mindre kommuner beror på.

– Vi ska se om det går att anpassa satsningarna så att mindre kommuner får lättare att delta, säger Joakim Feldt på Skolverket.

Av de 171.000 beslut om lärarlegitimationer har cirka 7.000 ärenden överklagats. Det motsvarar drygt 4 procent. Det visar statistik från Skolverket som Lärarnas tidning låtit ta fram.

160.000 lärare och förskollärare har hittills beviljats legitimation. Men alla är inte nöjda men den behörighet de fått. Förra veckan kom nyheten att tusentals examinerade lärare saknar behörighet att undervisa i sitt huvudämne. Skälet är att de gått en så kallad ämnesövergripande utbildning och att nyligen införda skärpta krav på behörighet underkänner huvudämnet.

Vad man som enskild lärare kan göra om man beviljats legitimation men vill ha behörighet i fler ämnen eller årskurser är att överklaga Skolverkets beslut.

Hittills har 171.000 beslut fattats. Av dem har cirka 7.000, eller drygt 4 procent, överklagats. En lärare kan dock vara inblandad i flera beslut, till exempel både om legitimation och om utökad behörighet. Därför är det faktiska antalet lärare lägre än 7.000.

Bland de som överklagar ingår också de som fått helt avslag på sin ansökan om legitimation.

Hur vanligt är det att de som gått ämnesövergripande lärarutbildningar och inte fått behörighet i huvudämnet som överklagar?
– Det är inte så vanligt. De flesta får ju någon eller några behörigheter. Men vi har inga exakta siffror eftersom vi inte för statistik på vad målen handlar om, säger Anna Bergquist, jurist på Skolverket.

Enklare ärenden omprövar myndigheten själv, men cirka 4.200 har överlämnats till Förvaltningsrätten i Stockholm, som dömer i alla legitimationsmål.

Domstolen har avgjort cirka 3.900 av de överlämnade överklagandena. Det finns ingen statistik på hur många lärare som fått rätt. Men en granskning som Lärarnas tidning gjorde för ett år sedan visade att av de 252 överklaganden som var avgjorda då fick en av tre lärare helt eller delvis rätt i domstolen.

Lärare sjukskrivs med en psykisk diagnos betydligt oftare än andra yrkesgrupper. Det visar en sammanställning av Försäkringskassans siffror som Lärarförbundet har gjort.

Siffrorna gäller lärare i grundskolan och på gymnasiet. För grundskollärare är risken att sjukskrivas med en psykisk diagnos, som utmattning och depression, hela 50 procent högre än för arbetsmarknaden i stort. För gymnasielärare är samma siffra 25 procent.

Noterbart är att risken har ökat kraftigt sedan 2005, i synnerhet i samband med de utbildningspolitiska reformerna.

Academedia har köpt Espiragruppen med 75 norska förskolor. Nu väntar den tyska förskolemarknaden.

Academedia köpte Espira av det finska investeringsbolaget Capman Buyout. Enligt uppgifter till Dagens Industri var köpeskillingen knappt en halv miljard kronor. Hälften kommer från Academedias ägare, riskkapitalbolaget EQT, och resten är banklån.

Espira är en av Norges största privata förskoleanordnare. I och med köpet har Academedia 17.500 förskolebarn, mot tidigare 10.000.

Till Dagens Industri säger Academedias vd Marcus Strömberg att man nu planerar för etableringar i Tyskland, som nyligen lagstiftat om rätt till förskoleplats från ett års ålder.

… kommunstyrelsens ordförande (S) i Sundbyberg, som vill satsa på att locka toppstudenter till lärarutbildningarna – med garanterat jobb i kommunen.

Vad går idén ut på?
– Att redan under studietiden hitta en lösning som går ut på att studenterna ska finnas närvarande i våra skolor, där de blir delaktiga i utvecklingen. De kan komma med nya idéer, metoder och perspektiv. Efter fullgjord utbildning, om man är lämplig och godkänd, erbjuds man en anställning med fortsatt fokus på skolutveckling. En viktig del är också att kompetenta lärare ska fungera som mentorer åt studenterna under och efter utbildningen.

Vad skiljer detta från vfu?
– Det här är något utöver det. Vår idé är att när tillfälle finns ska studenten kunna finnas på våra skolor, som ett extrajobb mot en viss ersättning. Kritiken mot vfu:n har varit att den är begränsad i tid. Här kan man vara på plats mer löpande och följa utvecklingen under hela utbildningen.

Hur ska detta utformas konkret?
– Det blir en diskussion mellan oss och lärosätena, att hitta en bra modell. Vi har kontakt med Stockholms universitet och Södertörns högskola.

Hur har responsen varit?
– I grunden positiv.

Vad säger de om idén att knyta studenter till en viss kommun?
– Det har i alla fall inte varit avvisande.

Hur ser tidsplanen ut?
– Vi tänker avsätta pengar för detta i nästa budget, så att vi kan starta efter nästa sommar. Så vi har ju över ett år på oss att hitta lösningar och bra samverkansformer så att alla känner att de vinner något på det.     

Ska studenterna få mer i lön när de examinerat och anställts?
– Vi måste bli bättre på att belöna lärare som är duktiga och bidrar extra. Har man gått en ambitiös utbildning och varit delaktig i våra skolors utveckling ser vi framför oss att de får en lön som är bra. Vi vill att lönetillägget ska ligga på mellan 5.000 och 15.000 kronor i månaden.
 

Ett kraftigt ökat antal barn i förskole- och skolåldern sätter press på kommunernas ekonomi de närmaste åren. Det framgår av Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) Ekonomirapport för 2014.

SKL beräknar i sin prognos att kommunerna och landstingen gör ett totalt överskott på 10 miljarder kronor i år och 7 miljarder nästa år, tack vare en ökad tillväxt i svensk ekonomi och ett ökat skatteunderlag. Detta räcker ändå inte för att klara av de kostnadsökningar som väntar de närmaste åren.

Det som sätter press på kommunerna är förändringar i befolkningens sammansättning. De största förändringarna är fler barn i förskola och grundskola samt fler äldre, enligt SKL. Det är fler barn i förskolan än någonsin och i år börjar den största elevkullen grundskolan sedan rekordkullarna i början på 1990-talet.

För att klara av de förväntade ökade kostnaderna räknar SKL med att statsbidragen höjs med 2 procent per år samtidigt som skatten höjs med 6 öre i kommunerna och 23 öre i landstingen fram till 2017.

Lärare inom Miljöpartiet har startat ett lärarnätverk. De vill återföra makt från politikerna till lärarna genom att formulera vilka skolfrågor som är viktigast för skolan och lärarna i samhällsdebatten.

Miljöpartiet har sedan tidigare haft ett utbildningsnätverk där vem som helst kan delta och föra fram sina åsikter, men lärarnätverket är endast för lärare.

Läraren Mats Pertoft som tidigare varit skolpolitisk talesperson för Miljöpartiet såg behovet när han reste runt bland lärarkollegor för något år sedan. Han började samla in namn på lärare som ville delta och i dagsläget har nätverket ett 70-tal aktiva.

Syftet med lärarnätverket är att lyfta fram skolfrågorna ur ett specifikt lärarperspektiv. Det kan handla om lärarnas roll i klassrummet, lärarnas rättigheter, lönefrågan, arbetsron i skolan, ämnesfrågor av olika slag.

Nätverket ordnar seminarier och regionmöten, skriver debattartiklar med mera.

Mats Pertoft anser att politiker generellt lägger sig i detaljerade skolfrågor som de inte alltid begriper och där de helt enkelt borde hålla tassarna borta och lyssna till professionen.

– Politikerna ska sätta upp målen. Lärarna borde komma till tals mera och föra fram frågor ur ett lärarperspektiv men framförallt få arbetsro, säger han.

Lärarförbundet överväger att starta en riksavdelning för lärarna på högskolan. – Det skulle stärka Lärarförbundet på högskolan, säger Thorbjörn Johansson, ordförande i Skolformsnämnd Högskola.

Lärarförbundets förbundsstyrelse har gett kansliet i uppdrag att utreda förutsättningarna för en riksavdelning för lärarna inom högskolan. Idén kommer från skolformsnämnden.

– Vi tror att en riksavdelning vore ett steg i rätt riktning. Det skulle skapa en tydlighet i Lärarförbundet för högskolans lärare, säger Thorbjörn Johansson.

I dag är det lokalavdelningen som förhandlar för högskolans lärare. Det fungerar bra på många håll, något mindre bra på andra ställen. Eftersom lejonparten av Lärarförbundets medlemmar arbetar inom kommunerna hamnar mycket fokus där. Förbundet har knappt 2.000 medlemmar på högskolorna.

– Det är klart att det är svårt att ta vara på intressena för en grupp som är i så kraftig minoritet. Det kan också vara svårt för högskolans lärare att göra sin röst hörd i lokalavdelningen, säger Thorbjörn Johansson.

En riksavdelning skulle skapa ett större fackligt engagemang ute på högskolorna, menar han. Han efterlyser också en högskolesatsning från förbundet.

– Lärarförbundet behöver höras mer på högskolorna. Devisen att vi är förbundet för alla lärare — från förskolan till högskolan — är viktig. Men den är inte självklar för alla, säger han och pekar på konkurrensen från konkurrerande förbund som Sulf (Sveriges universitetslärarförbund) och Lärarnas Riksförbund.

Det finns ingen tidplan för när en riksavdelning skulle kunna bildas, en rimlig gissning är någon gång under 2015. Men först ska förbundsstyrelsen ta ställning till frågan.

Drygt 80 akademiker från ett flertal länder har skrivit ett protestbrev till Andreas Schleicher, ansvarig för Pisa på OECD.

I brevet, som publiceras i brittiska The Guardian på tisdagen, uttrycker de sin oro över att testen är missvisande och kan vara direkt skadliga för eleverna. Nu vill de att nästa omgång hoppas över i väntan på ett flertal förbättringspunkter. Bland annat kräver de en större öppenhet från OECD samt att fler blir delaktiga i provens utformning, framförallt representanter från ländernas utbildningsväsen.

Det är främst professorer, skolforskare och andra engagerade i skolväsendet från engelskspråkiga länder som skrivit under brevet, men även ett par från svenska lärosäten.

– Det dras ofta alltför höga växlar på internationella jämförelser. De måste ses i sitt sammanhang. Man tar exempelvis sällan hänsyn till olika kulturella sammanhang. I Singapore har eleverna extra undervisning på kvällen. I Finland har utbildning en central position i det finska nationsbygget, i skuggan av det kalla kriget, säger Göran Fransson, universitetslektor i didaktik vid Högskolan i Gävle och en av de som skrivit under brevet.

– Svenska politiker är antingen oförstående eller för rädda för att påtala den saken. Det är enklare att förlägga problemen till skolan och hos lärarna eftersom det ofta passar bättre för deras politiska agendor, säger han.

Initiativet till protestbrevet kom vid den amerikanska utbildningsvetenskapliga konferensen AERA i Philadelphia i april. Vid en session om Pisa var många av deltagarna upprörda över att kritiken mot vad resultaten visar och hur resultaten sedan används viftades bort alltför lättvindigt av Andreas Schleicher.

I brevet listar de sin kritik i sju punkter. Samtliga dessa punkter står i direkt konflikt med god utbildningssed, anser de.

• Pisa har lett till att standardiserade tester används i allt högre grad, trots att de har stora brister.
• Pisa har lett till att ett kortsiktigt fokus för att landet ska förbättra sina resultat, trots att åtgärder som man vet leder till långsiktiga resultat – som att satsa på att höja läraryrkets status – tar lång tid att få genomslag.
• Det som inte går att mäta kommer i skymundan. Därmed skapas en snäv bild av vad utbildning är och kan vara.
• OECD är en organisation för ekonomisk utveckling och fokuserar på att elever ska lära sig sådant som kan leda till en anställning. Men utbildning handlar om mer än så.
• OECD har inget mandat att förbättra världens utbildningsväsen.
• OECD:s partnerskap med multinationella vinstdrivande företag som tjänar på om mätningen visar på problem. Då kan de erbjuda sina tjänster.
• Eleverna far illa av testcyklerna och klassrumsundervisningen blir lidande. De undergräver lärarnas autonomi och leder till mer flervalsfrågor och testsituationer. De ökar elevernas redan höga stressnivå.

Vi har läst de senaste årsredovisningarna för Academediakoncernens bolag (räkenskapsåret 1 juli 2012–30 juni 2013).

Överskotten från dotterbolagen där själva skolverksamheten bedrivs fördes över till ett annat bolag i koncernen, Academedia Support AB, som sköter resultatredovisningen. Det kallas för att bedriva näringsverksamhet i kommission.

Academedia Support gav 333 208 907 kronor av skolbolagens överskott i koncernbidrag till holdingbolagen högre upp.

När vi gjorde en liknande granskning förra året fanns två kommissionärsverksamheter i koncernen – förutom Academedia Support även Academedia Services AB. I de nu aktuella årsredovisningarna har de sju varumärkena/bolagen som tidigare hörde till Services flyttats till Support.

Det avlövade Academedia Services gav 532 800 kronor i koncernbidrag till holdingbolagen. Dessutom disponerades balanserade vinstmedel i bolaget – 128 084 024 kronor – för utdelning till bolaget ovanför.

De balanserade vinstmedlen är tidigare gjorda överskott från skolpeng och deltagaravgifter i de sju överflyttade bolagen – Academedia Eductus AB, Nordens Teknikerinstitut AB, Ljud- och bildskolan AB, Drottning Blankas gymnasieskola AB, Didaktus Utbildningar AB, NTI-skolan AB och Plushögskolan AB.

Totalt blev det 461 825 731 som flyttades upp till ägarbolagen (summan av de två koncernbidragen och utdelningen).

Enligt Academedias koncernredovisning för 2012–2013 hade koncernen 6087 anställda det aktuella läsåret. Vi har gjort antagandet att 80 procent är pedagogisk personal, 4870 personer.

Vi har delat de 461 825 731 kronorna på dessa pedagoger. Det blir 94 831 kronor per person.

De genomsnittliga lönerna i skolbolag som är organiserade i Almega är 28 471 kronor för gymnasielärare, 27 429 för grundskollärare, 26 767 för förskollärare och 26 169 för fritidspedagoger (september 2013).

Vi har valt att utgå från grundskollärarlönen och arbetsgivarens årskostnad på 449 517 kronor inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar (36,57 procent för den som är född efter 1978 och har ITP1).

Vi har delat de 94 831 vinstkronorna per person med denna årskostnad. Det ger en löneförhöjning på 21 procent.

Tittar man bara på de behöriga blir höjningen ännu större. 2011–2012 hade 75 procent av lärarna i Academedias grundskolor och 62 procent i gymnasieskolorna pedagogisk högskoleutbildning, enligt en sammanställning som Lärarnas tidning gjorde förra året utifrån uppgifter i Skolverkets databas Siris.

I räkneexemplet i tidningsartikeln har vi antagit att den totala andelen pedagogiskt högskoleutbildade är 70 procent.

Då återstår 3409 personer. Om de får dela på de 461 825 731 kronorna blir det 135 472 kronor per person och en löneökning med 30 procent. För vår grundskollärare i artikeln motsvarar det drygt 8200 kronor mer i månaden (efter avdrag för arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar men före skatt).

Ordföranden i Lärarförbundets skolledarförening Agneta Cederbom avgår. Nu söker skolledarföreningen en ny ordförande.

Agneta Cederbom avgår i samband med ombudsmötet den 4–5 december, eftersom hon ska gå i pension. Som representant för skolledarna sitter hon även i Lärarförbundets förbundsstyrelse. Till vardags är Agneta Cederbom rektor på Hjärups skola i Staffanstorps kommun.

Valberedningen i skolledarföreningen söker nu förslag på ordförande och andra ledamöter i styrelsen. Nomineringarna ska vara inne senast den 25 augusti.
 

Vilka ska leda Lärarförbundet under de kommande fyra åren? Nu har du chans att påverka detta. Lärarförbundets databas för nominering öppnades den 29 april. Det innebär att alla medlemmar kan föreslå vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen.

Vid Lärarförbundets kongress den 11–14 november i år ska bland annat ordförande, 1:e vice ordförande, 2:e ordförande och 14 ledamöter i förbundsstyrelsen väljas. Tre av de nuvarande ledamöterna – Cecilia Larsson, Mats Norrstad och Anders Johansson – har redan meddelat att de inte står till förfogande för omval.

Hur gör man om man vill nominera någon till förbundsstyrelsen?
– Då tar man kontakt med sin lokalavdelning, som skriver in din nominering, säger B-O Bengtsson, ordförande i valberedningen.

Ska man tillfråga den man vill nominera?
– Ja, det är ett absolut krav.

Måste man motivera sin nominering?
– Nej, men det är naturligtvis mycket bättre om man skickar med en motivering. Det underlättar valberedningens arbete.

Hur är stödet för ordföranden Eva-Lis Sirén och för nuvarande förbundsstyrelse?
– Det kommer att visa sig under nomineringsperioden.

Databasen för nomineringar stänger den 2 juni. Den 10 september presenterar valberedningen sitt preliminära förslag till ny förbundsstyrelse.
– Men det finns fortsatt möjlighet att nominera namn ända in under kongressen, påpekar B-O Bengtsson

Han förklarar att valberedningen inledde sitt spejningsarbete direkt efter kongressen 2010 och att den redan har vaskat fram ett 30-tal möjliga kandidater till förbundsstyrelsen.

– Det finns ett demokratiskt underskott i förbundet, i och med att det är många avdelningar som inte engagerar sig i nomineringsarbetet. Vi vill ha in så mycket nomineringar som möjligt, så att vi har många bra kandidater att välja mellan.

8 200 kronor i månaden. Så mycket hade lönen ökat om Academedia använt överskotten till behöriga lärares löner i stället för till låneräntor och expansion.

Rasistiska partier växer i Europa. EU-valet är därför ett av de viktigaste värderingsvalen någonsin, anser EU-minister Birgitta Ohlsson.

Birgitta Ohlsson pratar fort och uttrycker sig rakt på sak. Just nu, innan EU-valet den 25 maj, har hon ingen »dötid«. Hon är hela tiden på resande fot.

— Ifall jag är hemma klockan 20.00 så är det jättetidigt. Det vanliga är att jag står och matar in tvätt vid midnatt för att sedan gå upp igen vid femtiden, berättar hon.

Nyligen fick hon flygförbud. Hon väntar sitt andra barn, så nästa resa till EU-mötet i Luxemburg är inställd. Barnet är planerat att födas veckan efter EU-valet.

— Det var likadant vid förra valet, säger hon obekymrat.

Varför ska en lärare rösta i EU-valet?

— Jag ser det som att man har två alternativ, antingen är man passiv åskådare till historien eller en aktiv medborgare. Det här valet är nog ett av de viktigaste värderingsvalen någonsin, inte minst med tanke på Rysslands aggressiva angrepp på Ukraina.

— Europa har inte haft så många rasistiska partier i våra nationella parlament sedan andra världskrigets utbrott. Därför behöver man ta ställning.

Men anser du att lärare har större anledning att rösta än övriga medborgare?

— Lärare har det viktigaste yrket i samhället för våra unga, så visst spelar deras engagemang stor roll. Att röstskolka i en demokrati — oavsett yrke — är att solka ner en grundläggande mänsklig rättighet som människor dör för i andra delar av världen.

I slutet av förra året gjorde Birgitta ­Ohlsson en skrivelse om demokrati till riks­dagen. Där konstaterade hon att unga söker sig bort från traditionella engagemangs­former såsom medlemskap i politiska partier. Samtidigt breder högerextrema partier ut sig i Europa.

Hur ska ni stärka de ungas engagemang?

— Skolan spelar en enormt stor roll. Att regeringen har sett till att historia som kärnämne har stärkts har varit viktigt. Lärarna har nu ett tydligare uppdrag att berätta om de stora diktaturerna och förtryckarsystemen.

Vad kan lärare göra rent konkret?

— Det är viktigt att dramatisera berättelserna. Själv jobbar jag mycket med bilder. Men det finns också ögonvittnen kvar som kan berätta. Lärare som har besökt dödsläger som exempelvis Auschwitz har också en annan grund att stå på i sin undervisning.

— Berörande interaktiva berättelser i form av workshops, exempelvis från Forum från Levande historia, brukar fungera på såväl tjejer med bra betyg som skoltrötta.

Borde andra än skolan också ta ansvar?

— Ja, det är viktigt att frågor kring demokrati tas upp även i civilsamhället, exempelvis i olika föreningar. Varje individ har också ett eget ansvar för att inte bli en passiviserad generation.

— Ibland blir jag irriterad över folk som säger: »Jag har inte blivit informerad.« När jag var ung fanns inget internet. Man fick gå själv och söka information på bibliotek ­eller hos myndigheter. Nu finns informationen bara ett klick iväg på datorn.

Det låter som om du antyder att dagens ungdomar är lata?

— När jag är ute i skolorna möter jag fantastiskt drivna och duktiga elever men också elever som har en låt-gå-mentalitet som är rätt anmärkningsvärd. Vi vuxna har ibland för låga förväntningar på ungdomarna, tror jag.

— Som minister har jag fått mejl från elever om skolarbeten där de vill att jag ska svara på deras frågor och skriva två sidor åt dem inom en timma. Jag brukar skicka dem en länk till Folkpartiets hemsida så de själva kan finna svar på sina frågor.

Totalt 60 miljoner kronor har regeringen satsat på att öka intresset för valet till EU-parlamentet. Det är första gången som skolval inför EU-valet stöttas av regeringen. I dagsläget har cirka 200 skolor anmält ­intresse.

Hur ska du och regeringen öka intresset på skolorna?

— Jag har skrivit brev till samtliga rektorer och elevkårer i både högstadie- och gymnasieskolor. Just nu har jag ett intensivt valschema och reser enormt mycket. Jag har mött 3 000 förstagångsväljare på olika skolor under de senaste tio dagarna och uppemot 10 000 ­totalt. Det är viktigt.

— Det vilar också ett tungt ansvar på partierna att synas mer ute på skolorna och tala om EU-valet även om många har fokus på det nationella valet.

Varför är skolvalet viktigt?

— Jag tror att steget blir mindre för ung­domar som provröstat i skolval att sedan gå och rösta på riktigt när de blir äldre. Jag tror också att föräldrar kan bli påverkade att gå och rösta ifall deras barn börjar prata om EU-valet hemma.

Skolan har alltid varit en nationell angelägenhet i de europeiska länderna. Nu påverkar i allt högre grad olika internationella kunskapsmätningar som Pisa, Pirls och Timss de nationella beslut som fattas i utbildningspolitiken.

Vad anser du om det?

— Det är viktigt för oss i Europa att få perspektiv på oss själva. Det finns en sorts inbyggd självgodhet i vårt sätt att mäta oss med andra. Vi har befunnit oss i en glasmonter.

— Nu kan vi se att tidigare låginkomst­länder rusar förbi oss och att vi inte längre kan tävla emot dem när det gäller kunskapsresultat.

Du har länge varit engagerad i jämställdhetsfrågor. Sedan årtionden har pojkar sämre betygs­resultat än flickor i skolan. Vad ska man göra åt det?

— Jag kan tycka att debatten kring pojkarna och deras resultat ibland tenderar att förvandlas till en skuldretorik mot medelklassflickor som tar skolan på allvar och presterar. Jag tror att vi har för låga krav och förväntningar på pojkar och deras prestationer. De tillåts leka »balla Allan« medan flickor ska vara stötdämpare åt pojkarna.

— Hur många flickor genomlider inte sina skolår med slag eller suddgummin som kastats mot dem av pojkar som genomgående stör lektioner utan att lärare ens reagerar! Detta gör mig vansinnigt upprörd. Jag tror inte att dagens situation kan lösas med ­daltande. Det är dags att ställa större krav på pojkarna i skolan.

Stök och bråk på lektionerna tar stor del av grundskollärares arbetstid, anser över hälften av lärarna. I gymnasiet handlar ordningsproblemen i stället om att elever kommer för sent och inte har med sig rätt material. Det visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund, LR, har genomfört.

1 250 lärare fick ta ställning till påståendet att en stor del av arbetstiden går åt till att hantera ordningsproblem. Över hälften av lärarna i årskurs 1-6 instämde helt eller till stor del i det. Det största ordningsproblemet är stök och bråk i klassrummet, uppgav lärarna i år 1-6. På högstadiet och gymnasiet handlar det i högre grad om att eleverna inte har med sig rätt böcker eller arbetsmaterial, samt sena ankomster.

I skollagen står att varje skola ska ta fram gemensamma ordningsregler i samarbete med eleverna. Det följs inte fullt ut på alla skolor. Sämst ser det ut i gymnasieskolan där 15 procent av lärarna i undersökningen uppger att sådana regler saknas. 8 procent känner inte till om de finns. Även i grundskolan är det runt 90 procent av lärarna som uppger att deras skolor har utarbetat ordningsregler. Bland dem som har är det 71 procent som anger att de tagits fram tillsammans med eleverna.

Det framkommer också att lärarna inte alltid har en samsyn kring ordningsreglerna och hur de ska hanteras.

Många skolor brister i rutiner vad gäller sanktioner mot störande elever. I skollagen ges möjligheten att utvisa en elev från klassrummet resten av lektionen, att ge kvarsittning samt att omhänderta störande föremål. Men det kräver tydliga rutiner, anser LR, som också konstaterar att vissa skolor infört regler som begränsar de här möjligheterna:

”I vissa fall har rektorer beslutat att man inte får utvisa elever eller beordra kvarsittning samt beslutat om regler som säger att lärare först måste ha ’varnat’ innan ett föremål tas omhand.”

När sanktioner används upplever lärarna ofta att det ifrågasätts av föräldrarna, särskilt omhändertagande av mobiltelefoner. Skolledningen backar heller inte upp lärarna tillräckligt mycket vid föräldrakritik, konstaterar rapportförfattarna. Särskilt gäller detta i gymnasieskolan, där sanktioner är ovanliga.

Redan på senhösten 2012 ringde varningsklockorna. När elevansökningarna blev klara i mars blev läget för skolkoncernen JB katastrofalt. De 8 000 eleverna och deras föräldrar fick inget veta förrän strax före skolavslutningen.

Snart ett år har gått sedan Sveriges största skolkonkurs blev ett faktum. På onsdagen lade konkursförvaltare Mats Emthén fram sin förvaltningsberättelse.

– Har vi hittat några anmärkningar av allvarligare slag, nej, säger Emthén.

– I december 2012 var styrelsen medveten om att man inte kunde uppfylla sina villkor gentemot banken, säger Emthén.

I mars kom dödsstöten, det alldeles för låga antalet elever som sökt till JB:s alla skolor runt om i landet.

– Och då ser man att detta är katastrofalt, säger Emthén.

Intäkterna, det vill säga eleverna, fick förstås inte skrämmas bort ytterligare. Så bolagsledningen tillsammans med ägarna försökte i tysthet att sy ihop nya finansieringslösningar, men i maj insåg man slaget förlorat.

– Styrelsen har inte varit overksam, säger Emthén.

Det huvudsakliga grunden till konkursen är, enligt honom, det sviktande elevantalet.

– Den utförsbacken började redan 2011.

Dessutom var låneskulden och räntorna för höga, vilket gjorde att det inte gick att parera de minskade intäkterna. Men några utdelningar till de nya ägarna, riskkapitalbolaget Axcel, skedde aldrig.

Gick det då att som elev eller förälder se vart det barkade? Nej, knappast är konkursförvaltarens slutsats. Inte ens Skolinspektionen, den myndighet som ger skolorna tillstånd, hade kunnat se det här.

– Skolinspektionen borde få bättre verktyg.

Han föreslår att skolföretagen kanske skulle ha högre finansiella krav på sig, och tvingas till bättre och tätare rapporteringsskyldighet. Som det är nu kan det gå alldeles för lång tid mellan när det börjar gå utför och innan något händer.